Atuagagdliutit - 08.10.1970, Blaðsíða 29

-*
ta

t
atomip nukingata
iluarsisinaunerpå ?
„sutdlivit sutdlunit atominut nukiliorfigtut sulianartigisi-
mångitdlat mingugterneK pitsailiorniardlugo“
isuma tåuna sarKumiuneKarpoK professor Ivan Zheludev-imit, nunat
tamalåt atomip nukinga pivdlugo kåtuvfiåne, IATA-me vicedirektøriu-
ssok, „inuit najugånut atomiliorfit sumutexamerat“ pivdlugo augusti-
me Kagssimiuaornerme. KagssimiuaorneK FN-ip najugåta pingdrner-
ssåne pissoK iluarsartuneicarsimavoK IAEA-mit åma Amerikame ato-
mip nukinga pivdlugo atautsimititanit, USAEC-mit, pexatauvfigine-
Kardlune pdsisimassaKard.luartunit 500-nit silarssuau tamåkerdlugo
nunanit kåtuvfingnitdlo pissunit.
— uvagut IAEA-me påsisima-
varput inuit påsiartuinaråt na-
jugkap inuvfigissavta atatinarne-
Karnigssåta pissariaKåssusia, tai-
ma nangigpoK professor Zhelu-
dev. nuånårutigalugo takorKusi-
nauvarput perKingnigssamut isu-
mangnåinigssamutdlo tungassuti-
gut IAEA-p pilerssårusiåta pit-
saussup ingerdlåinartugssavdlo
Amerikame atomip nukinga
pivdlugo atautsimititanut sujulig-
taissup, Glenn T. Seaborg-ip OKa-
lungnermine erKartorpå ukiune
kingugdlerne silåinaup mingug-
terneKarnera ama Amerikap ka-
ngimut sineriåne elektricitetimik
amigauteKarneK OKardlunilo:
— uvagut ukiorpagssuarne nu-
ukiune pingasune piarérsarér-
dlune silarssuarme perKingnig-
ssamut tungassutigut kåtuvfik,
WHO, decemberime autdlarnlsaoK
silarssuaK tamåkerdlugo silåinaup
mingugterneKarnerata nalunaer-
ssorneKarnera misigssorKigsårne-
ralo, tåssalo ilioriusigssaK piviu-
ssok sujugdleK angnertumik pi-
lerssårusiordlune silåinaup mi-
ngugterneKarnerata ajomartor-
siutigssartånik sulissutigingnig-
tugssaK najugkavdlo pencing-
nartunigsså atatinarniardlugo
WHO-p sulineranut ilaussugssaK.
suliaK ingerdlåneKåsaoK Kitiu-
ssunit mardlungnit — atauseK
Londonime atauserdlo Washing-
tonime — åma nunat tamalåt sta-
tioneKarfine Moskvame, åma In-
diame igdloKarfingme Nagpur-
ime Tokyo-milo åma silarssuaK
tamåkerdlugo misigssuissarfingne
20-ne. sujunertarineKartoK tå-
ssauvoK WHO pigssarsiniardlugo
påsissutigssanik mingugterinerup
KanoK angnertussusianik svovldi-
oxid-imik pujoralangnigdlo pi-
ssuteKartumik. Kåumatikutårtu-
mik mingugterinerup avguaKati-
gigsinera pivdlugo nalunaerute-
Kartarnikut ajornarungnåisaoK
nunane åssigingitsune KanoK i-
ssutsit nalunaerssusavdlugit sa-
nigdliutisavdlugitdlo pissariaxar-
patdlo mianerssorKussutinik nag-
siussissoKåsavdlune.
WHO-p pingårtumik svovldio-
xid-imik pujoralangnigdlo soku-
tigingningneranut pissutauvoK
téuko mardluk isumaKarfigine-
Karmata silåinaup mingugterne-
rata tamarmiussup angnertussu-
siata ugtorneKarnigssånut Kular-
nåinerpaussutut. svovldioxid pi-
ngortarpoK aumarssuit uliatdlo
kingit pissariaKartut atugagssat
angnertusigalugtuinarnigssånik
sujumut OKautigingnigtarérsima-
ssugut åmalo atominik nukilior-
fit pujornertaKångitsut ajunge-
Kutåinik erssendgsaissarsimassu-
gut ukiune kingugdlerne ineriar-
torneic sujoranartutingitsorsinåu-
ngilarput. tamatumuna ersser-
KigsarneKarpoK pissariaKarmat i-
nuit ilisimatisavdlugit nukigssa-
nik pilersitsiniarnerme Kinerne-
Karsinaussunik åmalo navianau-
tinik nagsataussugssanigdlo tama-
tumunga atassunik.
mingugternerit mingnerussut
Dr. Seaborg isumavdluardlune o-
KalugpoK mingugternermik ajor-
niorKutigssiat ikumatineKarnera-
tigut, silåinarmltarneralo pissu-
texarpoK sulivfigssuaKarnermut
tungassutigut ingerdlatat åma ig-
dlut kiagsarneKarnerånut tunga-
ssut tamatumunga atåssuteKar-
tarmata. pujoralait silåinarmitut
nagguvexarajugtarput pujormit,
sulivfigssuit pujoralagtitsinerinit,
ujarKerivingnit maskinanitdlo ai-
laliortunit. pissutsit nunap KanoK
issusianut silasiornermutdlo tu-
ngassut pingårutilerujugssuput
pujoralait tamåko siaruarterne-
rinut.
perKingnigssamut navianaut
svovldioxid åma pujoralait tai-
mågdlåt perKingnigssamut navia-
nauteKarput atautsimut eKitersi-
magångamik. mingugterneK aula-
jangersimassumik angnertussuse-
Kalerångat anersårtornermut a-
tortut svovldioxidimik akornu-
sersorneKalersarput. pujoralait
perKingnigssamut navianauteKar-
nerånut pissutåuput sunik katiti-
gaunerat åma tOKunartortaKarne-
rata KanoK agtiginera. sordlo å-
ssersutigalugo aKerdlOK tOKunar-
tortaKarpoK, pujoralaitdle ujarå-
raussut puangnik aseroriartortit-
sisinauvdlutik. putsume svovl-
dioxid katerssutdlune navianar-
silersimagpat inungnut bronkiti-
seKartunut åmalo umatimikut né-
pauteKartunut navianauterujug-
ssuångortarpoK.
Londonime „pujornerujug-
ssuaK“ erssersitsivoK mingugter-
neK sualugtutigut KanoK navia-
nartigisinaussoK. 1952-ime decem-
berip 5-iånit 9-ånut Tuluit-nunå-
ta KeKertartaisa ilarujugssue put-
sumik uvsigsumik matusimåput.
sila anoreKångilaK kiagtikiartor-
nartorsiutip agdligalugtuinartup
KångerniarneKarnigssånut inup
periarfigssarissai pivdlugit:
— inuit najugåta atatinarne-
Karnigssånut soKutigingningneK
angnertupilorujugssuaK åmalo si-
larssuaK tamåkerdlugo atutoK ku-
larnångitsumik nagsataKartug-
ssauvoK nukigssat pivdlugit aper-
Kutinut teknikimut tungassuti-
gut isumavta angnertungåtsiar-
tumik avdlånguteKarneranut. su-
junigssaK ungasigsoK issigigåine
isumaKarnarsinauvoK silarssuar-
mut tamarmut nukingit avKutig-
ssåinik pilersitsineKarumårtoK i-
luaKutigingnigdluartunik nalu-
naeKutap åssigingissusinik åma-
lo ukiup avgornerinik tamatumu-
nalo silarssuaK tamåkerdlugo uv-
dlormut nukigssanik pissariaKar-
titsineK nagdlerKatigigsineKarsi-
nåusavdlune. ajornarungnaersi-
nauvoK Kingortitsinikut elektri-
citetip nukinge angnertorujug-
ssuit KåumarKutingortisavdlugit
Kéumataussatdlo avKutigalugit
nunavigssuarmit nunavigssuar-
mut avdlamut nusavdlugit ki-
ngumutdlo elektricitetingortit-
dlugit.
Seaborgip åma erssendgsarpå
ikumatigssat åssigingitsut ingnåt-
dlagissap nukiliornermut atorne-
Karnerine navianautit erKigsisi-
massumik pencigsårtumigdlo o-
KaluserineKarnigssånik pissaria-
KartitsineK.
Kagssimiuaornerme nautsorssug-
kat sareumiuneKartut nåpertor-
dlunilo. pujortitdlugo silåinarme
putsup uvsissusia ilerKussartu-
mit tatdlimariardlune angneru-
vok. erKorneKarnerpauvoK Lon-
don, sapåtip akunerisa mardluk
ingerdlaneråne ukiune avdlane
sapåtip akunerisa mardluk inger-
dlassarnerånit 4.000-inik amer-
dlanerussunik toKussoKarfiussoK.
dr. W. P. D. Logan putsup per-
KissuseKarnermut suniutarnera-
nik misigssuissoK maligdlugo uv-
dlormit sujugdlermitdle tOKu-
ssartut amerdliartulerérput. Lon-
donip KerKa avatåtungåningarnit
amerdleriauteKarnerujugssuvoK.
tOKOrarnerssup åssigingitsunik
ukiugdlit tamaisa erKorpai tai-
måitumigdlo inusugdluinartut u-
torKaunerpåtdlo kisimik pineKa-
ratik. tOKUssut amerdlanerpår-
tait sujornatigut bronkitisimik a-
tajuartumik, puangne aserutor-
nermik nakorsaruminaitsumik,
puagtigut nåpautinik avdlanik i-
malunit umatikut nåpautinik a-
tugaKartarsimåput.
naussunut umassunutdlo
årdlerinaut
ilumortuvoK inuit kisimik årdle-
rinartorsiungingmata. nerssutit
naussutdlo åma navianartorsior-
put. kisiåne navianautip kigdli-
nga naussunut, nerssutinut i-
nungnutdlo åssigingilaK. naussut
ilaisa, sordlo orkidéet, pujoK pu-
jorfingnit pissoK saperpåt. taimå-
taoK iput spinat, orpit citronig-
dlit ivsingigagssatdlo ilaisa. pu-
jorfingmit pujoK såkortuvdlua-
rångat értat amitsukujut toKU-
ssarput.
silåinaup mingugierneKarnera-
tigut navianautit silarssuaK ta-
måkerdlugo ilisimaneKaraluartut
ilisimatut nålagkersuissutdlo siv-
nissue isumaKatigigsinåungitdlat
mingugterinerit KanoK agtigissut
pendssusermut navianautauner-
sut. taimåitumik WHO oktoberi-
me Geneverne atautsimititsiniar-
poK pingårnerssaussutigut isuma-
Katigigsitsiniaraluåsavdlune.
ugtortaissut silainaup
mingugterneranik
dlugit 1980-ime silarssuarme e-
lektricitetimik pilersugaunerup
Ui-ia atominut nukiliorfingnit sa-
naneKartugssauvoK, nunane ine-
riartorsimassune taimanikugssa-
mut nukiliornerme pingårneru-
lertugssaungmata. 1990-ime ato-
minik nukiliorfit silarssuarme ta-
marme sagdliutineKartugssåusa-
gunarput, ukiumilo 2000-ime nu-
narssup nukigssaliornerane ato-
mip nukinga 60 procent sivner-
dlugo atorneKartugssåusaoK.
nautsorssorneKarsimavoK måna
tikitdlugo silarssup aumarssuai-
sa åssigingitsut 1,7 procentiat
migssiliordlugo atorneKarérsima-
ssok. ulialo atorneKartoK 8,7 pro-
centiuvoK. ikumatigssat Kangar-
ssuardle ilisimaneKartut sule u-
kiune untritiligpålungne atorne-
Karsinåuput. kisiåne uranimit
thorium-imitdlo atomip nukinga-
ta silarssuarme nukigssanik pi-
ssariaKartitsineK ukiune tusinter-
pålungne sule nåmagsisinauvå.
atomit nukiliorfit pujoKångit-
dlat, kisiåne igitagssat pivdlugit
ajornartorsiutitaKardlutitk. Kag-
ssimiuaortut OKaluseråt atomip
igitagssartaisa isumangnaitsumik
pérneKartarnigssånik aperKut. i-
gitagssat Kingornernik ulorianar-
tortagdlit måna tikitdlugo nå-
magsivdluarneKartarnerat takor-
KuneKarpoK. kisiåne angussari-
ssat pitsauvatdlångitdlat igitag-
ssat Kingornernik ulorianartukit-
sut gas-imigdlo encagagssat piv-
dlugit, pingårtumik pissutigalu-
git atomip nukinganik pilersitsi-
ssarnerme aningaussartutit ikili-
sisimaneKarnigssånik kigsautigi-
ssaK.
Udbedes venligst følgende numre TIN TIN bøger til kr. 8.45 pr.
stk. — Sæt kryds.
□ No. 1. Den mystiske stjerne.
□ No. 2. Kong Ottokars scepter.
□ No. 3. De syv krystalkugler.
□ No. 4. Soltemplet.
□ No. 5. Faraos cigarer.
□ No. 6. Det sorte guld.
□ No. 7. Månen tur retur I.
□ No. 8. Månen tur retur II.
□ No. 9. Tintin i Tibet.
□ No. 10. Det hemmelige våben.
□ No. 11. Enhjørningens hemmelighed.
□ No. 12. Rackham den rødes skat.
□ No. 13. Koks i lasten.
□ No. 14. Det gådefulde juveltyveri.
□ No. 15. Den sorte ø.
□ No. 16. Flight no. 714 til Sydney.
□ No. 17. KRABBEN MED DE GYLDNE KLØR . NYHED.
Navn
Adresse

(SJflCQI
5TTI
POSTBOKS 609 — TELEFON 1337 — 3900 GODTHÅB
DET GRØNLANDSKE FORLAGS
BOGLADE
29