Atuagagdliutit - 20.12.1973, Blaðsíða 32

anordlersorssuvoK apivdlunilo.
persersorssuvordlo pujuinavig-
ssuvdlunilo. igdlunguavta iluane
pitsorpaloKissume nipaeKaluta i-
sersimavugut. tamavta Katånguti-
giussugut inarérsimagaluardltua
sinigssamik isumaKarata angajug-
dlersarput naterme assaissoK ki-
sime nipisiagssaussoK issigingnår-
parput.
anåna igdlerup ilånut Kutdliup
uvkusigssap timånut pivdlune ka-
ngujardlunilo merssorpoK. nipåi-
nivtinut pissutigårput atåtavta
uvdlut ardlermagit sule peKarna-
ne. uvfale aKagumut jutdliarar-
tugssaussoK.
uvdlumiukua tatdlimerai sule
atåtarput peKarnane. taimane i-
nuit arKinik niuvertoruseKarfing-
mukåussivdlune aKaguinaraluar-
dlune muluinalermat tamarmik
ajunårsoritilersimavåt, tåssame
taima mulusavdlune pissutigssa-
Kångingmat. tupingnångikaluar-
poK autdlameranit anorerssuar-
tartorssungmat. tamåna avdlanut
tupingnångikaluarpoK, angut Ka-
jandgsorssugaluardlunit ajunåri-
atårslnaussarmat. anånamutdle o-
Karsimagångame uvdloK tåuna
persarKuteKånglkune tikisavdlu-
ne anorerssuaraluarpatdlunit anå-
nap KularineK ajorpå OKautsine
entordlugo tikikumårtoK.
igpagssaungmat nunarKativut
KRISWILL
En gros for Grønland:
GREENLAND IMPORT
COMPAGNY
Boks 89 . 3900 Godthåb
LEVERANDØR TIL DET
KGL- DANSKE HOF
KRISWORK BRIAR PIPE TRADING
FOR DE
SMAGS-
BEVIDSTE
Fås hos Grønlands
førende forretninger.
GOLDEN CLIPPER nr. 1858
ardlaKartut anorikitdlinerane ni-
uvertoruseKarfiliarsimåput, uv-
dlumilo tikisimåput. tåukunånga
tusarparput atåtarput Nanortali-
liarsimassoK inuit arKinik imaKalo
nautsorssutinik nagsardlune aut-
dlarsimassoK. sunauvfa tikisimåi-
nalersoK niuvertorutsimit kimigi-
serfigineKarsimavoK avdlamik
pissugssaKångingmat autdlarKuv-
dlugc. tåssalo nunarKativtinit tu-
sarparput, tåukulume tiklnavigsut
anorerssuaK pitorarKigpoK pujui-
navigssuångordlune Kanigtalig-
ssuvdlunilo avangnaK anérfiungi-
ngajagtoK persernermit.
jutdliaraK aKagutlnatdlarmat u-
nugdlunilo Katångutigiussugut ni-
katdluvigpugut. kina tåssa OKar-
tugssaK. atåtame Kajausimagpat
Kavdlunåmininguamik sugssaKå-
ngilavut. sule neKauteKalårpugut
orssuteKardlutalo. atåta uvdlut
tugdlerit pissaKartarsimangmat.
agdlåme jutdlerpalugtunguanik
soKångilagut avisit igdlup piner-
sautigssai erKåisångikåine.
unugsimalersoK anånap anga-
jugdlersarput OKarfigå avisiler-
sorKuvdlugo, téssåuputdlume jut-
dlime pinersautigssatuavut åkå-
kunit pigssarsiarisimassavut. Kav-
dlunåmininguanik anånavdlo kav-
figssånik ilavdlugit åmalo savau-
ssap neKiminerssuanik ilavdlugit
tunissutisiarisimassavut.
taimane ivssuinånguamik ig-
dloKarpugut KaliaKaraluardlune
iluanilo igdlerup nalå angneru-
ssok kisime sagdliligkersugauvoK,
sivnera ivssuinauvdlune, taimåi-
tumigdlo pitsorpaloKalune.
avisilersoriaravtalo igdlunguar-
put Kaumanerulerdlunilo najoru-
minarnerulerpoK. isumaliorpugut-
dlu.me pinersautinit avdlanit pi-
ssariaKångitsoK, tåssale nuånersi-
ngårmat. taimaiseriarmat uvagut
méraussugut nikatdlunganerput
mingnerulerpcK Kimasårneruler-
dlutalc. avisitdlume åssiliartait a-
lutorinermit alarsinåungilavut.
taimak Kimagkiartuinaleraluartu-
gut anånap OKarfigåtigut sining-
niarKUvdluta anago iteriartug-
ssaugavta. Kangalime inarémiku-
gavta natdlartiterdluarpugut.
agdliartornivtine angajoncåvta
OKarfigissarpåtigut atåtarporxår-
dluse sinilertåsause. ilerKorårput-
dlume angajugdlersavtinit atåtar-
portardluta nukardlersarput ki-
ngugdliussardlune. tåussuma nå-
gångago tugsiumik naggasertar-
parput atordlugo:
AnåussissoK, måna paoncivdlutalo
najortigut, Inaleravta;
sinigdluarKUvdluta unuaro
pigåutigut tauva tamavta;
såimaugavitdlo
asavdlutalo,
pérsiniaruk Kugsatdlåuput.
tamaisalo ugpeKatinguavut
sumitutdlunit ilagsikit
paorKigdluartitdlugit ingilinut,
såimautdlugit pivdluarsåkit;
toKusaguvta
katerssoKisa
Kilangmut ilingnut tamavta.
taima tugsiarérdlutåsit sining-
nialerpugut, ermnardlume siniler-
dluta. anånåkutdlunime inarma-
ta sianigingilavut.
jutdUarKame. sule uvagut mé-
raussugut sinitdlardluta magper-
patdlagtumit itertineKarpugut. i-
sumaliorKåraluarpunga atåtarput
^ IKAST
HANDELSKOSTSKOLE
SØNDERPARKEN 21-7430 IKAST
l.. I_______________________________________________________
HANDELSKOSTSKOLE i i- „
...... Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser
tikitoK. isertOK tåssa igdluvta ilåt
Dåve, nipåinåtigut ilisarissarput
OKarneragut: uvaguvtinungoK
kavfisoriarniarit! anånap anger-
dlunilo aperå: sila KanoK ipa?
KatsorsimaKaoK silarKeKalunilo.
anissordlo anånap KutdleK uvku-
sigssaussoK ikipå, nanerutiningme
ikitagssaKånginame. igalåvta så-
vanikaluarpoK KutdlinguaK Kiv-
dlertoramineK. avangnåtungånilo
ipatinguame imiartorfik iperaKar-
toK pugtassume, tåukule ikine-
Kångitdlat unugo ikumassug-
ssaungmata.
uvdlårsiutinguarput atoréravti-
go anåna makipoK anivdlunilo.
uvagut nalåinarpugut sulime uv-
dlåjoKingmat tåKalunilo. peKångi-
nerane avisit igkamitut issiging-
nårpavut. anåna mulumersordlu-
ne iserpoK kåginguanik nagsaut-
dluta. ilale mamarmata, uvdlui-
narne inuvigsiortOKartinago taku-
neK OKåtårnerdlc ajugkavut. ne-
reréravta anånap makerKUvåti-
gut, mérKångOK ilait makerérsi-
mangmata. kamigssånguavut atu-
sasoralugit aperigaluarpugut,
tåukume kisisa nutågssarigavti-
git. akinarpåtigut alångårpata (pi-
vordlilerpata) atiumårpase. ajor-
naKingmat atissatoKånguavut ati-
vavut, errorsimariaramik tipigia-
lårtuinaussut. uvagume nukagpi-
araussugut kisivta timivtigut Kar-
dlivtigutdlo nutaussoKånginavta.
piaréravta angajoralo anigaluar-
pugut, igdlorputdle sordlo Ki-
mangneK ajornartoK, tåssame mé-
ranativut Kimassut ilagineK sape-
ravtigit, uvagut atåtaerututut i-
kavta, nauk sule erssenugsumik
påsissaKångikaluardluta. måraKa-
tivutdlume tikikaluaravtigit Ki-
majungnaermata avdlatutdlume
igdlutik issigissardlugit, sordlo
nuånårnerine akornusisimassugut
ilagiumarpiamatalo. taimåitumik
angerdlanunarpugut, ilame ag-
dlåt uvanga Kiasunguvdlunga ni-
paeKalutalo.
isersimåmersornerdle saperpu-
gut silagigpatdlåKingmat, sulime
neriungnerpu.t Kamivigsimånging-
mat. ilalume åma KatsungaKiga-
me silalo nuåneKigame. påp sa-
niane anérussårtuarpugut uvdlo-
roriartomeranut.
KåumardluåinalersoK KåKavti-
nut nasigkiartortut imaiginavig-
put. avdla aterpat avdlap kingo-
rårarå. uvagut nikatdlungaussar-
nermit nasingnigssardlunit ki-
ssingnarigavtigo. isumavnilume
nipe KagfartuarpoK una: atåtae-
rupugut, suna nerissalisavarput?
Kanorme iliusaugut? apencutit a-
kissutigssaKartingisåka, ilame sule
méraoKigama. inuitdlume issi-
kuisa pasitsagterérpånga: atåta l-
maKa ajunårsimassoK.
taima angajoralo påp saniane
anérdluta kinarsiorussarugtortu-
gut arnartavutdlume anisanatik
isersimåinarugtulemeråne nalu-
naitdlivigdlune suaorpatdlagpoK:
Buarse tikilerpoK! tåssa atåta!
taima suaortoKarmat timiga ki-
ssartorssuarmik kuineKartutut
ingmat unigdluta taKinartugut å-
mårdlune suaorpatdlagtoKarpoK:
Buarse tikilerpoK! aitsångungmat
nikatdlunganerujugssuarput sor-
dlo tingitaussoK, nuånåmerujug-
ssup avKUsårångalo igdlonarfigput
nipåisimagaluaKissoK tamarme
nivdlertutut ilivoK, suaortartunit
igdlunit igdlunut tamarme tusar-
fiujungnaerpoK, uteKåtårtuardlu-
go: Buarse tikilerpoK! igdloKar-
tinguavta inutuångue arpaliutdlu-
tigdlo nuånårtunik. angutit sig-
ssamut arpaliuput. ilåka kalerrl-
niardlugit isileraluardlunga taku-
lerpara nunancativta ilåt utoncaK
apumik angilårtorssuarmik tigu-
miardlune tungåinavtinut arpag-
toK. Kanigdlisosrdlo iserama ta-
kulerpara anåna ipilersutut itdlu-
ne manune Kilordlugo nipiligssu-
armik anerteriniartorujugssuaK,
sunauvfa suaortut tusåinardlugit
taima ilisimassoK, angajugdler-
savta najumigå. anåname ivså-
ngussardlunilo umaserissaKigame
ånilåriarame taima ilisimavoK.
amaK utorKair iserame nalomi-
ngeKalune aput nagsatane anånap
niaKuanut tamgutilerpå suportu-
ardlugulo. anåna iluarsilersordlo
anerKigkama takulerpara atåta
arpaussåinardlune KumukartoK.
kingornane pisiainik inuit ardlag-
dlit ardliardlutik maligkåt.
angajoralo tikikamisigut aKag-
soriardluta aperKuterKåva tåssa:
ajungilase? angeravtigo katsora-
ne isemialermat maligparput nu-
ånåmermit Kimagtartuinauvdluta.
uvangame avdlamik encarsaute-
Kångilanga imåitumik: atåta to-
KungilaK, atåtaKancilerpugut.
atåta isinavigdlune anåna på-
kupå nujailo masaKissut Kauani-
tut tagiartordlugit, anåna såmi-
nut pungatitdlugo nuånåmermit
Kiavdlune. sordlo angnikitsumik
v.vagut puigoråtigut. KeKåinardlu-
ta issigingnårpavut asangningneK
KanoK agtigissoK tåukunane Ki-
lersimassoK.
nuånårnerujugssuaK kivdlisi-
mårnerdlo tåukunane pikitineKar-
put kavfimik pujualårtuinarmik
pujualårtuinarmik pajugtut ki-
ngulerigdlutik isernerisigut, suli-
lo avdlat nunarKativut isångmata
taimalo igdlunguarput nuånårtu-
nik oKausigssaileKingitsunigdlo
igdlunguarput ulivkårmat.
atåta OKalugtuarpoK: igpag-
ssardle tikitugssaugaluardlune li-
nugpatdlårmatdle uninarsimav-
dlune. pisiniaréraluardlune iner-
terteriarame autdlarsimångilaK. i-
lame pisiortorsimavoK. tamåssa
nanerutit, kavfit, ama igfiaK u-
vavtinut orssersugagssaK mamar-
patdlårtOK, avgutitdlo, ilaKutav-
tinitdlo mamartualungnik ilaKa-
ramik ila pissåmerssuaK. åmåko
avisit alutomartorpagssuamik å-
ssiliartagdlit, tamåkume nuånåru-
tivta ilagait. åmalo atissagssavti-
nik pisiortorsimavoK, ånorågssat,
Kardligssat, uvfale inerigåungika-
luartut. ila pisanganeK angeKaoK.
téssalume iligserivdlutik mer-
ssordlutigdlo autdlarterérput, pi-
vordlértinagitdlume atoriagag-
sséusagaluarput. ulåpunerssuaKa-
lerpoK. arnat pisinaussut tamar-
mik ikiuniarput, tåssunåkutdlume
nunarKatigit ikiukumatunermikut
ikioKatigigtamermikutdlo takutit-
dluarput akigssaK encarsautigina-
go.
sordlo ingmånguaK Kangale i-
nertiterérput. KanoK kiloKartigisi-
magaluarnersut malugingilavut,
tåssale nuånåmermit kussaginer-
mitdlo. pivordlémigssaK sulenag-
dleriångitsoK Kangale nutånik a-
tisserérdluta mérKat akornånéra-
tånguarpugut kussagitinermit å-
sseKarata.
uvdlaungmat igpagssardlume
nikatdlunganeK sumilerpa? mé-
raKativut uvdlåK ilagserångeKi-
ssut kiname tåssa ånugdlune Ki-
viésava? uvagutdlume uvdlåK ni-
påinerssuarput sumipa? nuånår-
nerssuardliuna kisime.
taimanilume misigissarput pui-
gomeK ajorpara, jutdliarKame ni-
katdlunganerujugssuarput, åmalo
nuånåmerput naligssaKångitsoK.
Adam Elisassen,
EKalugårssuit,
pr. Julianehåb.
såkutup jutdliararsiornera ...
(Kup. 25-mit nangitaK)
massoK igdlusisitsiumassordlo. så-
kutoK akencat OKausinik oKalug-
sinåungitsoK ussersordlune påsi-
sitsiniailerpoK, tauvale takomar-
taK nangmineK oKausé atordlugit
OKalulerpoK, soruname torratdla-
vingikaluardlugit, nangåssutut
nåtarKatdlisårtumik, kisiåne sag-
dlaitsumik kivdlisimanartumik:
— jutdlime pivdluarit, såkutoK!
— ikiorumavinga? såkutoK o-
KamivOK nuånårdlune takomar-
tardlo arpagdlune ornilerdlugo,
kisiåne sikutamineK nåvfigalugo
ordluvoK nunamilo naléinalerdlu-
ne taimågdlåtdlo niarKume mag-
ssitinigsså nukigssaKarfigalugo.
tauvalo takuvå angutitorKap issai
asangnigpalugtut agdlåt nangmi-
neK umatine agdlissutut ilersit-
dlugo atissai sakiaisigut aligdlu-
tik taimåikaluartordle isse malu-
gisimanago.
manale oKautsinik takomarta-
nik OKalugfigineKalerpoK — ima-
Ka nangmineK OKauserigaluar-
nerdlugit taigomerat ajuinartoK
— OKalungneK ilisamaraluåssusia
méraugatdlarame umatåta narKa
agtorpå taimåitordle påsineKara-
ne.
— OKautsinut kåkagtorssungila-
nga, såkutoK OKarpoK, påsingila-
ra.
— Kanga påsigaluarparse, aki-
ssut aliasugpalugpoK, månalo så-
kutoK påsissaKalerpoK tåssångåi-
nardlo isumaKalerdlune sujoma-
gut påsisimassaKångikatdlarame
angnerussunik påsisimassaKarsi-
magaluardlune.
— tauvale ivdlit onautsitit ator-
dlugit OKautsit tusamårit, umati-
ga agtorsimavå ingilit uvavnukar-
tikavkit jutdlime tunissumik nag-
partitdlugit —
— arrå Gute, såkutoK uivssu-
meKalune isuvssugpoK agdlåtdlo
sikumut sérKune tugtingåramiuk
aunålersipai sule sérKumiardluar-
nerujumanermit, puicrpålo såku-
tujunine mérKatutdlc Kialerdlune
sunguamigdlo OKarsinaunane.
— Kangarssuardle ilivsinut tu-
nissuteKarsimavunga tigujumå-
ngisåinarsimassavsinik, tåssame
pisiumanerussaravse tunissumik
tigusinigssavsinit. pårdlautisaugut
inuk-å? ivdlit KaertartoK pikorig-
sok uvavnut tuniutisavat, uvanga-
lo sagdlusuissut någssåungitsoK
uvane agssangma iluane toncor-
simassoK ilingnut tuniutisavara
talerpivne tigumiara.
Kaumanermit tarrajugtumit ag-
ssak utorxaup agsså tigumiaKar-
dlune sarKiimerpoK, sordluna ti-
gumiå angingeKissoK, kisiåne så-
kutup ugperå, ugperå Gute atåtaK
entortumik OKalugtOK.
— sagdlusuissut någssåungitsoK,
atarKingneKalune oKamivoK, kisi-
åne angivatdlåKaoK, uvangame
tuniussara sungeKaoK. ilumordlu-
nga oKåsaguma uvanga navssåri-
ngilara KanoK iliomigssara, kisiå-
niuna ivdlit nangmineK ingilivit
isumagssarsiaråt, tunissutiginiag-
kat pissugssåungilara.
— Kinuvigåvkit emera asassa-
ra, narrugeKinago, sagdlusuissut
inungnukautiguk inuit maKaissi-
gavkit, kingumut uvavnut uter-
Kuvdlugit ugperfigalunga!
såkutup inusugtup tupigusug-
dlune agssak sajugtoK issigå ing-
minut isåusimassoK måssa nang-
mineK sérKumiarniardlune sor-
dlume Gute atåtaK åma séncumi-
alersimassoK, måssa Gutiugaluar-
dlune.
— AtåtaK, såkutoK OKarpoK, såi-
måinerssuangnut KujanaK, kisiå-
ne — sagdlusuissutit sule tigumi-
åinarsinåungiliuk sivikitsumik u-
vangalo isumangnaitsumut inig-
sserKålårdlunga? tåssame akeneat
nunånipunga, Kanorme pissoKåsa-
va akerKat tigussarigpåssuk!
— ivdlit inujuartutit tåunato-
KaK, Gutip nipå asangnigpalugtoK
tutsiupoK, kisiånile såkutup ku-
ngujugdlune niarKe magssitika-
miuk Gute KimagusimavoK. apu-
me sujornatungåne KaertartoK
mångertoK kiserdliortoK ipoK sa-
jukulugtuinarssuvdlunilo umate-
rujugssuartut tigdlertutut.
32