Atuagagdliutit - 28.12.1976, Blaðsíða 10

Nytårsudtalelser — ukiortåme oKauseKautit — Nytårsudtalelser — ukiortåme oKauseKautit — Nytårsudtalelser — ukiortåme oKau
inuiait atasmåungitdlat
nangmineK nunaKångfkunik
— neriugpunga 1977 nagsataKåsångitsoK uliasiorne-
rujugssup auidlartineranik, kalåtdlinut inuiaxatigi-
nguanut aserutaussumik, folketingimut ilaussortax
Lars Emil oxarpox
ukioK 1976 ardlaligtigut Kalåtdlit-
nunavta OKalugtuarissaunerane
erKaimaneKartugssåsaoK.
ukioK tåuna hjemmestyrekom-
missionip sulinine pimorussamik
autdlartipå decemberime 1976-
ime autdlarnissutaussumik ataut-
simérérsimavdlune.
kommissionip månamut suline-
ra ajornartorsiutinik tågdlersi-
maneKartarsimavoK, mingneru-
ngitsumik aperKut uvanga pi-
ngårtenissara pivdlugo ajornar-
torsiortoKartarsimavdlune. tåssa
nunavtinut pisussutainutdlo pi-
gingnigtussutsimik aperKut. ta-
matumunga tungatitdlugo påse-
Katigigpiarsinaussarsimångilagut
mingnerungitsumik misigissutsi-
nut tungassut partitdlo åssigi-
ngitsut „Kagdliuniunerat" pissuti-
galugit. tåssa avdlatut OKautiga-
lugo påseKatigingnigssamut ajor-
nartorsiutivut månamut apencu-
tip pineicartup isumavianut tu-
ngåssuteKarpatdlårsimångitdlat.
ajoraluartumik apencutip tåu-
ssuma OKatdlisiginerane påsinar-
siartuinarsimavoK åmåtaoK nu-
navtinut tungatitdlugo politikime
isumat ilait kimit kikunitdlunit
pissunere tungavigalugit Kanor-
dle isumaitarnere tungaviginagit
isumerfigineKartartut.
neriugdluarpunga
kommissioninme påseitatigingni-
arnikut ajornartorsiutivut aut-
dlarKåumut tåssausimåput kalåt-
dlit kommissionime ilaussortau-
ssut Kavdlunåtdlo kommissionime
ilaussortaussutaoK akornåne på-
seKatigingniarnikut ajornartorsi-
utaussut. kisiåne Kavdlunåt poli-
tikereKativut uteriserniamissåli-
nartut såkortunigdlo Kinigagssi-
ngivigsunik oKauseKartarsimatsi-
åinartut kalåtdlit kommissionime
ilaussortaussutaoK amerdlaner-
saisa piumassatik såkukitdlili-
ngåtsiarsimavait. — taimåikalu-
artordle neriugdluartugama neri-
utigiuarsinarpara kommissionip
suliå sule nåmagsingitsoK nuna-
mik pisussutainigdlo pigingnig-
tugssaunermut tungassumik ajor-
nartorsiut KångerneKarsinåusa-
ssok. ingmivtinut påseKatigigsi-
naunerput ajornarpatdlårsorinå-
ngikaluarpoK isumavut ingming-
nut ungasigsorujugssungikaluar-
mata. — ilumutdle påsineKarsi-
naussugaluarpat inuiait kikutdlu-
nit torKigsisimassumik inusinåu-
ngitsut nangminerissamingnik
nunaKångikunik.
inusugtut oKatdlinerat
Sisimiune Narssamilo inusugtut
atautsimérssuarnere 1976-ip au-
ssaunerane pissut nunavtine nå-
lagkersuinikut sule eKérsimårfio-
rujugssualingitsume eKiatdlagtit-
singåtsiaKaut. inusugtut eKérsi-
mårnerulernerat nunavtinilo po-
litikimut soKutigissaKarneruleme-
timerssoKatigit
kåtuvfiåne
ilaussortauvit?
tauva tamatigut
AG pisiaruk. G.I.F.
nangmineK AG-me
aviseKarpoK
rat nuånårutigssauvoK, neriutigå-
ralo soKutigissaKarnerulerneK ta-
måna nunavtinut inuiaKatiging-
nutdlo kalåtdlinut iluaKutigssau-
ssunik inerititaKarumårtoK. ig-
dlua-tungåtigutdle neriutigisavar-
put eKériartulerneK tamåna ator-
nerdlungnavérsåsagigput, sordlo
erKarsauterssutåinauvatdlårtunik
piviussunigdlo tungaveKångipat-
dlårtunik isumersortarnikut.
ervngup nukinga
1977-ime uliamik Kivdlerinerit
1976-ip aussaunerane autdlarti-
nenartut nangernigtugssauput,
imaKa uliasiortunit sule pilerigi-
neKaleriåinardlutik. imavta nar-
Kane Kivdlerinerit KanoK ilissa-
mik inuiaKatiginguanut kalåtdli-
nue aserutausinaussunik nagsa-
taKarsinaussutut issigissåka 1977-
ime uliasiornerujugssup autdlar-
tineKarneranik kinguneKåsångit-
sut neriugpunga. taimåitoKåsaga-
luarpåme Kalåtdlit-nunarput
ajornartorsiuteKaréKissoK sule
ajornartorsiuteKarnerulersineKar-
sinaungmat. tamåkununga igdlu-
atungiliutdlugo 1977-ip ingerdla-
nerane uvdlumikut nunarput piv-
dlugo aulajangissartussut ervngup
nukinganik pilersuivfeKalersinau-
neK misigssuivfigivdluarKuvdlu-
go, nukiliorfingme ervngup nuki-
nga atordlugo ingerdlatat kagdle-
rup ingneranik akikitsumik piv-
fiusinauvdlutigdlo mingugtitsi-
nertaKångitdluinangajangmata.
1977-ime aulisarnikut ajornar-
tcrsiutivut sule angnertut oKau-
tigineKarsinåusassut ilimagissari-
aKarpoK, nauk ukiortåp kingor-
nagut ajornartorsiutit Kångernig-
ssånut avdloriameK sujugdleK
pissugssångoraluartoK, tåssa kig-
dleKarfiup økonomisk zone-mik
taineKartut 200 sømiliussup angu-
neKarneratigut. — EF-imut ilau-
ssortautitaunerput ajornartorsiu-
tigiuaratdlartugssåusavarput. 200
sømilinik økonomisk zone-mik
kigdleKarfeKalernigssap angoré-
ruvtigo tugdliutdlugo anguniarta-
riaKarparput 200 sømil-it tåuko
iluane kigdleKarfivingmik kigdle-
KarfeKalernigssarput. økonomisk
zone-mik taigugkap uvdlumikut
suniutigsså tåssauvoK nunat EF-
imut ilaussortåungitsut 200 sømil-
it iluåne aulisarKussaujungnaer-
nerat, uvdlumikutdle pissutsit
najorKutaralugit EF-imut ilau-
ssortat 12 sømil tikitdlugo auli-
sarsinauginåsavdlutik.
inutigssarsiutitorKat
nunavta inutigssarsiutitOKarssua-
nik — piniarnermik — inutigssar-
siuteKartut piniartoKarfingmioKa-
tikalo tamaisa umåmik pissumik
ukiume nutåme iluanårnigssamik
kigsåupåka. Erhvervsudviklings-
råde piniartut tunissagssiaisa pit-
saunerussumik tuniniarneKartar-
nigssåta tungåtigut åmalo uvdlu-
mikut tunissagssiåungitsut tuni-
ssagssiaulersinaunigssåt erKar-
sautigalugo ukiume nutåme suli-
niuteKartariaKarpoK. åmalo ming-
nerungitsumigdlo kalålimernit
atortutdlo avdlat kalåtdlit inuia-
Katigit ukiune tusintilingne nu-
ngugatik ingerdlåinarsimanerå-
nut tungaviussut nunavtine nang-
minerme årKigssutdluagauneru-
ssumik tuniniarneKarsinaulernig-
ssåt rådip sulissutigissariaKarpå.
taimatutaoK sulissartut ukior-
tåme Kamånga pissumik pivdlu-
arKujumavåka. neriutigåra kåtuv-
fiup pingåruteKåssusianik påsing-
ningneK sulissartoKarnikut politi-
kimik ingerdlatsivdluarsinauner-
mut avKUtigssiuissussoK ukiume
nutåme pitsaunerulersinaujumår-
toK.
naggatåtigut kalålenatika ta-
maisa nunavtinilo najugaKartut
tamaisa Kamånga pissumik uki-
ortåme pivdluarKuvåka. mingne-
rungitsumik mérKat inusugtutdlo
nunavta inuisa pingårnerssåtut
issigissariaKartut ukiortåme piv-
dluarnartumik inerititaKarfiussu-
migdlo sujunigssånik kigsåupåka.
sordlo matuma sujornatigut
OKartoKarérsimassoK, inuiaKatigl-
■ngoK KanoK itunere nalilerniaråi-
ne KiviåinartariaKarpoK mérarta-
mingnut, inusugtortamingnut
utorKartamingnutdlo iliusait Ka-
noK itunersut.
ukiortåme pivdluaritse.
Lars Emil Johansen
Lars Emil Johansen
OKitsungeKaoK Nfkulåp
sulinerata nangmigsså
— hjemmestyrekommissionip isumaliutigssissutåne
sulexataunigssaK 1977-ime suliagssat pingårnerssa-
råt, folketingimut ilaussorta« Ole Berglund oKarpox
kikugaluartutdlunit nunavtinitut
tamaisa ukiortåme pivdluarKuju-
mavåka kigsautdlugitdlo nunav-
tinut iluaKutaussugssamik sumig-
dlunit suliniarnermingne iluagtit-
sivdluarnigssånik.
inatsissartunut ilaussortaK ta-
manit ilisarisimaneKardluartoK
Nikolaj Rosing ukiume Kångiutu-
me toKuvoK ajoraluartumik. Ni-
kolaj Rosing ukiune 15-ine inat-
sissartune ilaussortaunermine
ilaussortaKatiminit atarKineKar-
tuvoK, sulivfingminik atarKing-
nigdlune, nangminigssarsiorane
angussaKarniartugame nunavti-
nut iluaKutaussugssamik. taimåi-
tumik uvavnut OKitsungeKaoK
Nikulåp sulinera ingerdlatencing-
niartugssångoravko.
nunavtinut iluaKutautsiarsinau-
nigssara sujunertaralugo inatsi-
ssartune udvalgit inugtalersorne-
Karnerånut suleKatigingnut ilå-
ngupunga. påsiniardluarérdlugo
taimailiornera partit ardlåinut-
dlunit Kilerssorsimåssutigisanago.
taimailiornikutdle udvalginut
ilaussortångornigssara piumassa-
risinaujumavdlugo.
taimailiorsimavungalo kigdle-
Karfiup avasigdlisineKarnigssånut
inatsisiliagssaK udvalgiliuneKar-
mat. ukiume Kångiutume inatsi-
ssartut aulajangigåine nunavtinut
pingåruteKarnerpaussutut taissa-
riaKarpoK aulisarnermut kigdle-
Karfiup avasigdlisineKarnigssånut
inatsit. taimailivdlune kisame pe-
riarfigssaKalerpoK imartavtine
aulisagkat rejetdlo pitsaunerussu-
mik igdlersorneKarsinaunigsså-
nut.
1977-ime suliagssat pingårner-
ssåtut issigåra hjemmestyrekom-
missionip isumaliutigssissutigsså-
ne suleKataunigssaK. pisinaussar-
put tamåt isumaliutigssissutip
ilusilerneKarnera suleKatauvfigi-
ssariaKarparput, nunavtine nå-
lagkersuinerme Kinigaussut ang-
nertunerussumik akissugssåussu-
seKalernigssåt akissugssaoKatauv-
feKalernigssåtdlo anguniardlugit.
Ole Berglund
inuneK erKigsisimanarneK
— tåssa ukiume tugdlerme kigsautiginerpaussara,
landsrådip sujuligtaissua Lars Chemnitz oxarpoK.
aperineKaruma ukiume tugdler-
me suna kigsautiginerpauneriga,
akiumavunga kigsautiginerpau-
Lars Chemnitz.
ssara tåssaussoK uvdluinarne inu-
nerput erKigsinarnerussungorti-
niardlugo tamavta peKatauvfigi-
sagigput.
uvdluinarne inunivtine makita-
sårneK, angutauserneK, angneru-
ssineK avdlatdlo torKigsisimångi-
nermut autdlåviussut misingnar-
patdlårtarput.
inunivtine pissusererKajåssar-
tagkavut tåuko nangminigssarsi-
ornermit autdlåveKarput, siaruar-
tartut toKunartumik inoKatinut a-
joKutaussumik kinguneKardlutik.
toKunartoK pilersineKarfingmine
ingminerme ajortumik suniute-
KarneK ajorpoK, erKUgkaminutdle
nukigdlårsautaussumik suniutar-
dlune. taimåitumik toKunartu-
lingmik pilersitsissarångavta er-
KarsautigingitsorKajåssarparput
inoKativtinut suniuteKarnerdlug-
tugssaungmat. agdlåt inuit ilåinut
nåmagisimårnartutut misiginarsi-
naussarpoK inoKatinut ajoKutig-
ssap ingerdlatencingneKarnigsså
agdlåtdlo inoKartardlune inoKati-
nut ajoKutigssausinaussunik ujar-
dlinartunik.
ukiune måkunane — mingneru-
ngitsumik ukiume tugdlerme —
nukivut atorfigssaKartipavut pe-
Katigigdluta kiviniagagssavut mi-
kingitsut nåmagtumik nukigssa-
KarfiginiartariaKaravtigit. tai-
måitumik pissariaKartitarput tå-
ssauvoK erieigsivdluta sulisinau-
nigssarput.
imåingilaK ingmivtinut tuvivti-
gut pétalårdluta malerutinardlu-
talo isumaKatigigtuardluta inger-
dlåsassugut. isumaKatigingitar-
nigssaK agssortutarnigssardlo —
imaKa ilåtigut såkortumik — a-
torfigssaKartituåsavavut demo-
krati umåsagpat.
demokratile tungavigisaguvtigo
tamåko tamarmik pisinåupul a-
jortugssarsiornikut toKunartuler-
suineKångitsumik torKigsisima-
ssumik erKigsisimassumigdlo.
Lars Chemnitz.
10