Atuagagdliutit - 28.12.1976, Blaðsíða 31

nalautsornermåkut politmgortOK
nalautsornerinékut politingorpu-
nga. 25-nik ukioKardlunga umiat-
sialiornerme sanassutut inerér-
dlunga, uvdlut ardlåne taimane
sysselmandiussumit sågfigkneKar-
punga, aperissoK, betjent-ingoru-
sungnersunga. taimane pisanga-
narp.aseKigame. inusugkamame,
pileritsagdlunga anginarpunga.
tauvalo 13. november 1951 Sisimi-
une hjælpebetjentitut atorfinigti-
neKarpunga.
tåssauna kalåtdlit politivine
autdlarterKårtut ilåt, Wilhelm
Olsen, 50-inik ukiulik, uvdlumi-
kutdlo nunamine Sisimiune stati-
onslederiussoK, politine autdlarti-
nilerssårtoK.
betjentine Kuliussune — Kav-
dlunåt overbetjentit tatdlimat ka-
låtdlitdlo hjælpebetjentit tatdli-
mat — kalåtdlinut politiuput po-
litit autdlarterKårmata 1. decem-
ber 1951, mardlugdlo måkuput
mardluvdlutik hjælpebetjentitut
autdlartikamik uvdlume stations-
lederiuput. tåssa Wilhelm Olsen
suleKatålo OmånamitoK, Christian
Nielsen.
mardluvdlutik ukiune 25-ne po-
litine sulivdluarsimanermingnut
politinit atarKinauserneKarput po-
litéKalerneranit ukiut 25-ngorne-
rat nagdliutorsiutigineKarmat.
pikunarsinaussarpoK
ukiut 25 matuma sujornagut aula-
jangernerit perKigsimissutigaiuk?
åp någgalo.
politit kalåtdlit inoKatigit akor-
nåne suniuteKaidssumik suliaxar-
put. inugtaussut atausiåkåt ila-
Kutaitdlo agtumassarpavut. soru-
name inuinauvugut, kukusinauv-
dlutalo. inugtaussutdle politinut
issigingningnerat ukiut 25 matu-
ma sujornatigut ukiunilo inger-
dlasimassune uvdlumikumut pit-
saussusimavoK. isumaKarpungalo,
politit iluåne erKigsisimassumik
ineriartorneK patsiseKartoK på-
singningnermik, inugtaussut po-
litit suliånut takutitånik. angner-
torujugssuarnik suliagssaKartitau-
vugut, ilånilo politibetjentiuvdlu-
ne pikunarsinaussardlune. politit
suliagssaisa ilagåt ujåssissarneK,
ånåussiniartarneK, unerdlussissu-
ssarneK åmalo parnaerussissartu-
neK.
Kalåtdlit-nunåne politit ama
erxartussutinik tamanik atortitsi-
niartartuput, apernutautinago pi-
nerdlugtuliornerunersut imalunit
pinerdlugtuliornerungikaluartut.
åssersutigalugo akiligagssat, ta-
måkulo amerdlaKaut, polititdlo
sulinerat nanertoKalugo.
avdlauvoK, taimane politit ig-
dlugssait sujugdlit sanagamikit,
tåssa stationslederit igdlue, kæl-
derisigut isertitsivigtalerdlugit,
ernarsautigineKarsimångivigpoK
ineriartorneK, politit iluåne inuia-
Katigingnilo piumårtoK. stations-
lederit igdlue amerdlanerpåt iser-
titsivigtaKarput kælderimikut, sa-
naneKarsimavdlutigdlo åma sivi-
sunerussumik isersimatitagssanut
atorsinångordlugit. stationslede-
rip ilaKutainut pikunarsinaussar-
poK suniutardlunilume, ilaKutarit
imuame siningnigssaraluat ukiu-
mut unugpagssuit aserorneKartar-
neratigut.
pigissarujugssuarme
angutit mardluinait
1951-ime politit atulermata, poli-
téKarfit tatdliméinåuput, Wil-
helm Olsen OKalugtuarpoK. poli-
téKarferujugssuit. nangigpordlo:
Sisimiut politéKarfiata Manit-
sok åma ilagå. angutit mardlui-
nauvdluta politiuvugut — Kavdlu-
nåK overbetjente uvangalo. tau-
valo kommunefogedeKarpoK, poli-
titut piginauniligkamik. mikissu-
mik politit angatdlateKarput,
angalavdluta atortagkavtinik. sa-
påtit akunerisa sisamat ingerdla-
neréne politéKarfigput tamåker-
dlugo angalasinaussarparput. su-
liavtinut atatitdlugo angalagå-
ngavta, Sisimiut nåmaginartaria-
russit ungasiliar-
dlutik aulisarneK
pmgitsorsmåungilåt
rusit silarssuarme aulisariuteKar-
nerpaoréraluardlutik, naugdlo
månamut ukiumut pissarissartag-
katik aulisagkat 10 mill. tonsit
sivnerdlugit pissaKarsinaugunå-
ngikaluardlutik, månåkut pissari-
ssartagkatik amerdlisiniarssaråt.
tamåna OECD-p nalunaerutåne
takuneKarsinauvoK (aningaussar-
siornikut ineriartortitsinikutdlo
suleKatigigfik) kitåmiut silarssu-
armioKatigingne kangiamiut ani-
ngaussarsiornikut suniutåinik mi-
sigssuinerisa ilåt.
rusit aulisagartarissartagka-
mingnik amerdlisitsinerat silar-
ssuarme tamarme pivoK. tamatu-
mane pineKarput umiarssuit su-
livfigssuautigissut — tamarmik
11.500 tonseKartut. suliarineKarsi-
måput nerpingnik Kerititagssior-
nermut, Kivdlertussiornermut Ka-
jussaussiornermutdlo uvdloK u-
nuardlo 370 tonsit suliarisinauv-
dlugit.
umiarssuit tamarmik 400 migss.
inugtaKartarput.
OECD-p nalunaerusiåta påsi-
narsitipå KanoK rusit aulisardlu-
artigissut. ukiune Kuline 1969-ip
sovjetimiut umiarssuaisa ilåt agssartQt, Murmask-ime autdlartarfingminit
sovjetimiut aulisarnerånik inutigssarsiutitsialagssuångortitsissoK. „Pets-
jenga — taima ate«arame — silarssuarme imarpit angalavai sovjetimiut-
dlo aulisagartait angerdlåussordlugit.
En af de sovjetiske transportskibe, som fra sin base i Murmansk gør det
sovjetiske fiskeri til et meget effektivt erhverv. „Petsjenga — som den
hedder — farter på alle verdens have og bringer de sovjetiske fiske-
fangster hjem.
tungånut tamaviårtorujugssusi-
måput aulisariutimik pissarisf-
naussåt mardloriautfngortiniar-
dlugit. taimale pilertortigisimå-
ngitdlat. kisiåne 1969-imit 1975-
imut pissarisinaussatik 75 pct-
imik amerdlisimavdlugit, OECD-
mitdlo nalunaerutip månåkut
nautsorssutigå, silarssuarme auli-
sariutigineKartut 8 pct-iat rusit
pigigåt.
ungasiliartarumåinartut
OECD-p nalunaerutåne påsinar-
poK, imaKa kikunitdlunit pigine-
Kångitsune aulisartarnerup kingu-
nerisimagå sovjetimiut taima pi-
lertortigissumik aulisarnerming-
nik ineriartortitsisimanerat. 10
mill. tonsit tåukua, sovjetunionip
ukiut tamaisa pissarissartagaisa
åssigåt silarssuarme tamarme au-
lisagartarineKartartut 13 pct-iat.
sovjetimiut pissarissartagaisa na-
ligåt nålagauvfiata protein-inik
atugaisa 20 pct-iat.
rusit pissarissartagaisa 80 pct-é
aulisagartarineKartarput, sujunig-
ssame nunane avdlamiut aningau-
ssarsiornikut kigdleKarfigileru-
mågaisa iluåne. tamatumane åma
Kalåtdlit-nunåt ilauvoK. rusit si-
larssuarme tamarme aulisarput
avangnårssuane kujatårssuanilo
amalo imavigssuarne Stillehavet-
ime Atlanterhavet-imilo.
OECD-p nalunaerutåta Kular-
Kérpå, KularutigssåungitsoK, rusit
KanoK iliorniåsassut, sapingisa-
mingnik aulisartarfitik piginarni-
ardlugit, månamut aulisarfigissa-
tik. aulisagkanik tunissagssiorneK
prctein-igssaKarnigssamuinaK nå-
lagauvfingmut pingåruteKångilaK,
kisiånile åma Kularnaitsumik i-
nungnut mill. ardlalingnut suliv-
fiuvdlune — aulisartutut sulivfig-
ssuarmilunit sulissutut.
-den
Kartarpåt, betjenteKånginertik.
kommunefogedeKartaramingme.
Wilhelm Olsen 1955-ime Dan-
markime politit atuarfialiarpoK,
julimilo 1956 Sisimiunut uterdlu-
ne.
tamatuma kingorna Manitsu-
mut pisinenarpoK kisimitdlune,
OKalugtuarpoK: isertitsi veKångi-
laK taimane iluamigdlo agdlagfe-
Karane. barak-iarånguaK mar-
dlungnut nautsorssussaK. åma
uvanga ilaKiitåkalo inigssanarata,
kisiånile ima pissoKarpoK, igdlut
ilåta inua pingitsailivdlugo Sisi-
miunut nutineKarpoK, igdlualo
uvagut initårårput. erninardle på-
sinarsivoK, igdlutsialagssungitsoK:
OKorsauteKardluarane, kumaKar-
dlunilo.
Wilhelm Olsen ilaKutailo Ma-
nitsuminermingnik iluaringni-
ngitdlat pissutsit tamåko pivdlu-
git, 1958-imilo Sisimiuliardlutik,
tåssångånit tamaviårutigalugo
stationslederimut, Manitsume
kommunalbestyrelsimut politime-
stereKarfingmutdlo, taimanikut
landshøvdingeKarfingmut atassu-
mut, iluamérsumik igdlugssaKar-
tineKarnigssartik.
— tamatuma kingunerå, Ma-
nitsume rækkehus-ime inigssine-
Karnerput, taimalo uterpugut,
Wilhelm Olsen OKalugtuarpoK. ki-
sine sule isertitsiveKångilagut ilu-
amigdlo agdlagfeKarata.
igdloKarfingme igdlune perug-
dluliortoKarångat, perugdlulior-
tutdlo erKigsitisinåungikångavkit,
nuliåt Kitornåtdlo uvaguvtinut
angerdlåutariaKartarpåka unuiar-
tortitdlugit. avdlamik periarfig-
ssaKånginama, isertitsiveKånging-
mat.
politibetjentitut iliniarsimassoK
Manitsumipugut januare 1959 ti-
kitdlugo, pissutsit taima ajortigi-
ssut suliagssarpagssuitdlo inga-
ssagilerpåka.
Sisimiunut uterpugut, kinguni-
ngualo ManitsoK Kavdlunåmik
autdlartitamik politértårpoK. ila
sivitsungitsoK tåuna isertitsivig-
tårdlunilo agdlagfigtårpoK —
uvanga nukingisårutigiuarsima-
ssåka. åma ikiortitårpoK arnamig-
dlo agdlagtertårdlune.
1961-ime Wilhelm Olsen-ip po-
litimesterikordlugo Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfingmut Kinu-
teKarpoK Danmarkime suliumav-
dlune Kavdlunåtorpiardlo suleKa-
timisut iliniarumavdlune.
— akuerineKarpunga, OKalug-
tuarpoK, augustimitdlo 1961 au-
gustimut 1964 politibetjentitorpi-
aK iliniarnera inerpara.
tauva Kalåtdlit-nunånut uter-
punga: — sivisungitsumik K’asi-
giénguanériardlunga betjentitut
(K’asigiånguit taimane Ausiait
politéKarfiånut atéput) novembe-
rime 1964 K’aKortumut nugpu-
gut. augustime 1966 tJmåname
stationslederingorpunga 1969-imi-
lo K’asigiånguane stationslederi-
ngordlunga, K’asigiånguit ingmi-
kut politéKarfingorsimangmata.
tauvalo 1973-ime Sisimiune sta-
tionslederingorpunga, månamut-
dlo najordlugit.
pitsåungitsoK
nunaKarfigissamltdlune
suna najordlugo nuånarineruvi-
uk?
Wilhelm Olsen.
suliagssat tungaisigut ilaKuté-
kalo ernarsautigalugit K’asigiå-
nguit najorusungneruvåka. igdlo-
Karfik eKérsimårtuvoK inuitdlo
ikingutingnersuvdlutik. inue på-
singnigtorujugssuput suleKatiku-
minaKalutigdlo.
Sisimiune suleKatigingneK ajor-
nartorsiutausinaussarame?
— någga, taima OKarusungila-
nga. kisiånile pitsauvatdlårunå-
nginame nangmineK nunaKarfi-
gissame sulivfeKardlune, agdlisar-
figisimassame. imåingitsoK ima-
tut ajornartorsiuteKartarama, ki-
siånile tåkusinåuput. Sisimiunime
ilaKutarpagssuaKarpunga.
Sisimiut åma igdloKarfiuvoK
agdliartortoK. sordlulo åma ka-
jumigsårtinartoK tamatuma tu-
ngågut KanoK iliuseKarnigssamut.
kalålingorsaineK
politit sulivfeKarfiuput Kalåtdlit-
nunåne autdlarKåumutdle ang-
nertunerpåmik suliniuteKarsima-
ssut kalålingorsainiarnermik
nangminerssornerulernigssamig-
dlo erKarsautinik, Wilhelm Olsen
OKarpoK.
Kavdlunåt overbetjentit sujug-
dlit tatdlimat, maunga 1951-ime
pissut, ersserKigsumik sujunerta-
risimavåt, suliartik najugaKavig-
sunit nangineicésassoK.
isuma maligdlugo perKingnar-
tumik ernarsarneruvoK inuiaKa-
tigit isséinit issigalugo.
kalåtdlit politit Kavdlunåtdlo
autdlartitat akornåne pissutsit
pitsaujuåinarput, tamavtalo angu-
niarparput suleKatigingnivtigut
inuit nåmaginarnerpåmik sulissu-
niardlugit.
ukiut 25-t, politinivfigisimasså-
ka, pivdlugit oKartariaKarpunga,
Kalåtdlit-nunåta inuisa tamarmi-
ussut akigssarsiarigåt, politéKar-
neK taima ajungitsigissumik inui-
aKatigit iluåne månamut atordlu-
•artigingmat. ukiut 25 matuma su-
jornagut ajungitsumik ilagsine-
Karpugut, uvdlumikutdlo atautsi-
mut issigalugo taimåipoK. igdlu-
gingne paitsorneKarsinaussaralu-
arpoK, paitsornernik, pingitsor-
neK ajornartunik, kisiånile angu-
niarparput politit inuitdlo akor-
nåne årKiagingnigssaK, misigisi-
magavta, suliavut inuiait pivdlu-
gut suliaussut.
b.
Pædagoger
Til børnehaven NarssarmiutaK i NarssaK, der er normeret
til 60 børn søges for omgående tiltrædelse leder og stedfor-
træder for denne. Løn i henhold til overenskomst mellem
BULP og Ministeriet for Grønland.
Ansøgninger stiles til bestyrelsen for daginstitutionerne,
box 37, 3921 Narssax inden den 15. december 1976.
Bemærk venligst: Kvalificerede ansøgere haves.
31