Atuagagdliutit - 26.08.1987, Page 5
NR. 35 1987
ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN
5
Ammeriviup Qaqortumiittup
ameerniarfiutilissuaq
suleqatigiunnaarpaa
Am mit 20.000-it30.000-illu missaanniittut KNA -p ukiumut atisalia-
risarpai. Sinneri suliffissuarni atugassiarineqartarput, ukiualuillu
qaangiuppata aatsaat KNA tamakkulerisinnaalerumaarpoq.
På årsbasis regner KNA med at bruge mellem 20.000 og 30.000 skind til
pelse. De resterende anvendes til industriskind, og dem kan KNA i øjeblik-
ket ikke selv fremstille med blot nogelunde rimelig udsigt til succes.
(Foto: Narsaq Foto)
Garveriet i Qaqortoq dropper
samarbejdsaftale med verdens
største producent af sælskind
Frygt for repressialier fra Greenpeace og andre miljøorganisationer får landsstyret
til at anbefale lav profil i samarbejdet med storkøbmand Chr. Rieber i Bergen
Grønlandsgarveriet i Qaqortoq har
opsagt en samarbejdsaftale med
storkøbmand Chr. Rieber i Bergen i
Norge. Chr. Rieber er verdens stør-
ste producent af sælskind og sæl-
skindsprodukter, og skønt han ikke
har noget at gøre med for eksempel
sælungedrabene i Canada, har mil-
jøorganisationen Greenpeace be-
budet, at han kommer i organisa-
tionens skudlinje til næste år. Dette
kunne efter landsstyrets mening
nemt få en negativ indvirkning på
afsætningsmulighederne for grøn-
landske sælskind. Og derfor har
landsstyret anbefalet Grønlands-
garveriet, at man dropper samar-
bejdsaftalen med Rieber og finder
frem til et løsere samarbejde.
Og det er sket nu, oplyser for-
manden for KNA’s bestyrelse, di-
rektør Ole Ramlau, Nuuk. Samar-
bejdsaftalen, der ellers skulle have
løbet over fem år, er annulleret. I
stedet vil man til efteråret fastsætte
retningslinier for almindelige for-
retningsmæssige forbindelser mel-
lem Chr. Rieber og KNA.
Frygter konsekvenserne
— Samarbejdet med Chr. Rieber
har ellers været helt oplagt, hvis
man udelukkende anskuer det fra et
forretningsmæssigt synspunkt, si-
ger Ole Ramlau. I virkeligheden er
der ikke noget alternativ til den ber-
gensiske sælskindshandler, og i et
samarbejde med ham ville vi have
haft alle forudsætninger for at styre
priserne i den rigtige retning gen-
nem en forsigtig forretningsførelse.
Chr. Rieber og KNA ville nemlig i
fællesskab have siddet på langt det
største parti sælskind i verden over-
hovedet.
— Men vi forstår på den anden
side også godt den frygt for kon-
sekvenserne, der ligger bag lands-
styrets indstilling. Godt nok har
Greenpeace udtrykt respekt for og
accept af det grønlandske sæl-
fangst, men det er som om man ikke
kan acceptere, at skindene bliver
solgt.
Fortsat salg
Der er dog ingen tvivl om, at grøn-
landske sælskind fortsat vil blive
solgt til Chr. Rieber. Og det er prin-
cipperne for disse handelsforbin-
delser, der nu skal fastlægges.
Skulle man helt droppe handels-
forbindelserne til Rieber, måtte
man starte op på sælskindsauktio-
Tre børn til
socialforvaltningen
Fredag d. 21 august har været en
travl dag for politiet. Folk måtte
åbenbart have haft masser af penge
den dag. Tre børn måtte afleveres
til socialforvaltningen.
Det var begyndt fredag eftermid-
dag ved 17-tiden, da det første hus-
spektakel blev anmeldt. Politiet
havde haft drøntravlt lige indtil kl.
7.00 næste morgen.
Der blev ialt anmeldt 14 husspek-
takler, pågrebeiser af to spritbili-
ster. Ni tilfælde af overtrædelse af
kriminalloven og en del anmeldel-
ser om sociale tilfælde.
Den dag måtte tre børn afleveres
til socialforvaltningen. Det drejer
sig om et søskendepar på syv og fem
år, som ikke var blevet afhentet af
forældrene fra børnehaven.
I det andet tilfælde måtte en med-
boer ligeledes aflevere en ti-årig
dreng til politiet, fordi moderen
ikke kunne tage sig af ham på grund
af beruselse.
ner igen, og det ville i hvert fald
Grønland ikke være tjent med.
Konsekvensen ville uden tvivl være,
at Chr. Rieber alligevel opkøbte
langt størsteparten af skindene,
men til en langt billigere pris end
den, der nu kan hentes hjem.
Garveriet i Qaqortoq regner selv
med at skulle bruge mellem 20.000
og 30.000 skind på årsbasis til pro-
duktion af pelse. De mellem 30.000
og 40.000 skind, der sandsynligvis
afsættes til Chr. Rieber, bliver for-
arbejdet til industriskind — En pro-
duktion, som KNA først efter en år-
række vil kunne tage op med rime-
lig udsigt til succes.
Hen på aftenen henvendte mode-
ren sig hos politiet og ville have
drengen udleveret. Politiet nægtede
dog at aflevere drengen, da de skøn-
nede, at moderen var for fuld.
Drengen var blevet afleveret til so-
cialforvaltningen.
Ilulissat borgmesteriat
Ilulissat borgmesteriat Frederik
Rosbach ukiup affaani sulinngiffe-
qarnissaminut akuerineqarsima-
voq. Nammineq suliffiutimini su-
lissarpassuit aallakkallarumallersi-
mavai. Sulinngiffeqarnerata nalaa-
ni kingoraartissaa siulleq Hans
Nielsen borgmesteriugallassaaq
taamalu nunatsinni borgmesterit
qallunaartartuarissavaat.
Hans Nielsen Knud Rasmusseni-
ugaluup Ilulissani Nuummilu illusi-
sarfiutaani pisortaavoq, qinigaa-
vorlu kommunalbestyrelimi ilaa-
sortanit Siumukkormiuusunit arfi-
nilinnit, Atassutikkormiumit ataat-
simit namminerlu attaviitsuulluni.
Greenpeacep pinngortitamillu illersuiniaqatigiiffiit allat qanoq iliuuseqarsinnaanerat
annilaanngatigalugu niuertorsuarmik Chr. Rieber-imik Bergenimeersumik
suleqateqarnertik naalakkersuisut taamaatippaat
nerulerumallugu. Naalakkersuisut
isumaqarput tamanna kalaallit pui-
sittaasa amiisa avammut nioqqutigi-
ncqarncrannut ajoqutaajumaartoq.
Taamaattumik naalakkersuisut Ka-
laallit Nunaata Ammerivia inassima-
vaa Reiber-imik suleqateqarnertik
taamaateqqullugu aalajangersi-
mannginnerusumillu suleqatissar-
sioqqullugit.
Maannakkullu taamatut pisoqar-
simalerpoq, KN A-p siulersuisuisa si-
ulittaasuat, Ole Ramlau oqarpoq.
Suleqatigiinnissamik isumaqatigiis-
sut, ukiuni tallimani atuuttussaaga-
luartoq, taamaatiinnarneqarsima-
voq. Taarsiuluguli ukiaru aalaja-
ngersarneqalissapput Chr. Reiberip
KNA-llu nalinginnaasunik niueqati-
giilernissaannut malittarisassat.
aallarteqqinneqartariaqassaaq, ta-
mannalu Kalaallit Nunaannut ilua-
qutaanavianngilaq. Taamaaliorto-
qassappat qularnanngilluinnarpoq
ammit amerlanersarparujussui Chr.
Rieberip pisiarisarumaarai, akikin-
nivararsuanngorlugit, tamannalu
uatsinnut iluaqutaanavianngilaq.
Ammeriviup Qaqortumiittup
nammineq ammit 20.000-it 30.000-
illu missaanniittut atortarpai atisali-
arisarlugit. Allallu 30.000-it 40.000-
illu missaanniittut Chr. Rieberimut
tunineqartassapput nioqqutissiassa-
tut Nioqqutissiorneq tamanna ukiu-
aliuit qaangippata aatsaat KNA-p ti-
gusinnaalissavaa.
Ole Ramlau: — Niuerneq eqqarsaa-
tigissagaanni Chr. Rieberimik sule-
qateqarneq pitsaalluinnarpoq. Ki-
nguneqarnerlussinnaaneranilli naa-
lakkersuisut annilaanganerat paasil-
luarpara.
Ole Ramlau: — Forretningsmæs-
sigt var samarbejdsaftalen med
Chr. Rieber helt o.k. Men jeg for-
står godt landsstyrets frygt for poli-
tiske konsekvenser.
Silarsuarmi puisit amiinik nioqqute-
qarnerpaaq Chr. Rieber Norgemeer-
soq suleqatigiumallugu isumaqati-
giissut Kalaallit Nunaata Ammeri-
viata Qaqortumiittup taamaatippaa,
nalunngikkaluarlugu puiseeqqanik
Canadap eqqaani toqoraanermut
taanna attuumassuteqanngitsoq
pinngortitamik illersuiniaqatigiif fik
Greenpeace ilisimatitsisimammat,
taanna ukiuni tulliuttuni samminiar-
Nioqquteqartuarpoq
Qularutissaanngilarli kalaallit puisit-
taasa amii Chr. Rieber-imut tunine-
qartuartarumaartut. Niueqatigiin-
nermili periaasiusartut isumaqa-
tigiissutillu allanngortinneqas-
sapput.
Rieber niueqatigineqarunnaassap-
pat amminik akitsorterussisarneq
Kinguneqarnerlussasoraat
— Niuermut tunngasut kiserluin-
naasa eqqarsaatigissagaanni Chr.
Rieber suleqatissaqqilluinnartuuga-
luarpoq, Ole Ramlau oqarpoq. Ame-
erniaq bergenimioq allamik taartis-
saqartinngikkaluarparput, taanna
suleqatigigutsigu angusaqarluarne-
rusinnaagaluarpugut akigissaartitsi-
nerusinnaagaluarlutalu. Rieber
KNA-lu suleqatigiikkunik silarsu-
armi tamarmi puisit ameernianit an-
nerpaajussagaluaramik.
— Kinguneqarnerlunnissaanilli
naalakkersuisut annilaanngateqar-
nerat paasilluarparput. Greenpeace
oqareeraluarpoq kalaallit puisinniar-
tarnerata tunulequtaa paasilluarit-
sik, puisilli amiisa nioqqutigineqar-
tanerat suli akuersaalivissorsiman-
ngilaat.
Chr. Rieberimut isumaqatiginnissummi maannakkut taamaatinneqar-
tumi ilaapput ammerinikkut ilisimasat Kalaallit Nunaannut atugas-
sanngortinneqartarnissaannut tunngasut.
Med i den nu droppede samarbejdsaftale med Chr. Rieber var blandt andet
ting som overførsel af teknisk viden på garveriområdet til Grønland.
(Foto: Narsaq Foto)