Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 05.05.1998, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 05.05.1998, Blaðsíða 5
GRØNLANDSPOSTEN MARLUNNGORNEQ 5. MAJ 1998 • 5 Amaq 60-inik ukiulik sinittoq pinngitsaalisimannginnerarpaa Namminermi anartarfimmi artoqaleqqasimagami Aasaru jimip aallaqqaataani Narsami Brugsen ammassaaq, taamaalilluni qangali pilersaarutigine- qartarsimasut piviusunngortinneqassapput. Borgerne i Narsaq kan se frem til, at Brugsen åbner en fillial den 1. juni. Narsami Brugseneqalissaaq Atassummi siu- lersuisunngortut NUUK - Atassut Nuuk qanittukkut ataatsimeersu- aqqammerpoq siulersuisun- ngortullu ima inissititerput, siulittaasunngorpoq Erik H.K. Heilmann, tulleralugu Pavia Kristensen, allatsin- ngorpoq Såmo Steenholdt, aningaaserisunngorluni Anders Nilsson. Siulersui- sunut ilaasortanngorpoq Jacob Petersen sinniisussa- tullu Tittus Egede, Niles Lyberth, Esmer Bergstrøm aamma Niels Brandt qini- gaallutik. Atassuts nye bestyrelse NUUK- På Atassut’s gene- ralforsamling i begyndel- sen af måneden blev føl- gende bestyrelse valgt. Erik H.K. Heilmann blev for- mand, mens Pavia Kristen- sen blev valg! til næstfor- mand. Såmo Steenholdt fik posten som sekretær, mens Anders Nilsson blev kasse- rer. Jacob . Petersen blev bestyrelsesmedlem, og føl- gende blev valgt som sup- pleanter til bestyrelsen: Tit- tus Egede, Niels Lyberth, Esmer Bergstrøm og Niels Brandt. Ny bestyrelse i NIA-mi NUUK - Ved Nuummi Inuit Ataqatigiit’s generalforsam- ling blev den nye bestyrelse konstitueret således. Ove Karl Berthelsen blev valgt som ny formand, Carl Chri- stian Olsen, næstformand, Tola Rosing Carlsen, kasse- rer, og som medkasserer blev Didrik Petersen valgt og Marie Larsen som sekre- tær. Bestyrelsesmedlemmer blev Olga Poulsen og Svend Petersen, og Alfred Jacobsen og Bent Kristiansen blev valgt som revisorer, samt Dora Thomsen og Grethe Kramer blev valgt som suppleanter. Bestyrelsen i Nuummi Inuit Ataqatigiit kan træffes hver tirsdag klokken 16.30 i partikontoret i hjemmestyret. NIA-mi siuler- suisunngortut NUUK - Nuummi Inuit Ataqatigiit ukiumoortumik ataatsimeersuameranni siu- lersuisunngortut ima inissi- titerput. Siulittaasunngor- poq Ove Karl Berthelsen, tulliatut qinerneqarpoq Carl Christian Olsen, aningaase- risunngorpoq Tola Rosing Carlsen, aningaaserisooqa- taasussatut toqqagaalluni Didrik Petersen, allatsin- ngorporlu Marie Larsen. Siulersuisuni ilaasortan- ngorput Olga Poulsen aam- ma Svend Petersen, kukku- nersiuisussatut qinigaallu- tik Alfred Jacobsen aamma Bent Kristiansen, sinniisus- sanngorlutillu Dora Thom- sen aamma Grethe Kramer. Nuummi Inuit Ataqatigiit siulersuisui marlunngor- nerit tamaasa nalunaaqutaq 16.30 Namminersornerul- lutik Oqartussani partiit al- laffeqarfianni naapinneqar- sinnaapput. NUUK (PM) - Angutip 45- nik ukiullup Nuummeersup sioma sisamariarluni piner- luutigisimasamisut unner- luunneqaatigisani pillugit eq- qartuunneqamissani sivisuu- mik utaqqisariaqassavaa. Siullermik unnerluunneqaa- tigaa inooqatini persuttarsi- magamiuk, aappassaanik aa- lakoortorujussuulluni aalisa- riummik ingerlatsisimanini, pingajussaattut inooqatimi- nik savimminik kapisisima- nini, sisamassaattullu pinngi- tsaaliisimanini. Pinngitsaaliisimanermi pinngitsuunerarfigisami sa- niatigut angutip allakoorpal- laamini pissutigalugu unner- luussutit sinneri eqqaaman- ngilai. Unnerluussutit allassi- manerat malillugu angutip imerniartarfimmeereernermi kingoma inooqatini kiinaa- gut timaatigullu isimmitsar- tarsimavaa. Arnap kiinaa pullattorujussuusimavoq, as- sullu tilluusarsimalluni. Unioqqutitsinera tulleq pi- voq aasaq Upemavimmi, a- ngutip aalakoortorujussuul- luni aalisariut umiarsuali- vimmi ingerlassimammagu. Angut aalakuungaarami a- quummut paluinnarluni artu- lersimavoq, kisiannili sunik ajoqusiisimanani. NUUK(PM) - Det kommer til at tage nogen tid før en 45- årig mand i Nuuk får sin dom for fire kriminelle handlin- ger, han er tiltalt for at have begået i løbet af sidste år. Det første anklagepunkt er vold mod en samlever, det andet sejllads af kutter i meget beruset tilstand, det tredje knivstikkeri, hvor det igen gik ud over samleveren, og det fjerde voldtægt. På nær det sidste forhold, som manden nægter sig skyl- dig i, husker han på grund af beruselse ikke noget som helst omkring de tiltalefor- hold der er rettet imod ham. I følge anklageskriftet skulle han have sparket sin samle- ver op til flere gange i ansig- tet og på kroppen efter et værtshusbesøg. Kvinden var meget ophovnet i ansigtet og var fyldt med blå mærker. Den næste overtrædelse fandt sted i Upernavik sidste sommer, da manden sejlede en fiskekutter i havnen i usædvanlig beruset tilstand. Han var så fuld, at han faldt i søvn over rattet, dog uden at forårsage ingen materiel ska- de. Stak kæresten Manden påstår også, at han ikke har nogen som helst Savimmik kapigaa Angut aamma oqarniarpoq inooqatini savimmik kapi- gamiuk eqqaamanngilluin- narsimallugu. Savimmik ka- pisineq pivoq angutip aalisa- riummik ingerlatsinerata ki- nguninngua, inooqatinilu qa- tigaatigut savimmik kapisi- mallugu 2 1/2 centimeterisut ititigisumik. Nuummi eqqar- tuussivimmi angut oqaluttu- arpoq Upemavimmi politiit pinerluuteqarsimanerminik oqaluttuummanni assut tu- passimalluni. Isumaqarsi- manngilaq savissuarmik po- litiit takutitaannik inooqatini kapisimallugu. Kapuutigisi- manerarpaali nammineq ukusartuni ipittoq. Unnerluunneqaataa ki- ngulleq tassa arnamik 60- inik ukiulimmik pinngitsaa- liisimaneq. Tamatumanili angut pisuujumanngilaq, ar- nap inaata anartarfiani artu- leqqareerluni isertisimane- rarluni. Angutip imerniartarfim- meereerluni angut alla aap- paralugu amaq 60-inik ukiu- lik naapissimavaat nammi- nerminut qaaqqusisoq. Immiaq Arnaq inimini immiaateqar- simavoq dunkemik pisoqqa- erindring om knivstikkeriet. Det fandt sted kort efter sejl- ladsen, hvor samleveren fik stukket en kniv i ryggen, og pådrog sig et to et halvt cen- timeter dybt sår. Den tiltalte sagde i Nuuk kredsret, at han var blevet forskrækket da politiet i Upernavik fortalte ham om hans ugerning. Han mente ikke, at have stukket hende med den køkkenkniv politiet viste ham. Det måtte i stedet have været hans skar- pe lommekniv. Det sidste anklagepunkt var voldtægt mod en 60-årig kvinde. Det nægtede manden sig skyldig i, fordi han våg- nede op på kvindens toilet. Den tiltalte fulgtes med en anden mand efter et værts- husbesøg, da de mødte den 60-årige kvinde, som invite- rede dem med hjem. Immiaq Hjemme i lejligheden havde kvinden en dunk immiaq, der var af ældre dato. Hun skæn- kede op af dette hjemme- mik. Amallu oqaluttuarnera malillugu immiaq assut ki- mittusimavoq. Arnaq assut aalakkusersimavoq, inimilu nalaasaarfimmilu artulersi- malluni. Amaq itersimavoq angutip atoqatigigaani. Mar- luullutik mattaangasimapput, arnallu angut isimmillugu peersissimavaa. Angut taamatut pisoqarsi- masoq isumaqanngilaq. Angut nassuiaavoq immiar- tomini pissutigalugu naarlu- lersimalluni, taamaattumillu anartarfiliarsimalluni. Itera- mi suli anartarfimmi aqun- ngasimavoq, angut ilagisani igaffiup naqqani artuleqqa- soq. Nammineq isumaqarpoq angut ilagisani pinngitsaa- liisimasoq, uppernarsarsin- naanaguli nammineq aamma artuleqqagami. Unnerluussummi kingul- lermi ilisimannittoq ataasiin- naq nassuiaatinneqarpoq, al- lat pissutsit assigiinngitsut pissutigalugit eqqartuussi- vimmut omigussinnaanngit- sut, allallu illoqarfinni allani nassuiaatinneqassapput, taa- maattumik piffissap sivisooq ingerlareerpat angut aatsaat eqqartuunneqarsinnaassaaq. bryg, og i følge hendes ud- sagn må det have været tem- melig stærkt. Hun blev me- get beruset og faldt i søvn på sofaen i stuen. Hun vågnede ved, at den tiltalte havde samleje med hende. De var begge nøgne, og det lykke- des hende at sparke ham væk. Manden havde ikke denne opfattelse af situationen. Han sagde, at han fik ondt i maven af det hjemmebryg han fik og gik på toilettet. Da han vågnede, sad han stadig på toilettet, mens den anden mand var faldet i søvn på køkkengulvet. Han mente, at voldtægten var begået af den anden, men kunne ikke be- vidne det, fordi han selv sov. Det lykkedes kun at afhøre ét vidne i det sidste anklage- punkt, andre kunne ikke komme på grund af forskelli- ge årsager, og endnu andre skal afhøres i andre byer, så sagen kan ikke afgøres i den nærmeste fremtid. AUattoq ilanngutassior- toq Johan Egede, Narsaq Ukiut 40-ngajaat matuma sioma Narsami Brugseni aallarteriameqaraluarpoq. Taamani nunatsinni ineri- artortitsinermut ilaatillu- gu KGH-p tigooraagin- nartarfilimmik, taamanilu nutaaliaanerpaamik niu- ertarfiliorneratigut eq- qarsaatit kusanartut suli- arparujussuillu qatangiin- narput. Aappassaanik 1970 qiteqqunnerani Narsami aallartitseriaraluarneq i- luatsinngitsoorpoq taa- mani nunatsinni Brugsen- eqameq aamma ingerla- nerlioqqajaasimasoq pis- sutaalluni. Maannali ilua- tsippoq junillu aallaqqaa- taani 1998 nunatsinni Brugsenit aqqanilissaat Narsami ammartussan- ngortoq ingerlatsiniartut siulittaasuata Torben Emil Lyngep Brugseni- mut ilaasortanul ilaasor- tanngorniartunullu 8. Af korrespondent Johan Egede, Narsaq For snart 40 år siden prøvede man at starte Brugsen i Narsaq. Des- værre blev de gode inten- sioner og det store arbej- de forpurret, da KGH i takt med udviklingen i Grønland byggede en selvbetjeningsbutik, der var datidens mest moder- ne tiltag. Anden gang, man prø- vede at starte Brugsen i Narsaq, var i midten af 1970’erne, men det blev heller ikke til noget, fordi driften af Brugsen i Grønland på landsbasis skrantede. Nu er det endelig lyk- kedes. Den 1. juni 1998 åbner Brugsen i Narsaq, som det 11. i syv byer. Det meddelte formanden for initiativtagerne, Tor- ben Emil Lynge, ved en april katersortarfimmi ka- terisimaartitsinermi nalu- naarutigaa. Unnuk taanna 51-it i- laasortanngorput, sulinia- qatigiillu 1996-imi suli- lerneranniit ullumikku- mut 140-nik ilaasortaqa- lerlutik. Narsami Brugsenip ni- uertarfik namminersortu- mik pigineqartoq E.B.B pisiarisimavaa taassum- alu aqqa 1. juni 1998 aal- lamerfigalugu allanngus- saaq Brugsen Narsaq- ngorluni. Torben Emil Lyngep nuannaarutigaa Narsami niuertarfiit naammareersut ilanagit ilaasortanik kiffartuussi- sinnaalemertik. Brugsenip nuna tamak- kerlugu siulersuisui Nar- sami ataatsimiipput 23. april, tamannalu aallarni- saataalluartussatut nali- lerneqarpoq. Narsami Brugsen ilaasortaminik ataatsimeersuartitsissaaq 18. maj. sammenkomst for med- lemmer Brugsforeningen og interessere i forsam- lingshuset den 8. april. Denne aften kom der 51 nye medlemmer, og siden initiativet blev star- tet i 1996, er der i dag 140 medlemmer tilmeldt. Brugsen Narsaq har købt forretningen E.B.B. fra en privat, og forret- ningens navn vil således fra 1. juni 1998 blive ændret til Brugsen Nar- saq. Torben Emil Lynge er godt tilfreds med, at man nu kan servicere medlemmerne uden at skulle bygge en helt ny forretning. Brugsens landsfore- ning holdt møde i Narsaq den 23. april, hvilket blev betegnet som en god op- start. Brugsen Narsaq holder generalforsamling den 18. maj. Nægter at have voldtaget sovende 60-årig kvinde Sov nemlig selv brandert ud på toilet Brugsen starter i Narsaq ASSJ FOTO: AG-ARKIV

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.