Árbók Háskóla Íslands

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Árbók Háskóla Íslands - 01.01.1988, Qupperneq 98

Árbók Háskóla Íslands - 01.01.1988, Qupperneq 98
96 Árbók Háskóla íslands lenda háskóla. í því skyni var stofnuð Alþjóða- samskiptanefnd sem tók til starfa í október 1986. Starf nefndarinnar liefur verið margþætt: 1. Dagleg samskipti við erlenda háskóla, svara bréfum og öðrum erindum sem berast, taka á móti og greiða götu erlendra fræðimanna sem hingað koma og aðstoða nemendur og kennara Háskólans sem hyggjast dvelja við er- lenda háskóla og vísindastofnanir. 2. Samningar við erlenda háskóla. Nefnd- in hefur unnið að framkvæmd samninga Há- skólans við erlenda háskóla. Starfið felst einnig í því að halda uppi samskiptum við erlenda háskóla, sem þegar hefur verið samið við. Háskóli Islands hefur gert samning við all- marga erlenda háskóla. Samningar þessir, sem margir hverjir eru mjög ítarlegir, taka til sam- starfs um rannsóknir, kennara- og nemenda- skipti og framhaldsnám íslenskra stúdenta við erlenda háskóla. Sem dæmi má nefna þátttöku Háskóla Islands f samstarfi háskóla á norð- urslóðum (Samarbetskommissionen för Nord- kalottens universitet och högskolor). Að stofn- un nefndarinnar stóðu háskólarnir í Tromsö, Oulu, Umcá og Luleá, cn auk Háskóla íslands taka nú einnig þátt í þessu samstarfi liáskól- inn í Bodö, Lapplands háskóli í Rovanicmi og Verkfræðiháskólinn í Narvik. Árlega styrk- ir samstarfsnefndin rannsóknarsamvinnu fyrr- greindra háskóla. Sem dæmi um samninga við einstaka háskóla má nefna samningana við Minnesota- og lowaháskóla í Bandaríkjunum. Þessir háskólar hafa lagt fram umtalsverðar upphæðir til þess að styrkja íslenska nemend- ur, til kennaraskipta og til afmarkaðra rann- sóknaverkefna. Nefndin hefur einnig unnið að gerð nýrra samninga við erlenda háskóla. Nú er unnið að samningum milli Háskóla íslands og breskra háskóla með aðstoð breska sendihen- ans og British Council og hefur British Council í hyggju að veita sérstaka fjárupphæð til styrkt- ar slíku samstarfi. Þá er unnið að samningum við fleiri háskóla á Norðurlöndum, háskóla í Þýskalandi, Italíu, Frakklandi og Kanada svo dæmi séu tekin. 3. Samvinna um kennslu. Nefndin hefur unn- ið að því að kanna möguleika á því að semja við erlenda háskóla þannig að íslenskir nem- endur geti stundað hluta af námi sfnu erlendis. I þessu sambandi má nefna, að samið var við Háskólann í West Florida í tilraunaskyni um það að nemendur gætu lokið námi við skólann á tilteknum sviðum, en útskrifast með lokapróf frá Háskóla Islands. I slíkum tilfellum greiða nemendur engin kennslugjöld önnur en innrit- unargjöld við Háskóla Islands. I samstarfi eins og þessu er um mikia möguleika að ræða. Með því að sækja kennslu að hluta til erlendra skóla, Háskóla Islands að kostnaðarlausu, og án þess að kostnaður nemenda aukist verulega, er hægt að gera námið hér fjölbreytilegra og gefa kost á sérhæfingu nemenda á fleiri sviðum en Há- skólinn getur veitt. Hér má geta þess að Al- þjóðasamskiptanefnd beitti sér fyrir því að Há- skóli íslands sótti um aðild að alþjóðlegum stúdentaskiptasamtökum — ISEP (The Inter- national Student Exchange Program). ISEP er alþjóðlegt samstarf um nemenda- skipti, sem komið var á laggimar í Bandarfkj- unum árið 1979, í því skyni að koma á nem- endaskiptum milli bandarískra háskóla annars vegarog háskóia utan Bandaríkjanna hins veg- ar. í dag nær þetta samskiptanet til u.þ.b. 130 háskóla víðsvegar um heim en þar af eru rúm- lega 70 í Bandaríkjunum. Skiptin byggjast á þeirri meginreglu að jafn- margir einstaklingar fari utan frá hverjum há- skóla og þeir sem komi lil dvalar, og er þeirri stefnu fylgt að skólakostnaður sé að mestu greiddur lil heimastofnunar. Þannig væri lil að mynda bandarískum nemanda sem ætlaði til ársdvalar við Háskóla Islands gert að greiða til síns heimaskóla í Bandaríkjunum þann kostn- að sem fælist í skólagjöldum, húsnæði og fæði, ef nám væri stundað þar á umræddu tímabili. Því fé væri síðan varið til að standa straum af skólakostnaði, fæði og húsnæði íslensks nem- anda sem í staðinn færi utan til dvalar við við- komandi háskóla í Bandaríkjunum. 4. Dvalarstyrkir erlendis. Nefndin hefur unn- ið að því að kynna styrki til rannsókna og náms- dvalar, þannig að þeir kostir sem í boði eru
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220

x

Árbók Háskóla Íslands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Háskóla Íslands
https://timarit.is/publication/588

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.