Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 32

30
62 470 • x
-------- = -----------■; x = 1.1.
62000 529000
Raknar man pá motsvarande satt ut frekvenskvoten för
samtliga i jamförelsen ingáende texter, kommer man fram
till dessa siffror:
Laxdæla ( 58000 ord) 3.1
Knýtlinga ( 48000 -) 3.0
Snorri A (119000 -) 1.2
Snorri B (109000 -) 1.1
Oddr ( 42000 -) 0.9
Egla ( 62000 -) 1.1
Eyrbyggja ( 38000 -) 0.9
Njála ( 97000 -) 0.7
Grettla ( 61000 -) 1.1
Som synes skiljer sig Knýtlinga jámte Laxdœla pá ett
sláende sátt frán jámförelsematerialets texter. Bágge sagor-
nas frekvenskvoter ligger tre gánger högre án genomsnittet.
Inom jámförelsematerialet sjálvt varierar kvotema med
ganska smá utslag kring siffran 1. Snorri A, som kommer
högst med 1.2, ligger ju ándá lángt under Laxdæla och
Knýtlinga.
Det faller i ögonen, att en rad av de adjektiv som sepa-
rerades ut som sárskilt vanliga i Laxdœla betydelsemássigt
tillhör en likartad sfár. Jag tánker nármast pá mikils verSr,
stórmannligr, stórœttáSr, sœmiligr och virSuligr. Det ár
ord som allesammans framháver det betydande, hedrande,
storvulna och sá till vida ár karakteristiska just för Lax-
dæla-författarens syn pá tingen. Men de ár faktiskt lika
betecknande för Knýtlinga. Om man bryter ut dem ur ta-
bell 4 som en egen liten grupp, visar Laxdæla 48 fall,
Knýtlinga 39 och jámförelsematerialet i sin helhet 64.
Frekvenskvotema, utráknade pá samma sátt som fömt,
blir för Laxdæla 6.8, för Knýtlinga 6.7. De bágge sagomas