Úrval - 01.06.1945, Qupperneq 37

Úrval - 01.06.1945, Qupperneq 37
OTLIT MANNSINS EPTIR 500.000 ÁR 35 framfótunum, verður rnjóbakið að bera allan þungann af efri iiluta líkamans. Það er því ekki að undra þó hryggskekkja sé tíður kvilli. En það er ósenni- legt, að náttúran uni slíkum smíðagalla til eilífðar. Annað hvort verður að stytta bakið eða styrkja það. Sennilega mun lenöarliðunum fækka um einn, allt eins líklegt er þó, að neðsti lendarliðurinn og efsti spjald- liðurinn verði að einum lið. Kviðbúngan er annar ágalli. Sveigjan í lendarliðnum ýtir kviðnum fram milli rifjanna og mjaðmagrindarinnar, sem er bæði Ijótt og óhentugt. Afleið- íngin er kviðslit hjá karlmönn- um og legsig hjá konum. Þessir kvillar munu verða miklu fá- tíðari, ef bakið styttist. Framtíðarmaðurinn mun verða botnlangalaus, á því er enginn vafi. Og einhverjar ráðstafanir hlýtur náttúran að gera gegn hinum tíðu ígerðum í ennis- og kjálkaholum. Hreinsun holanna gekk sjálfkrafaogóhindraðfyr- ir sig áður en maðurinn fór að ganga uppréttur, því að opin í holunum vissu þá niður, en síð- an hefir viljað safnast fyrir í þeim gröftur. Sennilega verður breytingin I því fólgin, að opin í holunum færast neðar. Brejrtingin á útlimunum hefir yfirleitt tekist býsnavel. Ég ef- ast um að hendurnar muni taka miklum breytingum, en öðru máli gegnir um fæturna. Mörg okkar þjást af ilsigi og það mun náttúran sjálfsagt laga. Eftir því sem gangþunginn færðist meira frá miðtánni yfir á stóru- tána urðu notin fyrir litlutána minni. Og nú er svo komið, að segja má að hún sé til lítils gagns. Stundum vantar líka á hana nöglina. Gagnslausir líkamshlutar hverfa venjulega fyrr eða síðar, og það er því óhætt að gera ráð fyrir að litlu táarinnar bíði sömu örlög. Þetta er í stuttu máli lýsing á líkamlegum einkennum manns- ins, eins og vænta má að þau verði að hálfri ármiljón liðinni. En hvers vænta má í vitsmuna- legri og andlegri þróun hans, er aðeins hægt að leiða að getgát- um. Dr. Harry Shapiro, sem er heimildarmaður minn um margt, er þessi grein byggir á, er bjartsýnn. „Menningin mun á þessum tíma óhjákvæmilega lifa rnörg hnignunar- og blóma- skeið,“ segir hann. „Ef til vill mun hún einhverntíma nálgast
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.