Skógræktarritið - 15.05.2003, Qupperneq 33

Skógræktarritið - 15.05.2003, Qupperneq 33
segja annað en þessir 15 þúsund ferkílómetrar séu afar strjálbýlir. SKÓGAR ALASKA Segja má að skógar Alaska skiptist í tvær megingerðir. Ann- ars vegar er það hinn tempraði regnskógur sem vex á tiltölulega mjórri strandræmu, frá Kodiak- og Afognak-eyju í vestri meðfram allri Kyrrahafsstrandlengjunni um Prince William flóa til Suð- austur-Alaska. Þar eru helstu trjá- tegundirnar sitkagreni (ríkistré Alaska) og tvær þallartegundir, marþöll og fjallaþöll ásamt urmul af öðrum trjá- og runna- tegundum. Hin megin-skógar- gerðin er hinn norðlægi barr- skógur sem vex um mestallt meg- inland Alaska, þar sem hvítgreni, svartgreni, nöturösp og næfur- björk eru ríkjandi tegundir. Skógur sem nýtanlegur er til timburframleiðslu er að meiri- hluta (51%) í eigu alríkisstjórnar- innar. Alaská-rfki, sveitarfélög og háskólar eiga til samans um fjórðung skóglendis og annar fjórðungur er í eigu fyrirtækja í eigu frumbyggja. Aðeins 0,4% skóga eru í einkaeign. „Nýtanleg- ir" skógar eru ekki endilega „nýtt- ir" til timburframleiðslu. Segja má að nýting skóga til timbur- vinnslu takmarkist í dag við regn- skógabeltið meðfram suður- ströndinni, á löndum frumbyggja. Helsta verðmæti skóga Alaska felst í að vera búsvæði fjöl- breyttrar fánu spendýra, fugla og fiska. Raunar er það hin gífurlega líffræðilega fjölbreytni dýrateg- unda f Alaska sem mesta undrun vekur hjá íslendingi. Fjöldi villtra spendýrategunda ert.d. 23, fjöldi fuglategunda yfir 400 og fjöldi laxategunda sex. Árnar eru á haustin fullar af laxi og virtist okkur að í sumum ánna væri að finna meira af laxi en vatni! Raunar hafa laxagöngur slegið öll met hin síðari ár, sem talið er stafa m.a. af aukinni vernd hrygn- Barbara Kalen leiðbeinir ís- lendingum í stafafuruskóg- inum norðan Skagway. Bar- bara hefur annast söfnun á stafafurufræi á Skagway um árabii fyrir íslendinga. Hún hefursafnað með eigin hendi stórum hluta þeirrar stafafuru sem hér hefur verið ræktuð. Mynd: BB. Fjölbreyttur fléttugróður undir stafafuru í Skagway. Mynd: AS. Hopandi jökull í Glacier Bay. Á myndinni má sjá sitkaöl (AInus sinuata) nema land í kjölfar hops jökulsins. Mynd: AS. SKÓGRÆKTARRITIÐ 2003 31
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Skógræktarritið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skógræktarritið
https://timarit.is/publication/1996

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.