Skógræktarritið - 15.05.2005, Qupperneq 89

Skógræktarritið - 15.05.2005, Qupperneq 89
Hvammur (Stálpastaðir) Skorradalsvatn Dragafell Háafell Brennifell Hálsinn litabergsvatil * NÁTTÚRUFRÆÐISTOFNUN ISLANDS 2006 /IOK Bryoria snjóbráð að vori sem gætir meira í efri hluta trjákrón- anna. Á trjánum í skóginum reyndist vera um 35 kg af flóka- kræðu á hverjum ha lands en 250 kg af Bryoria- fléttum. Að auki uxu blaðfléttur á trjánum sem nam 125 kg á hektara. Sýnir þetta í hvílíku magni flétturnar geta verið í skógunum. Vaxtarhraði flókakræðu og Bryoria- fléttna er hægur. Þegarverst læturog mikið slitnar af þeim í vetrar- stormum ná þær ekki að viðhalda þyngd sinni yfir árið, en þegar betur árar geta þær bætt 5-10% við þyngd sína.6 í Noregi er Alectora sarmentosa ssp. sarmenlosa nefnd hárflétta (hárlav) og er notuð til litunar, en í Svíþjóð ber hún heitið garnflétta (garnlav). í Alaska og Kanada nefnist tegundin nornahár (witch's hair). Þar var flókakræða fyrrum tínd af frumbyggjum og lögð við sár og ungbarnarassa. Hún var einnig notuð til að útbúa hár á grímur. Vatnshornsskógur Vatnshornsskógur er talinn einn elsti og stórvaxnasti birkiskógur á Vesturlandi. Skógurinn er í Vatnshornshlíð við suðaustan- vert Skorradalsvatn. Meðfram vatninu er hann um 3,5 km að lengd og hann teygir sig 300 - 400 metra upp eftir hlíðinni. Flatarmál skógarins er því um 140 hektarar. Landið er nú f eigu Skógræktar ríkisins og Skorra- dalshrepps sem tóku höndum saman um friðun skógarins og keyptu landið árið 1994. Áform höfðu þá verið uppi um að leggja skóginn undir sumarhúsaþyggð, lá fyrir skipulag að henni og var vegalagning hafin í skóginum. ÞeirÁgúst Árnason, skógarvörður í Borgarfirði og Davíð Pétursson, oddviti á Grund í Skorradal, beittu sér mjög fyrir friðun svæðisins. f skóginn hefur ekki verið plantað barrtrjám, er hann mjög villtur og mikið um stór og gömul tré í honum (3. mynd). Með friðuninni var ætlunin að varðveita f sem náttúrulegastri mynd fornan birkiskóg f Skorra- dal og Borgarfirði sem fengi að þróast án þess að gripið yrði inn í framvinduna. Skógurinn hefur ekki verið hogginn í hálfa öld eða meir en bærinn Vatnshorn fór í eyði 1961 (Ágúst Árnason, munnlegar upplýsingar). 3. mynd. Gamalt, stórvaxid birkitré íVatnshornssfiógi ríkl af mosa- og fléttuásœtum á stofni. Það eru mosarnir snoigambri (Racomitrium fasciculare) og móasigð (Sanionia uncinata) sem vaxa á stofninum. Tegundirnar eru algengar hér á landi og ekki bundnar við tré. Botngróður ískóginum er gróskumihiH og fjölskrúðugur. Ljósm: Ásrún Elmarsdóttir. Miöfjall SKÓGRÆKTARRITIÐ 2005 87
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Skógræktarritið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skógræktarritið
https://timarit.is/publication/1996

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.