Atuagagdliutit - 18.10.1956, Blaðsíða 2

nakorsaunerit nikmerane
(agdl. nakorsauncK P. S mi Ih).
Kalåtdlit-nunåne nakorsaunertnt
atorfingmik tigusinivne matumunå-
kut taorsigara Kutsaviginiarpara. dr.
Fog-Poulsen Kalåtdlit-nunåta nakor-
saunigssåtut sujugdlertut 1951-ime
alorfinigtineKarpoK. suliagssaK oKit-
susiraångitsoK nalunångilaK. tamatu-
munga sujugdlermik pissutauvoK
atorfik suliardlo sujornatigut måne
nuname misilingneKarsimångingmata
taimalo avKutaorérsimassunik tunga-
vigssaKarfiunatik — tåssa nunamut
tamarmut atorfik pingorterKårtaria-
KarsimavoK. åipagssånigdlo nkiut ta-
måkua Kalåtdlit-nunåta OKalugtuari-
ssauneranc ulapårfigssuput. inuiaKa-
tigingne inuneK sapingisamik pivfig-
ssaic sivikinerpåK atordlugo nutarti-
gagssausimåvoK, pendngnigssap lu-
n gå ti gut sulineK sulivfeKarfitdlo av-
dlat pilertortumik piorsarneKarput.
pilerssårutit angnertut sananigssånut
nåmagsiniarnigssånutdlo sujumut
isseivåssuseK firKigssusseriarsinauner-
dlo mikissungitsoK pissariaKartuput.
kikut dr. Fog-Poulsenimik nalungit-
sut Kalåtdlit-nunånilo sulineranik
maligtaringnigsimassut tamarmik na-
lungilåt piginåussutsit tamåko ami-
gautigiångikai suliagssanilo pikore-
Kalune nåmagsisimagai. — ukiunime
tatdlimane Kångiutune pisimassoKar-
simaivaoK. Dronning Ingridip sanato-
riå pilersineKarsiinavoK måna tåssau-
lerdlune Danmarkime sanatoriet ang-
nerssåt, Kalåtdlit-nunåt Kangale ma-
Kaississaminik angatdlåmik Kinguar-
taivigtårsimavoK, nåparsimavit nutåt
nåparneKarsimåput, nakorsat aulaja-
ngersimassunik iliniagaKartut ajor-
nåinerulersimåput suliarititugssat
avalagtineKartalermata nakorsanig-
dlo taima itunik sinerssortoKartaler-
mat, peraingnigssamut sulinerme su-
tissut mikissungitsumik amerdline-
Karsimåput, nunap inue akiussutig-
ssanik kapitineKarput, tunilutunik
nåpauteKalersitdlugo ikiuneic angner-
toKissoK namagsineKartarpoK, per-
Kingnigssavdlume tungågut atortori-
ssat angnertunerulerdlutigdlo pitsau-
nerulersitausimåput. — tamarmik nu-
lungilåt tamåko isumamingnik piler-
simångingmata. åma nalungiiarput
dr. Fog-Poulsenip sulinera taima su-
jumukarnermut tamatumunga tamar-
mut angnerpåmik pingåruteKarsi-
mangmat, suliap angnertussusianut
pinarane åmale iluagtitumik inger-
dlaneranut.
måna uvanga tugdliukama avKutig-
ssaK angmarneKarérsimavoK —- suli-
nerup pissusia, pilerssårutit avKutig-
ssardlo pingorsimåput. taimåitumig-
dlo OKåinartariaKarpoK dr. Fog-Poul-
senip suliå nangitugssångoriga. tamå-
na ajornaitdlunilo OKitsuinåusångi-
laK. ajornaitsusaoK, tåssa tungavig-
ssaitalerérsimangmat, OKitsuinåuså-
ngilau, tåssa taorsigkama nalåne nå-
magsissat angnertoKingmata.
kisiåne sut tamarmik atautsikorsi-
nauneK ajorput, sulilo suliagssaKa-
KaoK. taigorsinauvavut: nåparsimavit
moderneussut amerdlanerussut nå-
parsimaviorérsutdlo pisorKat pitså-
ngorsarnigssåt, evKiluisårnerup nali-
nginaussup pitsångorsarnigsså Kåu-
marsainikut kisalo ingeniørinik ig-
dluliagssanik titartaissartunik sule-
KateKarnikut, inungne evKiluisårne-
rup pitsångoriartornigssånik sulissu-
tigingningnigssaK, ingmikortortanik
ingmikut atortugssanik pilersitsinig-
ssaK, iloKiångorsimassut iliniartitau-
nigssåt, inernat toicussarnerata mig-
dlisiniarnigsså ilåtigut perKingnig-
ssap tungåtigut sujunersuissartunik
nåparsimassunik pårssissunik anga-
laortitaKartarnikut tuberkulosep nå-
pautitdlo tunilutut avdlat akiorniar-
nerata ingerdlatereingnigsså il. il.
sule atauseK oicautigerusugpara.
pendngnigssap tungåtigut atortori-
ssat pitsångorsarnigssåt sorunamc pi-
ngårtupilorujugssuvoK, kisiåne låuna
kisimiungilaK. sujumut ingerdlanig-
ssamut tamarmut tungaviussoK tå-
ssauvoK inutigssarsiornikut inuneK
perKigsoK. perKingneK atugarigsår-
nerdlo kångartitagssåungitsumik ing-
mingnut agtumassuput, åipåta åipe
pingitsorsinåungilå. taimåitumik per-
Kingnigssap tungåtigut sulinerup tu-
ngånitaoK Kalåtdlit-nunåne inutig-
ssarsiorneK soKutigivdluardlugo ma-
ligtarissariaKarpoK, periarfigssatigut-
dlo sujuncrsuissarneK ilitsersussi-
ssarnerdlo pissariaKarput inutigssar-
siornerup nakorsaKarneruvdlo tungå-
avangnånit
kujatånut
Angmagssalik ingnåtdlagissiorfig-
tårpoK. avKuserngit nutånik Kutdli-
lersorneKarput. radioKarfik mana-
mut KåumarKuteKartitsissusimaga-
luarpoK.
*
Lauritzenikut umiarssuartåvat
„Magga Dan“ angalaricårnermine Me-
stersvigiliardlune utlnariaKarsima-
vok, aKerdlorsiorfiup erKåne sikoKar-
simanermit. Ålborgiliariardlune
Sikuiuitsumut kujatdlermukartugsså-
ngorpoK.
tigut evKiluisårnerup ingmingnut ag-
tuvfigisimassåine.
naggatågutdlo ima oKardlanga: nu-
name nakorsaunigssatut atorfinigti-
taunigssama tungånut ukiut kingug-
dlit mardluk Ausiangne nakorsausi-
mavunga. suliara tamåna agsorssuaic
nuånarisimavara, Kinialeravkulo aju-
ssålångitsorsinausimångilanga. tai-
måitumik Ausiait pigissainimiut su-
leKatigisimassåkalo Kamånga pissu-
mik KutsavigerusugpåkåtaoK uvdlune
Kångiutune suleKatigigdluarsimaner-
put pivdlugo. — mana Kinigara piv-
dlugo neriutiga unauvoK tamatumu-
nåkut kalåtdlit iluaKusersinauneruju-
mårika niuvertoKarfingme nakorsatut
sulinivnit angnerussumik.
P. S mi Ih.
atuartartut agdlagait...
Aktuelt Kvarter
inuit nutåt Kalåtdlit-nunånut tikiu-
tut Kavsinik isumagssarsianik nutår-
pagssuauteKartarput, ajungitdluinar-
tugajugtunik. uvagutdle „tamånitu-
ton<at“ nalungiiarput ikingnerpåt ki-
simik piviussungortineKartartut akor-
nutigssaKarajugtarmat ajugauvfigi-
ssariaKartunik, taimalo isumagssar-
sissut pigaluåinaK nåkåinartardlutik.
uvdluvtine pissartulerivfik (Ak-
tuelt Kvarter) Kalåtdlit-nunåta ra-
dioane ingerdlåneicalermat ardlalig-
ssuvugut ilipagingningnatik isuma-
liortugut: tåssame, ajungeKaoK, tako-
riartigule — Kanorme-tauva sivisuti-
gissumik atåsava.
sunauvfale ingerdlajuarsinarpoK,
asulo pitsångoralugtuinardlune, ilipa-
gingnigtusimångitsugutdlo taiinatut
isumaKårungnaeriartulerpugut. atale
radio tåssångåinaK nalunaerpoK aut-
dlakåtitaussartut avdlat ingerdlatl-
narsinaujumavdlugit Aktuelt Kvarter
taimaititariaKalerdlugo.
Aktuelt Kvarter maKaissineKarpoK
—■ uvdlut tamaisa. atuleraingniardle.
OKalugtartortarnerit ilait taorsiutdlu-
git pérniardlit. sok kvarteringuaK
tåuna pertariauåsava? aningaussat
pissutaunaviångitdlat.
asassara radio! Aktuelt Kvarter
ikuterKingniaruk, ilångutivingniar-
dle radiokut tusagagssiaussartune tu-
ngaviussunut ilaulersitdlugo, radior-
tågssamisaoK.
Eks-pressen.
pilersimagkamut soKutigingnigdlu-
nejalo ingerdlaKataorusugkaluaKaunga
kingusinårérsimagaluarnerdlunga
taimåitoK pingitsorumångilanga ang-
nikitsungugaluamik isumaga nalu-
nailåsavdlugo, nauk påsinarpatdlåså-
ngikaluarpatdlunit.
uvdluvtine måkunane tusartuåinar-
pugut, nalungerérdlugulume, isumav-
dluarfigineKarnerpaussutut issigine-
Kartut tåssaussut 1N0SUGTUT. kialu-
nit agssortutigisinaugunångilå isii-
map tåussuma ilumussusia Kånglnar-
neKarsinåungissusialo.
uvagut inusugtut uvdlune måkuna-
ne isumavdluarfigissaussugut pingår-
ti tariaKarparput påsissariaKardlugulo
inuiånguit uvagut amerdlångeKissu-
gut inuiåussuserput pivdlugo igdler-
sortariaKaravta, mingnerpånguatigut-
dlunitdlo ingerdlaKatauniardlutalo
malingnauniåsagavta peivatauniar-
dlutalo, mingnerungitsumik erKarsau-
tigisagåine kinguligssavut, uvagume
suliariniagkavtigut tåukununga tii-
ngavilissuniåsagaluaravta.
ilångutagssiaminivnut pissutiginer-
pausimavara uvdlune måkunane pi-
lersiniarneKartoK inusugtut sivnisso-
Kartiniagaulerneral („Ungdoms-
råd"), suliariniagaK taima kussanar-
tigissoK taimalo inuiaKatigingnivtinut
pingåruteKarsinautigissoK inusugtu-
nit amerdlanerussunit KånginarneKå-
nginigsså tapersersornaraluaKingmat.
erKarsautigeriartigume. autdlar-
nerniagkap kussanaKutaisa ilagåt pe-
Katigigfit åssigingitsut pivdlugit Kå-
nginagaujumånginera. peiiatigigf i lig-
ne sujulerssuissunut ilaussusimåsa-
guvta nåpitagssavut taima i tut Kångl-
narusungnagitdlo ilånguvfigisaguvti-
gik suleKatiginiardlugitdlo tamåna
uvavtinut nersornautaussugssauvoK,
Kånglnåsaguvtigigdle akerdliuvdluta-
lunit tamåna uvaguvtinut sianitsor-
patdlangnertut nautsorssutigineKarsi-
naunigsså ilimagingitsugagssåungi-
laiv.
inusugtut taima katerssortiniagau-
nerat akerdlilersorneKåsagaluarpat
sujunertardlo taima pitsautigissoK
KångxnarneKåsagaluarpat inusugtu-
ssugut sujunertarissavtinc åssigingi-
kaluaruvlalunit, nangmineK isumavut
a tord lugi t ingerdlaniåsagaluaruvtalu-
nit, erKarsautigerivårniartigo: „inuia-
Katigingussugut ima amerdlångitsiga-
luta atåsaguvta atassariaKaruvtalo a-
tatitsissugssaKartariaKarnerput ming-
nerpånguatigutdlunit ikiunivtigut...“.
Kulåne onautigitsiarerpara piler-
ssårutit ilåt peKatigigfit åssigingitsut
åtavcKarfiginiarnigssåt, sordlo oidli-
såussivfiginiardlugit, påseKatiging-
nigfiginiardlugit il. il., isumagissap
sujunertarisså pitsaungårmat isuma-
Karpunga kimitdlunit agssortorneKar-
sinåungitsoK.
oKausigssarpagssusinaugaluar])ut,
nailisåinardlugule „UNGDOMSRÅD"-
ip pilersiniarneKarneranut peKatao-
rusugdlungalo ingerdlaKataorusugka-
luaKaunga, ajornartorsiutit sussutdlu-
nit nalåulåsagaluaruvkitdlunit.
M. Abrahamsen.
„Aktuelt Kvarter“
soKutiginartunik erKartuissarfik
(aktuelt kvarter) atortiilermat radio-
kut autdlakåtitsissarnerme angnertu-
siatdlautaussutut pisunguatdlautau-
ssututdlo issigissarsimavara. minutit
tåuko pivfigssamut tåssunga atornc-
Kartut nålaortunut soKutiginartunik
OKariartuteKartarput. pisimassut er-
sserKingnerussumik påserusungnar-
tut pivfigssame tåssane ingmikutdla-
rigsivdlutik oKautigineKartarput nå-
laortunutdlo maligtariuminarsissar-
dlutik inuit påsisimassaKartut ator-
dlugit tusagagssiarincKartarmata.
aningaussat tåssunga atorneivartar-
tut pissutiginårdlugit Aktuelt kvarte-
rip atorungnaersitaunera uvgornartu-
vok. radiokut autdlakåtitaussartut
ilait Aktuelt Kvartcrimit pingårute-
icånginerussutut issigisinaussavut a-
tatlnarneKarsinaugpata Aktuelt kvar-
terip atatinarnigsså iluatingnautc-
Karnerunginerdlune?
Ras. Berthelseu.
IdkukaluåinaK tåmarpok ■—I
isumal naussaraul! ilait ajungivig-
dlutik! KaKutigorpordle isumat pit-
saussut ajungitsumik nåmagsincKar-
tarnerat. taimaingmat taima itunik
misigissaKardlune nuånitdlåraoK.
taima itumik misigissanarpugut,
uvagut Kalåtdlit-nunåta radioanik tu-
såsinaussugut, uvdluvtine pissartu-
nik soKutiginartulerivfik (Aktuelt
Kvarter) atulersineKarmat.
isumagssarsiauvoK ajungitsoK,
nauk nutåjungikaluardlune. sulile au-
na ajunginerussortå: umårigsuinik
eKÉrsimanartumigdlo ingerdlåneivar-
poK Kåumarsautauvdluardlune kultu-
rimig'dlo siaruarterissuvdlune. imame
ajungitsigaoK uvdlut tamaisa pisa-
ngavdluta igsitertardluta „karse“p
såne, Kilanårdluta: uvdlume suname-
tauva? pakatsisitsinerdlo ajungajag-
poii, oKarumångikuvta pakatsisitsineK
ajortoK.
so, tåkupoK, åmale tåmarpoK — tå-
kunermisut pérutipatdlagtigalune. —
sunalo pissutauva??? „imagssaeruka-
me?“ — „ingerdlatitsissut Kasulera-
mik?“ ilait taima OKamissårtarput.
radiome onautigineKarpoK: „Kalåt-
dlit-nunåne kulturrådip tungånit si-
pårnigssaK pissutigalugo uvdluvtine
pissartulerivfik unigtikatdlartaria-
KarpoK". issuainerput erKortunersoii
n alu var put, isumagineKartordle pait-
sugagssåungilaK: radiop autdlakåtit-
sissarnere aningaussagssaKartineKå-
ngitdlat — tamatumalo uvdluvtine
pissartulerivfigpiånguaK erKoratarpå.
ardlaKardluta — amerdlagunaKau-
gume — uvdluvtine pissartulerivfik
maKaissivarput, taima itumigdlo pi-
ssoKarnera påsingilarput asulo uv-
dlune Kalåtdlit-nunåta „matuminik
angmainigssaminut piarérsarfigissai-
ne taimåitumigdlo tupingnarsorinå-
ngitsumik „imarissagssanik" misili-
niarfigssame tungavigssanik påsissa-
KarnigssaK pivdlugo. — pigagssaaå-
sagpat avdlanik soKutåunginerussu-
nik pigagssaKarsimånginerame? —
so, taima aperissarput, ussatitoKar-
dle avdlångulårdlugo anersa agssaup
igdlua Kiseriardlugo aperKuteKarfigi-
neK ajornångitsoK, tauva takusagiput
agssak sordleK pigssarsinerusaner-
SOK.
Nik. Rosing, Else Petersen, II.
Ralle, Helge Schullz-Lorenlzen,
K. Toubro, K. Binzer.
+
sapåtine tugdleringne uvdlakut nå-
lagiaussarneK tusarnårtarsimavara,
agsutdlo isumaga uniortisimavdlugo.
Danmarkime uvdlakut nålagiau-
ssartarnerit tusarnårtåinartarpåka,
påsissaralo imåipoK, oKalussinerta-
KarneK ajortoK. najorKutamik Kinuti-
nigdlo atuagaKartarput tugsiavigtar-
dlutigdlo.
sorunamc måna tamåne taimailior-
talerneK imaKa OKåtårutåinaugaluar-
poK, kisiåne oKåtårinerinaugaluarpat-
dlunit taima pipåtdlautlnardlugo su-
liarissariaKångikaluarpoK. erKumé-
Kaorme oKaluglartup nutånik tugsiu-
titaKartisavdlugo.
ilångutdlugo maKaissigiuarsima-
ssara taitsiardlara. Nungme palase-
Karpugut mardlungnik, kisiåne pala-
seKarfiup agdlagarsissarfiane taku-
neK ajornaKaoK kina ardlåt uvdloK
suna nalunaeKiitavdlo akunere sut
nåpineKarsinaunersoK. inoKartaruna-
raluarmåme palasinik oKaloKateKaru-
sugkaluardlutik pivfigssamik aulaja-
ngersimassumik ornigivfigssaKartå-
nginerånik akornuteKar tar tunik.
ainåtaoK amigautausoråra sapåtikut
kikut nålagiartitsissugssaunerat na-
lunaerutigineKarneK ajormat. Dan-
markime oKalussinerup kingornatigut
sapåme tugdlerme nålagiartitsissug-
ssat avdlatdlo nalunacruligssat nalu-
naerutiginekartarsoråka.
Anda Ilolm.
2