Atuagagdliutit - 04.08.1966, Page 5

nunavtine soraernerussutisiagdlit
pineicarnerat nåpertuivdluångilaK
kalåtdlit nålagauvfingme atorfexarsimassut soraerningorsimassut iluarsaiv-
figissariaKarput aningaussat tungaisiguf. asule Kasusartitauvdlutik igitau-
ssariaxangitdlat, atuagkerissoK Edinger Holm OKarpoK.
sinerfssap kujatdliup naKiteriviane
sulissut utorKaunerssåt atuagkerissoK
Edinger Holm, Kanigtukut soraerni-
ngorpoK, ukiut 47 nålagauvfingme au-
lajangersimassumik atorfeKarsimav-
dlune. ukiorpagssuit tåuko ingerdlane-
råne Edinger Holm atorfingminut tu-
niusimavdluardlune sulisimavoK, atua-
garpagssuit Atuagagdliutitdlo kåker-
ssarneKartarneråne peitataujuarsimav-
dlune. taimaingmat tupigusutigingitsu-
gagssåungilaK Edinger akigssautitigut
pakatsisimassut ilagingmåssuk, tåssa-
Me soraerningorfigsse angusimavå
Kåumåmut taimågdlåt 1100 kr-inik
akigssarsianardlune.
Edinger Holm pitsaunerussumik a-
kigssauserneKarKuvdlugo ukiune ki-
ngugdliunerussune nålagarissartagaisa
norKåissutarsimagaluarpåt kingune-
Kångitsumigdle. Edinger Holmip akig-
ssautitigut KagfagtineKarnigssånik i-
lungersutigingnigtugaluit ilåt, naKite-
riviup atuagkerivigtåne pissortaussoK
Kristian Hammeken oicarpoK:
— naluncKångilaK Edinger eKiasuit-
sorujugssiissoK. ukiut 35 suIeKatigere-
ravko påsissåka tungavigalugit ouar-
sinauvunga inussoK sulivfingminut
tuniusimavdluartorujugssuaK. suliv-
fingminut atandngnissusia maligag-
ssauvoK, nauk akigssautitigut pakat-
sisimagaluardlune. inuit taimåitut nu-
navtine amerdlanerussariaxaraluar-
put.
pinegarneK erxungifsoK
Edinger Holmip nangmineK miser-
ratigingilå akigssautitigut nåpertuiv-
dluångitsumik pineKarnine. — ukiut
helikopterit
politinut?
erKartussissoKarnikut ministere K.
Axel Nielsen, uvdlune måkunane nu-
navtine tikerårtoK, avisime „Berling-
ske Tidende“me agdlautigissoK naper-
tordlugo aningaussanik atugagsså-
ngortitagssanik norKaigssamårpalug-
Pok helikopterinik mardlungnik ino-
Karsinaussunik pisissutigssanik. tåuko
atorneKartugssåusåput nunavtine po-
litit Danmarkimilo angatdlånikut po-
litit suliåinik OKilisainiarnerme.
nunavtine politit erKartussissoKar-
nikut ministereKarfingmut atalernerå-
nut tungatitdlugo erKartussissoKarni-
kut ministere Sverigime angalaorsi-
mavoK, pingårtumik svenskit politivi-
sa inuilåme suleriausiat påsissagssar-
siorfigalugo.
erKarsautigineKarpoK helikopterit
nunavtinut pigssarsiariniagkat ånåu-
ssiniarnernutaoK atorneKartåsassut,
sordlume Sverigip avangnåne taimai-
liortoKartartoK. helikopterit pigssar-
si arineKartugssatut kigsautigineKartut
•nana nunane ardlalingne politinit a-
torneKarérput atauserdlo 300.000 kr.
migss. akeKardlune.
»UmanaK«
sinerssortautitut
sapåtip akunera migssiliordlugo Kå-
ngiugpat „UmånaK" sinerissame a-
ngatdlånerme atorneKalisaoK Kåumat
niigssiliordlugo sinerssortautigineKå-
savdlune. Kåumatip ingerdlanerane
>,UmånaK“ sisamariardlune Kanger-
dlugssuåkortåsaoK, tåssångånit ting-
missartumik Københavnimut atåssu-
teKartoKartasavdlune.
„UmånaK" sinerssutigineKalisaoK
niardlungornerme julip 26-åne inger-
dlavigssålo imåipoK:
mardlungornerme julip 26-éne Nar-
ssarssuaK, NarssaK, K’aKortoK. pinga-
sungorneK 27/7 Kungnait, Påmiut. si-
samångorneK 28/7 Kangerdluarssoru-
seK Nuk. tatdlimångorneK 29/7 Ma-
nitsoK, KangerdlugssuaK. arfiningor-
nex 30/7 Sisimiut. sapåt 31/7 Ausiait,
K’asigiånguit, Ilulissat, atausingorneK
K’utdligssat, K’eKertarssuaK, Au-
siait. mardlungorneK 2/8 Sisimiut. pi-
ngasungorneK 3/8 KangerdlugssuaK.
sisamångorneK 4/8 ManitsoK, Nuk. ar-
finingorneK 6/8 Påmiut. sapåt 7/8
Kuk. atausingorneK 8/8 ManitsoK.
niardlungorneK 9/8 KangerdlugssuaK.
sisamångorneK 11/8 Sisimiut, Ausiait.
tatdlimångorneK 12/8 K’asigiånguit,
Ilulissat, K’utdligssat. arfiningorneK
13/8 Upernavik. sapåt 14/8 tJmånaK,
K’utdligssat. atausingorneK 15/8 Ilu-
lissat, K’asigiénguit, Ausiait. mardlu-
ngorneK 16/8 Sisimiut, Kangerdlug-
ssuaK. sisamångorneK 18/8 ManitsoK,
Nuk. tatdlimångorneK 19/8 Påmiut.
tatdlimångorneK 26/8 København.
taima amerdlatigissut nålagauvfingme
aulajangersimassumik atorfeKarérama,
tjenestemandit pivdlugit inatsisit nu-
tåt maligdlugit ikuneKarpunga løn-
ningsklasse 1 d-mut, tåssa Kåumåmut
1100 kr. sivnilårdlugit akigssautexar-
dlunga, Holm OKarpoK. månåkut sut
tamarmik taima akisutigilersut tai-
maminérarssuaK aningaussaKardlune
artornartoKaKaoK. nalivtine akilersu-
gagssarpagssugamik aningaussat tåu-
ko Kåumåmut inuniutigisavdlugit nå-
mångivigput.
månåkut utarKisaugatdlartumik
soraernerussuserpanga Kåumåmut 775
kr-inik. agdlåt aningaussanik tuniu-
mångikaluarpånga, suligoK soraerne-
russutisiagssama angissusigssåt mini-
steriaKarfingmit nalunaerutigineKå-
ngingmat. kisiåne inussutigssaKångi-
nama norKailordlunga pivåka.
— erKarsautigilerdlugo tupigusuti-
gingitsugagssåungilaK arnat inusugtut
uvavtut suliaKartut, ukiorpagssuarni-
lo misiligtagaKångitsut uvavtordlui-
nangajak akigssarsiaKarmata. åssigi-
ngisitsineK angivatdlåKaoK. puigorne-
KarpoK utorKait ilavut ukiorpagssuar-
ne ima ilungersorsimatigissut timimi-
kut inardlersimavdlutik agdlåt.
— kalåtdlit pineKarnerput nåmångi-
vigpoK, pingårtumik soraernerussuti-
siat aulajangerneKartarnerat erxar-
sautigalugo, Edinger Holm nangigpoK.
ukiorpagssuarne sulisimassut soraer-
nerussuserneKartarput Kåumåmut 3—
500 kr. taimågdlåt. nalungilara inuk
atausinaK ingmikut årxigssussivfigi-
neK ajornartoK. taimaingmat soraerne-
russutisiagdlit iluarsaivfigineKartaria-
Karput aningaussat tungaisigut. asule
Kasusartitauvdlutik igitaussariaKå-
ngitdlat. nålagauvfingme atautsime
åssigingmik pineuartariaKarpugut ki-
nåussuserput kikunitdlo nagguveKar-
nerput aperKutiginago.
ukiumorsiaf 240 kr.
— 1919-ime aulajangersumik atorfi-
nerKåravit sule akigssautit mingneru-
galuarput?
— åp, taimane ukiumut 240 kr. akig-
ssarsiaråka. Kåumåmut mardloriardlu-
ta aningaussarsissarpugut uvangalo
Kåumatip autdlarxautåne KerKanilo
tigussarpåka 7 kr. soruname aningau-
ssat taima ikigtigissut inussutigisinåu-
nginavkit ilaKutåka angnerussumik
isumavdlutigissariaKartarpåka.
— taimanime atorfigdlit autdlarfig-
ssaKartitåuput, aningaussaminerssua-
tik tapertaKartikumavdlugit?
— sapåtip akunera avdlortardlugo
uvdloK atauseK autdlarfigssaKartitau-
vugut. taimane iliniarfigssup naKite-
rivianikama Frederik Balle nålagara-
lugo tåussumalo nalunginamiuk akig-
ssautika KanoK sungitsigissut, autdlar-
Kussarpånga pinialorKuvdlunga. ilåne
ma taimaitdlune OKarpoK: Edinger,
KiporKaroK samanipoK, ilauniarit! i-
pilisavånga: Edinger, autdlarniarit! a-
maigdlåme åma KiporKarnianut ilauv-
dlunga pingasunik pissaKaKataugat-
dlarujunga. taimane Nuk inukikat-
dlarmat ila KiporKarmik pissaKardlu-
'MFOTOKOPI
f ^
i SS
.»*.
ne pissåjatdlangnartaKaoK. åma er-
Kaimavara takuvdluaKissugut upernå-
kut Kilalugkat K’aKungmut isertut ili-
niarfigssup umiatsiarssuanik atautsi-
kut tatdlimat igssorssutdlugit pissari-
gavtigik. — taimane inuneK nuåne-
KaoK inuit tamarmik ingmingnut ili-
sarisimavdluaratdlarmata.
taimane kalålimerngit akikitsuarar-
ssuput, pingårtumik aKigssit ukatdlit-
dlo Kavdlunånut akigineKartardlutik.
erKaimavara aKigssit pingasut igfiaK
naligigåt. inunerme avdlaoKaoK agpat
pajugutåinartut issigineKaratdlarmata.
ilagissat pissaKarsimavdluariartut pa-
jugtinartaKaoK. '
imissuterpagssuit
— autdlarterKåravit sume sulivit?
— 1918-ime autdlarterKårama ilini-
arfigssup naKiteriviane sulivunga Kri-
stoffer Lynge nålagaralugo. tåussuma
iliniartipånga atuagkerinermik, ilini-
arfigssuvdlo naKiterivia najorpara
1927-ime kujatåta naKiterivianut
nungnerput tikitdlugo.
— iliniarfigssuarme suliarissagkatit
erKartulårsinauvigit?
— sujugdlerpåmik atuagkanik kå-
kerssaineK suliaråra, ilikaravkulo u-
ngalulersuineK Kimerdlulersuinerdlo i-
ngerdlatilerpåka. suliarinerussarpavut
ajoKitigssat iliniutigssait Keratasunik
ungalulersordlugit, sunauvfalume a-
tuagaK ungalulilinguarumårdlugo.
1919-ime Kristoffer Lyngep sulia-
rerKuvdlugit tuniupai Daugård Jen-
senip, ukiorpagssuarne nunavta inger-
dlatitaunerane Kutdlersausimassup a-
tuagautai pingasut, soraerumérutig-
ssåkagoK. tåuko åminik pordlugit si-
nailo Kalipausersordlugit suliaråka.
Daugård Jensen agsut tugdlusimavoK
Kr. Lyngep OKautigå, taimagoK kussa-
nartiginigssånik ilimasugsimångika-
luarame.
kingorna Kristoffer Lynge Kaliler-
sugagssanik privatimik imissutisiainik
suleKatigissarpara, agssagssornerinaK
atordlugo. tåssame KalilersuissartoKar-
toK tusåmalersimavdlugo nunavtinit
tamarmit imissuterpagssuit tikiussor-
taleramik. åminik Kalilersutigssanik
shirtinginigdlo atortorigsåKaugut. åma
suleKatigigsugut kåtussivdluta atuag-
kerinermut atortunik såkutigssavtinik
privatimik agdlagtitsigavta pitsaving-
nik, tåuko iluaKutigivdluartarpavut.
sulivfik sivisoK
—- taimane sulivfik månåkornit si-
visuneroKaoK?
— taimåipoK. uvanga autdlarterKå-
rama uvdlåkut tatdlimanut suliartor-
tarpunga, tåssa ukiup Kåumataine ku-
kutsineK Kutdlitdlo isumagissaravkit.
uvdlåkut Kianartukasik Kutdlit or-
ssersordlugit nanerumigdlo augsilu-
ssårdlugit nuånersuinaussångilaK. av-
dlat arfinermut suliartortarput, tåssa-
lo arfineK pingasup KerKanut KiterKu-
teriardluta akunerdlo nåmagtitdlugo
uvdlup KerKariardluta sulissarpugut
unukut arfinermut.
iliniarfigssup naKiterivia nangmineK
KiorsiveKångingmat Kiugagssat naKite-
riviliåutarpavut. ukiume ajorpatdlår-
neK ajoraluarpoK Kamutinik agssar-
tortaravtigik, aussamile sugssausså-
ngilaK akiartautikasingnik pilussårta-
ravtigik, tåssalo Kiugagssat pingaso-
riardlugit naKiteriviliauterKårdlugit
orKutdlugitdlo aitsåt inertardlutigik.
suliaK taimåitoK nagdliuperårnarto-
ltartarpoK.
sulivfigdle unukut arfinermut kig-
dleKåinartångilaK. imissuterpagssuit
nåmagsisinaujumavdlugit tapertaKar-
figilårumavdlugitdlo amerdlanertigut
unukut Kulit anguvdlugo sulissaria-
Kartarpunga, ilånime jutdle patdligkå-
ngat unuap KerKa angussardlugo ag-
dlåt.
„ivkingersaissukasik"
—ArKaluk, Lars Møller, tusåma-
ssarput, ivdlit mérauningnit nalungit-
dluåsavat?
— ilauna ArKaluk ilisarisimavdlua-
Kåra igtorilångivigdlugo. tåssame OKa-
rusertartukasiungmat mérKat inusuit-
dlo måkusimagamiko. atuagkanik Ki-
orsiartordlunga naKiterivingmut ise-
rångama pilikasitdlåraoK: ivdlikasik,
tornårssuarakasik, ivkingersaissuka-
sik! ArKaluk inugame KuianartOK, tå-
ssane OKaruserniardlune sukulugssa-
minik amitsuarKamik avguilisaoK ag-
dlagfingme Kånut. avguerugtulersoK
Kavseriardlungamitauva issigissoK su-
kutdlerpunga apererKåtdlånguarnago,
tåssalo Kungujugdlunilo avdlamik o-
Kåsanane: ivdlikasik!
åma isernika tamangajaisa sarKar-
miune takutipai OKautsine igdlugalu-
go: ivdlikasik, taimåitunik peKalerna-
viångilatit. — akissaråra: åmame so-
Kutigingivigpara. taima akigångavne
igdlalikasitdlåraoK. ArKaluguna inuk
nuånivigsortOK sungiutdlugo Kuianar-
tukasik.
— Edinger, inusugkatdlaravit pisi-
massut Kimatdlugit, naggatågut uvdlut
måna inuvfigissavut uterfigeriartigik.
sule taima suliniartuardlutit misigi-
lerputit soraerningordlutit?
— sule anersåra sulerusugkaluar-
poK, piumagumalo naKiterivingme su-
linarsinaugaluarpunga, kisiåne tai-
mailiorusungilanga, naggatånut Kåu-
måmut aningaussarissama soraerneru-
ssutisiamalo nikingåssutåt kisiat pisi-
naugavko, ingminut akilersinåunging-
mat.
Julut.
Foto ^ 10% =
omsfri til Grønland og Færøerne.
Farve, sorthvid, film, kamera, lyd-
bånd, kikkerter. (Katalog sendes).
Fotohuset, Box 210, Esbjerg.

De verdenskendte Coronet både, meget velegnede for Grønland, da de
har forstærket bund og er meget sødygtige, findes i flere størrelser og
udgaver. Kan tilbydes fil meget fordelagtig pris ved henvendelse til
Varehuset »Uilok«, Christianshåb
Forlang brochure med tilbud.
ATELIER
ELEKTRAA/s
Kompagnistræde 22 Ml.4222
KØBENHAVN
BERNARD
luftkølede motorer
har lav vægt og leveres i størrelser fra 1-10
hk for benzin og fra 4-40 hk for diesel.
Bernard-motorerne kan om ønskes leveres
med udrykkerkobling, reduktionsgear, el-
start etc.
Forlang prospekt og tilbud.
oxitsuput benzinatortutdlo såkortussuseKar-
dlutik 1-10 hestinik, dieselitdlo 4-40 hestinik.
Bernard-motorit kigsautiginoKarpat pinexar-
sinéuput udrykkerkoblingilerdlugit, reduk-
tions gearilerdlugit, ingnåtdlagfssamik aut-
dlarfauserdlugit, il. il.
éssinginik akinigdlo piniarit.
København - Herlev
Sønderlundvej 218
Telegramadresse:
CEMENTINDUSTRI
Telex: 5565
S