Atuagagdliutit - 16.02.1967, Blaðsíða 6

Interiøret i „Krist Konge
Kapel", der har sidde-
plads til 20. Kirkerum-
met er enkelt men me-
get smukt indrettet med
dæmpet belysning. Der
er ca. 15 katolikker i
Godthåb.
*
*
NQngme katQgdlit oKa-
lugfiata ilua. oKalugfik
20-nut igsiavigssaKar-
poK peratårtorssQnane
kussanardluinartumigdle
årKigssussauvdlune a-
lianaitsumik tarrajårtQv-
dlune. NQngme katQg-
dlit 15 migssåinlput.
Kalåtdlit-nunåt tassaungilaK
aj OKersuiar tortitsivfik
kalåtdlit ajoKersugaunerdlugtutut issigingilavut. inuit isumar-
tik maligdlugo ugperissaKåsåput, inoKatigingnutdliuna inung-
nutdlo atausiåkånut ajunginartoK nangmineK aulajangersinåu-
sagåine ugpenatigit kikut atavfigiumanerdlugit, katugdlit pa-
lasiat Finn Lynge onarpoK
piler ssåruteKångilagut ujamissanik katugdlit uinunermingne atortagdinik
niuvertoruseKarfingnut nåkartit.sissarnigssamik. Kalåtdlit-nunåt ajoKersuiartor-
titsivigssatut issigingilarput. tamatumunga pissutigssanångilaK, Kalåtdlit-nunåt
tåssaungmat kristumiunik inulik. kalåtdlit ajoKersugaunerdlugtutut issigingila-
vut. kalåtdlit kristumiussusiat pigalugo uvanga agdliartorsimavunga Nup oku-
lugfiane kuisipunga kuiserKigsimångilangalo.
isumartik maligdlugo inuit ugperissaKåsåput, tamåna inoKatigingnut akornu-
tåungikångat, inåKatigingnutdliuna inungnutdlo atausiåkånut ajunginartartOK
nangmineK aulajangersinåusagåine ugpenatigit kikut atavfigiumanerdlugit.
taima OKartoK tåssa katugdlit pala-
siat Finn Lynge nungmio, nangigpor-
dlo: ajoKersutit tungaisigut avdlatut
erKarsartartunik påsingnigsinåungi-
neK atorfigssaKångilaK. isumaKardlui-
narpunga kalåtdlit ajoKersutit tungai-
sigut avdlatut isumalingnik akerdli-
lersuiniåinartungitsut avdlatdlo isu-
måt atarKissaråt. kalåtdlinik sujumui-
ngisåinarsimavunga akerdliussutsimik
sujumut pigiliussmarsimassunik. pa-
lasitut ingminut erKarsautigalunga a-
junginerutitarpara kalåtdlit akornå-
nitdlunga Kavdlunåt akornånmermit.
ugperissamut tungassut pivdlugit ka-
låtdlit Kavdlunåtutdle paxumisugtutut
itångitdlat. tamatumunåkut kalåtdlit
Kavdlunånit pissusigssamisorneruput.
tingmissartoK unigtikatdlarpåt
— avdlatut ajoKersutigdlit nunavti-
nitut tungånut katugdlit pissusiat Ka-
noK ipa?
— avdlatut ajoKersutigdlit avdlal
måne Nungmitut tungånut pissuserput
pitsauvdluinarpoK, isumauångilangalo
ardlåinavtalunit soKutigigå nunane
avdlanisut iliortarsimanertut ugperi-
ssap tungåtigut såkortumik sauitsau-
tilernigssaK. påsisoråra avdlatut ajo-
Kersutigdlit avdlat pingasut Kalåtdlit-
nunåliarsimassut isumaKatigssarsior-
nigssaK angnerussumik sujunertaralu-
go, katugdlitdle taimatut erKarsaute-
Kångitdlat.
— katugdlit nunavtine pilerssårute-
Kångitdluinarpat?
— Kalåtdlit-nunåne anguniagarput
tåssa måne katuliorérsut sulissune-
Karnigssåt. tamåna sujunertaralugo
sujoma pisårsimavugut tingmissartu-
arKamik, tåuna ajoraluartumik Kåu-
mat KångiutOK perdlatårnikut aseror-
dluinarneKarpoK. katugdlit Kalåtdlit-
nunånitut 50 migssiliorpait, tåukulo
siåmarsimåput sinerissame isorartoKi-
ssume. isumaKarsimavugut katugdlit
månitut sulissunigssånut atusavdlugo
tingmissartoK nalerxunerpaussoK. jut-
dlikune sapåtip akunerata ingerdla-
nerane katugdlit palasit mardluk Alex
Konsip åma Tom Killeenip angatdla-
vigisimavait katulexarfit K’utdligssat
Nanortagdlivdlo akornånitut.
kingugdlermigdle ajutornerput kig-
dligalugo tingmissartortarnigssamik
pilerssårutivut unigtikatdlarpavut,
månåkutdlo OKautigineKarsinåungikat-
dlarpoK tingmissartortanrilisanersu-
gut.
Kåumarsainerme suIeKatauneK
— avdlaningme pilerssåruteKarpise?
— pivfigssaKåsaguvta isumaliorKu-
tigårput ugperissarput kalåtdlinut på-
sineKarsinaussungortiniardlugo, isu-
maKartoKåsångilardle tåssa kalåtdlit
akornåne maligtigssarsiorniartugut, i-
nuime nangmingneK aulajangigagssa-
råt ilagit kikut åtavigiumanerdlugit.
ilalerdluinarparput Kå umarsainikut
sulinerme peKataulernigssamik ernar-
saut. taimailiusagåinile pissariaKarpoK
kalåtdlisut iliniardluarKårnigssaK. ta-
måna sujunertaralugo mana ukiune-
rane Sisimiune højskolime kursuse-
karnerme peKatauvunga. sujunertari-
ngilarput ugperissamut tungassuinar-
nik suliaKarnigssak, åmale inoKatigit
sulivfigineKarneratigut ikiusinaunig-
ssaK isumagårput.
sule naxitigkanik Kavdlunåtunik ka-
låtdlisunigdlunit sarKumersitaKartå-
ngilagut, neriutigårale KaKugo kalåt-
dlisut ima pikorigtigilerumårdlunga
Kåumarsautaussunik ugperissamutdlo
tungassunik naKiterisitsissarnigssaK i-
sumagisinaulerumårdlugo. naKitat tai-
måitut iligssarsiutåusångitdlat, tå-
ssåusåputdle naxitat ugperissamut tu-
ngassut sule kalåtdlisut santumersi-
mångitsut. isumaxarpunga ugperissa-
mut tungassut ingassagtajåringitsut
sarKumernigssåt pissariaKartineKar-
toK, påsisinåungilarame Sigrid Und-
setip OKalugtualiai ugperissamut tu-
ngassut sule kalåtdlisungortineKarsi-
mångingmata.
ungasingitsukut neriutigårputaoK
katugdlit atuagautåinik skandinavia-
miut OKausinut agdlagaussunik ator-
niartitsissalersinauj umårdluta. tama-
tumuna takutisinaussavut angnertu-
ngikaluarput, neriutigårputdle soKuti-
gissalingnut iluaKutausinaujumårtut.
nålagiarneK kalåtdlisutaoK
— nålagiartarnise katugdlinuinaK
angmassarpat?
— soruname taimåingilaK. sujoma
påskip unuåne åma jutdlip unuåne
måne Nungme nålagiartitsivugut Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo, åma kalåler-
pagssuit peKatauvfigissåinik. sapåtit
tamaisa Kavdlunåtut erinersårnerta-
lingmik nålagiartitsissarpugut. nåla-
giarnigssat avisérKame nalunaerutigi-
neKartarput, kalåtdlisutdlo nålagiar-
titsisinaulisaguma soruname åma ka-
lerriuneKartartugssåuput.
— igdluvsine OKalugfigtaKartume
sut suliarissarpisigik?
— uvdlåkut arfineK mardlunut ma-
kitarpugut akuneruvdlo åipå avigdlu-
go OKalugfingmltarpugut nålagiardluta
Kinuvdlutalo. tauva nerissarpugut uv-
dlup KerKatalo sujorna atortarparput
agdlagfingme suliagssanut atuagkanig-
dlo påsissagssarsiornermut. agdlagag-
ssat amerdlassaKaut. åmale agssagsso-
rissat åssigingitsut nangmineK isuma-
gissarpavut, igdlorpume angeKaoK i-
luarsagagssåloKartardlune åmame pu-
jortuléraKarpugut. kisalo katugdlit
mérartait ugperissamik atuartitarpa-
vut. inersimassutaoK ugperissamut tu-
ngassunik atuartitarpavut taimailior-
nigssamik KinuvigineKarångavta.
taineKartut saniatigut isumagissar-
pavutaoK nuname avdlamiut umiar-
tortue katuliussut landshospitalimi-
tut, akugtungitsuningme spaniamiu-
nik, portugalimiunik franskinigdlo u-
miartortunik landshospitalime uninga-
ssoKartarpoK. ilånikut åma OKautsinik
iliniartitsissarpugut.
angalaortaKaugutaoK katugdlit Ka-
låtdlit-nunånitut isumagisinaujumav-
dlugit. katugdlit månitut ukiumut
Foto -T- 10 °/o
Omsfri til Grønland og Færøerne.
Farve- og sorthvid-film frem-
kaldes.
Fotohusel, Box 210, Esbjerg
mardloriardluta orningniartarpavut.
angalaniarneK OKitsuinåungitsoK er-
Karsautigalugo ilåne ajornakusortar-
poK katugdlit Kalåtdlit-nunånltut ta-
måkerdlugit orningniåsavdlugit. taisi-
nauvara katuleK atauseK Scoresby-
sundimitOK katugdlitdlo ilaKutarit lo-
raneKarfingmit K’utdlermitut palasi-
mingnik takungisåinarmata.
— akorniutdlugo åma amerikamiut
såkutoKarfine sulissarpuse?
— åp, såkutut palasé feriarångata
taortaussarpugut, såkutut palasisut a-
kigssarsiaKardluta. amerikamiut aki-
livdluartaKaut. tamånale erKåisångi-
kåine katugdlit palasé Kalåtdlit-nu-
nånitut akigssarsiaKångitdlat. taper-
sersuissivtinit Danmarkimitunit nuna-
ne avdlanitunitdlo tunissutaussartut
inussutigåvut.
katugdlit palasé åipagdlit
nunavtine kristumiut sujugdlit —
Kavdlunåtsiait — katuliusimåput. Kav-
dlunåtsiait nunavtinit pérungmatale
kingorna katugdlit palasinik månito-
KarsimångilaK, aitsåtdle sujornåginaK
katugdlimik palasimik nunavtinut pi-
ssoKarKigsimavdlune. ukiut arfinigdlit
Kångiutut katuleK palase inusugtoK
Nungmut pisimavoK. tåssa palase Mike
Wolfe, amerikamiussoK. tåuna ukiut
sujugdlit mardluk Nup ilåne K’aKor-
tume najugaKarsimavoK amerikamiut
tuperssuåne.
tåunale palasitut sulinerminit tunu-
arsimavoK Københavnime universite-
time atualerdlune historiamut tunga-
ssunik. Mike Wolfe måna nuliaKar-
Pok. åipanigsinaujumavdlune ingmi-
kut akuerineKarnigssamik Romame
katugdlit pissortåinut KinuteKarsima-
vok, akuerineKarsimavdlunilo sujorna
j ulime.
— tåssa ajomångila katugdlit pala-
sit åipaningnigssåt, Finn Lynge?
— åp, katugdlinigtaoK palaseKarpoK
åipalingnik. katugdlit palasé nunane
kangisigsunitut åipaKarajugtarput, nu-
nanile kitdlernitut åipaKartångitdlat.
Mike Wolfe åipaningnerme kingorna
akuerineKésagpat katugdlit palasiåtut
sulerKilersinaunigssamut, tauva aitsåt
taimailissoKartugssåusaoK.
— katugdlit palasit åipaKarKussåu-
nginerat KanoK isumaKarfigaiuk?
— soKutigingnigtut Matt. 19, 12-ime
åma 1. Korint. 7, 32-me ugpernarsisi-
nauvåt åipaxarKussåungineK bibilime
pissutigssaKångitsuvigsungitsoK. isu-
maKarpungåtaoK inoKatigit akuering-
nigtut åipagdlit saniatigut åma ing-
mingnut Gutimut tuniutdluinarsinau-
ssunik, tåssaussut inoKatigit anerså-
kut issigalugit nukigtunerussut. åipa-
Kånginermigdle pingårtitsinex påsine-
KardluarsinaugunarpoK tamatumunga
KaerKussaussutut misigisimassumit
aitsåt.
agdliartornen tupingnartoK
Finn Lynge Nungme inungorpoK u-
kiut 34 matuma sujornagut Kavdlunå-
mik anånaKardlune kalåtdlimigdlo a-
tåtaxardlune. angutå Kristoffer Lynge
ukiorpagssuarne „Atuagagdliutit" år-
Kigssuissoråt. Finn Lynge sorssungne-
rup nalåne Nungme Kavdlunåncat a-
tuarfiåne atuarpoK 1946-milo avalag-
dlune atuarnine nangikiartordlugo-
taimane 13-inarnik ukioKarpoK, Kåu-
matitdlo mardluk ikerinåkut Nungme
tikerårsimanera erKåisångikåine ukiut
20 nuna inungorfine najorsimångilå
iliniarnine pissutigalugo. ukiut Kavsit
iliniarsimavoK Danmarkime, Italiame,
Frankrigime USA-milo.
— taima sivisutigissumik Kimåsima-
simavdlugo Nuk tikenugkagko KanoK
påsissaKarfigaiuk?
— igdloKarfik avdlångorsimaKaoK-
tusåmasimagaluarpara Nuk pitsåu-
ngitsortaKaKissoK, tikinardlugule ilua-
rilerérpara. Nuk erKartorneKarångat
tusartarparput igdloKarfiussoK tori-
ngeKissoK, ipertoK sanaortugkatdlo
perdlukorpagssuinik erKaiviussoK. ta-
månale uvanga isumaKartineruvara
igdloKarfiup agdliartornerujugssuanut
erssiutaussutut, inoKatigit nåkåukiar-
tornerånut takussutigssatut issigina-
go. tamatuma pisanganartOKarnera a-
kueringitsugagssåungilaK iluarilingit-
sugagssaunanilo. åmåtaordle Nuk nu-
navtine igdloKarfingnut avdlanut na-
lerKiutdlugo avdlaoKaoK. måne Kav-
dlunåt sunisimanerat angnerujugssu-
VOK.
avdlatut pissuseKartut
— inuime KanoK påsissaKarfigaigit?
— inuit åssigingitsut Nungme pingct'
suput, nungmiutorKat, Kavdlunåt nu-
nasissutdlo. 13-inarnik ukioKaraluar-
punga igdloKarfik Kimåkavko, malugi'
sinauvarale måna kalåtdlit avdlatut
pissuseKartut sarKumilersimassut, KU'
nganingarnit Kavdlunånit naligissatut
isumaKarfigineKarnerujugssuit. måne
kalåtdlit soruname sule kalåtdlisut
ingmingnut isumaKarfigigaluarput,
kulturimutdle onautsinutdlo tungassut
erKarsautigalugit kanganingarnit kav~
dlunånut Kaningnerujugssuångorsimå-
put.
Kalåtdlit-nunåta ilaine avdlane Kav-
dlunåt kalåtdlitdlo åssigingissutåt ma-
lungnartorujugssuvoK, Nungmile ta-
måna ersserKaringineruvoK.
igdloKarfiup ingmikortue ingming-
nut atåssuteKångitsut Nungme tåku-
ssulersimåput. tamåna takutitsivoK i'
noKatigit pigssaKarnertik maligdlugo
ingmikortitigaussut pileriartornerånik,
tåssa igdloKarfiup ingmikortuisa ila-
nitut pisujuvdlutik ilånitutdlo avdlat
pitsuvdlutik. nugtertut amerdlaKaut
malingnauvdluarsinåungitsut.
KangaunerussoK kalålianrat xav-
dlunårKatdlo pinguaKatigigtaraluar-
put oxautsisik iliniarfigeKatigigtardlu-
git. taimane Kavdlunåt akungnagsi-
ssut kalåtdlinik ilutimingnik ikingu-
terpagssuaKarsimåput. uvdlumikutdle
avdlaoKaoK. inoKatigingne pigssaxar-
niarnex maligdlugo ingmikomex ma'
lungnarpatdlålersimavoK.
— naggatågut aperxutigilara: tama-
tumunåkut KanoK sivisutigissumik
nunavtinisangavit?
— tikiusimavunga nunarput Kimar-
Kingniarnago. silarssup ilaine avdla-
ninigssara takordlorsinåungilara. pit'
saunerpautipara nunavtinisaguma.
Julut.

Det havarerede fly var en to sæders
maskine. „Snedronningen", som den
kaldtes var udstyret med hjul, ski og
pontoner, så den kunne lande på start-
bane, is og vand. Med en ekstra tank og
ekstra radioudstyr kostede den om-
kring 100.000 kr., og brugte for ca. 35
kr. i benzin pr. flyvetime. — Ved det
andet uheld blev maskinen totalt øde-
lagt. Det samme var tilfældet med den
anden private maskine i Grønland, der
ejes af en flyveklub i Søndre Strøm-
fjord. Måske er vejret i Grønland for
hårdt til de små og spinkle maskiner.
tingmissartoK perdlatårnikut aserortok
mardlungnik inoKarsInauvoK, taigQte”
Kardlune „Snedronningen", agssakåss0'
Kardlunilo sisorauteKardlunilo ponton^'
KarpoK, tåssa nunamut, sikumut in^
nutdlo mlslnauvdlune. ingmlkut tanke
Kardlune ingmfkutdlo radiomut aiori^n
lersugauvdlune akeKarsimavoK 100.00
kr. migssiliordlugit, akunermutdlo ben
zina 35 kr-nut atortardlugo. — åipa9
ssånik perdlatårame tingmissartoK ase
rordlulnarpoK. taimatutaoK pivoK nLl
navtlne privatimik tingmissartut åipa ’
kangerdlugssuarmiunit pigineKarto^
KularnångilaK nunavtine sila perKarn1
patdlårsimassoK tingmissartuarKanik Ka
jangnartunik angatdlaviglsavdlugo.
6