Atuagagdliutit - 16.02.1967, Blaðsíða 17

tyskit kilisautait akornusissut nunavtme
ningitagarssornermik
ajoKusiniarnerit sornusaitsut ardlagdlit nalunaerutigineKarsi-
niåput KGH-p ningitagarssutaisa lkånerssuarne aulisarnerisa ki-
ngornatigut — „aulisarneK ingerdlatinarneKarsinaunersoK ku-
larnarpoK angatdlatit akornusersorneKaratik aulisarsinåungig-
pata,“ taima OKarpoK handelsinspektør Holten Møller
takornartat kilisautaisa lkånerssuarne soKutigigtaitdliornerat Kalåtdlit-nunå-
ne ningitagarssordlune aulisarnerup autdlarnersarugtortup ineriartorneranut
ltungersornartumik årdlerinartorsiutaulersinauvoK. kilisautit sårugdlit piarait
nungusartorujugssuvait — måna apernut tamåna nunat tamalåt onaluseråt au-
tisarnermut tungassutigut kdtuvfeKarfingme IGNAF-ime — isumanarnarpordle
ama kilisautit pissaunenarnerunertik atorniarssarigåt taimaisiornikutdlo Kalåt-
dlit-
nunåne ningitagarssutit piniutait inardlisårtardlugit.
kilisautip ningitagkat narssukai
kingugdlerpauvdlune erKorneKartoK
assauvoK ningitagarssut „Carl Egede.“
lanuarip 27-åne 28-ånilo Nup avatåne
aulisartitdlune ningitagkat 22 pugta-
Kutdlo ånaisimavai tyskit kitdlxt kili-
Sautaisa mardluk soKutigigtaitsumik
'ngerdlaorneratigut.
»Carl Egede“-p nålagå, Alvi Mik-
elsen, politinut nalunaeruteKarsima-
X'°K. nalunaerutåne bedstemandianit
°hannes Eydunssonimit ugpernarsar-
neKarsimassume ilåtigut agdlagsima-
^°k tyskit kilisautait mardluk „Tii-
lrigen“ ama „Freiburg“ — tamarmik
umiarssuit fabrikiussut 2600 tonsigdlit
Ti januarip 27-åne ardlaleriardlutik
mhsangnermingne „Carl Egede“-p ni-
ogitagai Karssuassarsimagait avang-
narpasissuseKardlutik 64 grader 16
Minutter kipasissuseKardlutigdlo 52
Srader 46 minutter, ningitagarssut ni-
ogitagkatdlo pissusigssamigtut nalu-
aaerKutaKarsimåput. mardloriardlutik
yskit kilisautait ingerdlaortarsimåput
n_lngitagarssut torKainavigdlugo ait-
satdle sangussarsimavdlutik „Carl E-
gede“-mit kalerrisåriuartOKarnerati-
gut.
unuame ningitagkat amorneKarma-
a Kimiåt mardlugtigut kigtorarsima-
y°K, agdlunaussatdlo pingasut atauseK
5°-inik favnilik tåmarsimavdlutik.
PugtaKut torutilik Kutdliligdlo aporne-
karnermine aserorsimavoK.
Januarip 28-åne nalunaerKutaK 7
•bigssåne „Carl Egede“ ningitsenrig-
P°k. kinguningua „Freiburg" kujåmu-
alerpoK ningitagkat avangnamut i-
Suat pugtaKumik nalunaencutsersima-
Ss°K toncardlugo. pugtaKut mardlung-
nik KutdleKartineKarpoK åmalo radar-
imut uteriartitsissartumik pilersimav-
dlune, taimaingmatdlo Kingutinik ra-
darimigdlo ersserKigsumik takuneKar-
sinauvoK pugtaKut aporneKartOK.
„Freiburg" kilisåuminik ningisimatit-
„Carl Egede“ aporiaraluarå
imussat 14 sule ningineKartugssau-
ssut kujatånit „Tiibingen" aggilerpoK
„Carl Egede" torKåinardlugo. kilisaut
igdluartugssaugaluardlune igdluamiå-
ngitsoK „Carl Egede“-p nålagåta Alvi
Mikkelsenip påsigamiuk apordluinale-
råtigdlo aKut ipitipilortariaKarsimavå.
angatdlatit ingmingnut sanencuput 10-
15 meterinik ungasissuseKardlutik. Al-
vi Mikkelsen isumaitarame kilisåume
pigårtussoK sinilersimasinaussoK ima-
lunit peKångitsoK KumuinaK igisima-
vok. kilisautdlo akivoK nalugtagkanik
kalerrisårumik Korsungmik „Carl E-
gede“ torKåinardlugo igeriuneKartu-
mik.
nal. 11 migssåne ningitagkat amor-
neKarmata agdlunaussat teryleniussut
19 peKångitdlat avdlarpagssuitdlo ajo-
Kuserujugssuarsimavdlutik. nal. 21
migssåne „Carl Egede“-p pugtaKutå
avangnardleK „Tubingen“-ip avKusår-
Kigpå, unuamilo kingusingnerussukut
ningitagarssutip pugtaKutai mardluk
tigsukartut navssårinenarput ersser-
Kivigsumik aporneKarsimavdlutik.
„Carl Egede“-p katitdlugit ånaissa-
rai ningitagkat agdlunaussartait 22
pugtaKutdlo kisautitalik pissagssara-
luilo sårugdlit 1800 kilut migssait ilå-
ngukåine ajoKUsigaunera naleKarpoK
5574 kruninik.
kalåtdlit savautaisa
Hajugkatik sungiukait
lslandimio nunauteKarnikut suju-
j ersuissart0K Hjalti Gestsson savauti-
“Snut ardlalingnut tikerårsimavoK,
Vat 3000 migssiliortut misigssorsi-
v aydlugit påsiniardlugo kalåtdlit sa-
Utait KanoK ineriartorsimanersut.
GH-me kon torchef it ilåt Jens Fynbo,
”i^GH-Orientering“-ime agdlagpoK
Ujunersuissartup Gestssonip misig-
bsuin(
ermine påsissai naitsumik nalu-
aerutingordlugit agdlangneKarsima-
. > nalunaerutdlo nunauteKarneK
ulugo udvalgip ukiup matuma aut-
artisimalernerane OKatdlisigisagå.
'7' Gestssonip påsissamisut agdlau-
gissaisa ilagåt savat 1900-p autdlar-
j^alemerane (1915-ime, årK.) Ka-
ulit-nunanut erKuneKarnermik ki-
pg n.a tugdlussutigssaussumik avdlå-
S°rsimassut, pingårtumik åssigingit-
s l§ut mardlugtigut. sujugdlermik
at merKue kajortortaerutingajagsi-
taaput> åipagssånigdlo kalåtdlit savau-
huir- ^s^andimit erKuneKartuningarnit
jy 'Stunerussunik nioKalersimåput.
rå t KU^ kajortortaerutingajagsimane-
n . PissutauvoK årKigssussamik ki-
SaaaSssiortitsinerme angutikulut pit-
va-ut KinerneKartarsimanerat, sa-
hut ■ niuisa nukigtunerulersimanerå-
np P’ssutaugunarpoK savat Kalåtdlit-
suri1^6 KaKartume najugkamingnik
Qg ,^assisimanerat, kontorchef Fynbo
agpoK nangigdlunilo:
hin Jalti Gestssonip Kalåtdlit-nunani-
yj e kalåtdlitdlo savautåinik takung-
tu. ?nitle nuånarå, påsisimassaKartu-
kan w avdlatutdle OKautigalugo ivig-
ner. avdlanigdlo savat ukiunerane
na ls.sa§ssåinik amerdlanerussunik
kigs - ssarn'£ssaK pissariaKartoK. år-
Ssi Sutc^luagaunerussumik kinguåg-
savaVtSiSSarnigssaK inåssutigå, tåssa
hiik" ,?rnav*ssat angutikulutdlo ing-
viss°x neKar^asassu^ savarKat arna-
ahsåt raart^^unShik ukioKalerångamik
ahgnf• Piarltissarniasangmata. savårKat
tartuf1 iu^®ssa*-ut pigssarsiarineKar-
Sshss- Pi<'saunerPauiuarnigssåt årKig-
sSarj kinguågssiortitsinerme pi-
kartuartoK Gestssonip nalunae-
rumine ersserKigsarpå, nangmmer-
ssordlutik savautigdlit oKåtårutinik
ingerdlatsivigineKarnerisa angnertu-
sarneKarnigsså agsut ilalerpå, ama
tåuko savat nerissagssåinik nautitsi-
nikut OKåtårissarnerme peKatauneru-
lernigssåt kisalo naggorigsautigssat
åssigingitsut atornerisigut ukiume ne-
ruvkautigssanik nautitsissarfit ang-
nerussumik pigssarsiviusinaulernig-
ssåt agsut ilalerpå. taimatut OKåtåri-
ssarnigssat Uperniviarssungme savau-
tilingnilo nangminerssortune pissar-
nigssåt Gestssonip inåssutigå.
Kalåtdlit-nunåne savautenarneK
pivdlugo nunauteKarnikut sujuner-
suissartup Gestssonip påsissai ingmi-
kut påsisimassagdlit avdlat nalunae-
rutigisimassåinut ilångutdlugit Ka-
låtdlit-nunåne savauteKarnerup ine-
riartortineKartuarnigssånut pilersså-
rusiornerme atorneKartugssåuput.
Alvi Mikkelsen nalunaerumine nag-
gatåtigut OKarsimavoK ukiut 20 siv-
nerdlugit aulisartaraluarame taima
sorKusaitsigissumik iliorfigineKångi-
såinarsimavdlune.
(Atuagagdliutit Kinuvigisimavåt ki-
lisautinik tåukuninga mardlungnik pi-
gingnigtut, Hanseatische Hochseefi-
scherei AG Bremerhavenime najuga-
Kartut OKauseKarKuvdlugit. umiar-
ssuautigdlit akiput tamåna uterfiger-
Kigkumavdlugo „Tiibingen" ama
„Freiburg" måna aulisarérsimavdlutik
angerdlarpata.)
sule taorsissutigssaKångitsoK
„ajoraluartumik ningitagarssutit au-
lisartutdlo takornartat kilisautait ait-
såt sujugdlerpåmik lkånerssuarne tai-
matut iliungitdlat," taima OKarpoK
handelsinspektør Holten Møller, „su-
jorna februarivdle kingornatigut kili-
sautit 15-eriardlutik aulisarnermut
såkutinik ajoKusissarsimåput kruni-
nik tusinterpålugssuarnik nalilingnik.
kilisautit tamarmik Tysklandimit kit-
dlermit pissussarsimåput, taorsissu-
tigssanigdlo tigussaKarsimångivigpu-
gut måssa suliagssat aulisarnermut
ministerieKarfik avKutigalugo inger-
dlatineKartaraluartut, åmalo ardlale-
riardluta tyskit umiarssuautilinut tor-
Kåinaussumik sågfigingnissuteKartara-
luardluta.
kilisautinut akuliusinaunivut angni-
kitsuarånguput. lkånerssuarne, nunat
tamalåt aulisarfigisinaussåine soriar-
sinåungilavut, KaKutiguinardlo Ka-
låtdlit-nunane umiarssualivingnut pi-
ssarput. ikigtuinartigut Kalåtdlit-nu-
nåne umiarssualivingnut pigångata
politit umiarssup nålagånut påsiniai-
ssarnerigalue tamarmik kinguneKar-
tarsimångitdlat pasigdliut umiarssuit
nålagaisa miserratigissarmatigik."
nunat tamalåt nalunaeiKutser-
sutait
„tyskit kilisautaisa ningitagkat na-
lunaerKutsersutait nalussarsimaner-
pait?“
„taimaitdluarsinaugaluarpoK, kisiåne
tamåna utorKatsissutausinåungilaK.
tåssa ningitagkat nalunaentutsersor-
neKarnerine malerKigsårneKarput
Norgep, Storbritanniep, Sovjetunionip
Vesttysklandivdlo isumaKatiglssutåt,
kisalo sujorna juli-augustime Kalåt-
dlit-nunånut ministerieKarfik Kinuvi-
gisimavarput nunat tamalåt aulisariu-
tåinik Kalåtdlit-nunåta erKåne auli-
sartunik pigingnigtut ningitagkat na-
lunaerKutserneKartarnerat pivdlugo
nalunaerfigerKuvdlugit. isumaKarpu-
nga suliagssaK tamåna ministeriep u-
ningatinarsimångikå.
I
kilisautit nagdlersimaneKangitsut
„aulisarneK inussutigssarsiutauvoK
ilungersornartOK, akornusersuneritdlo
taima itut silarssuarme sumilunit au-
lisarfiussune pisimassussarput," taima
Holten Møller nangigpoK. „kisiåne
måna pisimassoK ilungersunarneru-
jugssuvoK kilisautit soKutigigtaitsuli-
ornerat ningitagarssordlune aulisar-
nermut årdlerinartorsiortitsingmat.
Kalåtdlit-nunåta erKåne aulisarfiusi-
naussut ikigtuinåuput, periautsitdlo
soKutigigtaitsut atordlugit aulisarneK
ingerdlatdlugo unangmineKåsagpat ni-
ngitagarssutit ilausinåungitdlat. auli-
sartut nangmingneK ilåtigut pissat så-
kutitdlo ånaissat akilerartariaKartåsa-
vait. ningitagarssutit aulisarfingne pit-
saussune akornusersorneKaratik auli-
I )ul>ai:
- system i Deres skønhe
Bliv smukkere med
DU BAR RY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassoK amermut
saligut kTnamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
Alvi Mikkelsen
sarsinåungikunik aulisagaKångineru-
ssut taimaingmatdlo ingiarniuneKar-
fiungitsut ornigtariaKartåsavait. tamå-
na aningaussarsiornikut ama malung-
nartumik ånaissaKautaussugssauvoK.
„pissusi palån tamåna unigtinexå-
ngigpat apernutaulerpoK Kalåtdlit-
nunåne ningitagarssordlune aulisarneK
maleruagagssat aulajangernexarsima-
ssut maligdlugit ingerdlåneKarsinåu-
sanersoK. aningaussalissutigssanik pi-
lerssårutine ningitagarssutinut nutå-
nut ardlalingnut aningaussalissuligssat
ingmikårtineKarsimåput, kisiåne ni-
ngitagarssutit akornusersorneKaratik
Kalåtdlit-nunåta erKåne ikånerssuar-
ne aulisarsinåungigpata iluaKUtau-
ngårnaviångitdlattaima onalugpoK
handelsinspektør e.
„kilisautit ningitagarssutinit nag-
dlersimaneKarsinåungerérput. angne-
ruput sukaneruvdlutigdlo, ningitagar-
ssorneK ineriartorf igssaKånginga j ag-
toK kilisangneK ineriartortineKartuar-
poK ilåtigut såkutit pitsaunerulersine-
Karneratigut, pisåtatigutdlo elektro-
niskiussutigut. taimaisiornikut kilisag-
dlune aulisartarneK soruname akitsor-
sarneKartaraluarpoK. kisalo isumaKar-
narpoK kilisagfiussartut ilåine auli-
sameK ajorneruleriartorsimassoK. tå-
ssame Kalåtdlit-nunåta erKåne ukiut
kingugdlit ingerdlanerine kilisautit i-
ngassagdluinalersimåput. angatdlatit-
dlo atausiåkåt Kalåtdlit-nunåta erKå-
ne pissarissartagait angnikitdliartui-
narsimåput aulisagkat mingnerulersi-
mangmata taimaingmatdlo kilisautit
tamaviårtariaKalersimavdlutik.
ningitagarssutit måna akornutigi-
ssarpåt ningitagkernermikut aulisag-
kat sumivfiat nalunaertaramiko. tai-
måitumik kilisautit ningitagkat erKå-
siorajugtorujugssuvait, tamånalo so-
riarfigssaKångilaK. kisiåne tåssa åma
ningitagkat Kalumingnik kagdluara-
jugtarpait nalunginamikik aulisagar-
taKartut. tamånalo ilungersunarneru-
ssarpoK.
nåkutigdliniarneK ajornartoK
avatåsiordlune ningitagarssorneK pi-
lerssårutigileravtigo nalungilarput ki-
lisautit perugdluliutaussarumårtut. ki-
siåne lkånerssuarne aulisarneK nåku-
tigisavdlugo ajornardluinåsaoK. tai-
måisagpat umiarssuit nåkutigdlissu-
terpagssuit atortariaKåsagaluarput,
kisiåne imame nunat tamalåt aulisar-
tuisa aulisarfigisinaussåne OKartug-
ssåussuseicångitsut.
neriutigissariaKarpoK kalåtdlit iké-
nerssuarne aulisarnerat kilisautit ini-
migisavdlugo ilikariartorumåråt. ta-
matumunga pingitsailineKarsinauner-
sut naluvara. kisiåne ningitagarssor-
dlune aulisarneK inardliniarnernut
KanoK iliordlune igdlersorneKarsinau-
nersoK misigssorneKartariaKarpoK,"
taima naggasivoK handelsinspektør
Holten Møller.
periusigssat sukangassusagunå-
ngitsut
imame nunat tamalåt aulisarfigisi-
naussåine Kalåtdlit-nunåne ningita-
garssutit akornusersorneKånginigsså-
nut kilisautit pingitsailisagåine periu-
sigssausinaussutuåusagunartoK tåssau-
vok kilisautit ilaisa imalunit kilisautit
tamarmik umiarssuautigdlit ilåinit pi-
ssut imalunit nålagauvfit ilåinit pissut
nuname ikiorumaneKångitsornigssåt,
srdlo aserortorsimatitdlugit, imermik
tuniumanagit inugtaitdlo nunamut i-
kårKunagit. ukiut ardlagdlit matuma
sujornatigut sårugdlit pivdlugit aker-
ssunerujugssuarme Island tuluit kili-
sautåinut taimaisiorsimavoK.
taimåitordle Kalåtdlit-nunåta erKå-
ne taima såkortutigissumik periause-
KarnigssaK kigdleKarpoK. pissutsit si-
lamut nunavdlo pissusianut tungassut
pissariaKalersipåt ilåtigut ikiutaria-
KarnigssaK. imaKale malungnarsiu-
mårpoK KangerdluarssoruseK nunat
tamalåt aulisartuisa kilisautit tulagfi-
gigajutåt iluarsartussiniarnerme pe-
KatautineKarsinåungitsoK.
taimåitordle „matussineK" taimåitoK
avdloriarnerussugssaungmat såkortoic
ilungersortumik isumaliutaujumårner-
sok KularnarpoK. tamåna pilersinago
avKutigssat avdlat misilingneKartug-
ssåuput — sujugdlermik nålagkersui-
ssoKarfigtigut. isumaKarsinauvorme
Bonnime nunanut avdlanut ministe-
rieKarfik avKutigalugo tyskit kitdlit
kilisautait silagtorsarneKarsinåusassut.
kisiåne nunat avdlat kilisautaisa
Kalåtdlit-nunåne ningitagarssutinut
inardlisårissarnere ilerKutut soKutåu-
ngitsuinartut pineKåinarsinåungitdlat.
tamatumanime pineKarput inussutig-
ssarsiutit autdlarnersarneKarnerming-
ne ipitineKarKajåssut.
OKautigineKartarpoK kalåtdlit inui-
nait aulisartut ilåne autdlaisit atorta-
riaKartarsimagait lkånerssuarne akor-
nusersorneKaratik aulisarsinaujumav-
dlutik. tamåna maleruagagssaussaria-
KångikaluarpoK. taimåitordle • nåper-
tuivdluarnerungivigpoK kalåtdlit auli-
sartuisa aulisarfigssavingmingnit pér-
siniarneKartamigssåt — aulisarneK
nunat tamalåt aulisarfigisinaussåine
ingerdlåneKaraluarpatdlunit.
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
motdre nipikinerpåK
16—375 HK
FA DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE (som er specielt
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøtteleje
omkring forenden af skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af skrue-
akslen samtidig med, at denne understøttes ved kørsel i is.
pingasunik uluternekarslnaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puisslniarnerme milOmassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme atordluarslnaussangnik motdreKallsautit.
ulungnat sikusiutit aluminiumsbronzeussut måna sanaortugkane atorne-
Karput, ingmlkutdlo piniarneKartitdlugit sarpit niaKOssåta sujumut isuata’-
tungågut silatimfkut gumminik lejigdlit pineKarsInåuput. sarpit taimåitut
akselé nipikitsuararssOput sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sQtåuput.

&
Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
17