Atuagagdliutit - 16.02.1967, Blaðsíða 28

MÉRAmVTi
Kangerdlugssuarme
aussaK tugtumanera
balletertarneK — KitigtarneK — nukerssornartorujugssuvoK. nuktt uvdlut tamaisa nukigtorsartariaKartarput,
pfssusilersornerdlo sungiusartariaKardlune. sungiusarneK KasunartaKaoK, agdlåt inersimassut Kasunermit sa-
pilersfnaussardlutik. taimaingmat tupingnångilaK uvane åssilineKarsimassut sungiusaKataussut ilåt niviarsia-
raK Kasussordlune unigtorsimangmat. tuluit niviarsiarKat balletimik iKniarfiåne åsseK åssilissauvoK.
1966-ip aussaunera
augustip sisamåne Kangerdlugssuå-
kut ilungmut autdlarpugut Katsunga-
ngårmat itivdlermiut ardlarissavut Ki-
lermigdlugit. unukut Itivdlinguamut
tangmårpugut.
aKaguane ilungmut autdlanrigpu-
gut ama igpagssartut atorssautigissoK.
ilungmukarniardluta anånaga uparu-
ariarmat takulerparput Kulivtine u-
ngasiartume tugto. tarrilåriardlugo tu-
lagpugut. ateraussalersoriardluta umi-
atsiavutdlo kisariardlugit timutdlo pi-
toriardlugit niuvugut. Kumukaravta
tugto Kineraluaravtigo peKångilaK, su-
nauvfa kimukarsimassoK.
uvanga atåtagalo ingmikulerdluta
kimukåneK åmut autdlarpugut. inger-
dlangåtsiardluta takuvarput ativtine
nerissoK. taKigssordluta ornerussårav-
tigo nåmagileravtigo igssuteicårput, a-
tåtama Korortorssuarmik uvanga ko-
rortuarKamik. erKoraluarparput, or-
dlungingmatdle åmut ungulerparput.
ungorniardlugo OKitdlagtikalugtuinar-
mat atåtama igssuteririgpå toKutdlu-
go. tikikigputdlo ipernat nagdliuput
erninaK Ki'ngarnarserivigdlutik.
augtordlugo iningajaleriaravtigo u-
vanga siggartaKåtårpunga. tauva a-
tivtinit ilavut Kiimukalerput. tikikå-
tigutdlo åmut autdlarpugut. ukaleK
takoriaravko maligkaluarpara, peKé-
ngeriarmatdle ilåka orninarpåka; å-
mame tugtutugssamårnermit. tikikama
igåt Kalatsivdlugit uvagut mérKat a-
ngalaulårpugut. Kalangniariarmatigik
neriartupatdlagpunga. pualagame a-
sulo mamaKalune.
ilavut sule tikingitsut, sunauvfa
tugtunik mardlorårsimavdlutik, utar-
Kiså uvagut ilungmut Naujågdlup tu-
ngånut atåtagalo Kasigiarniaraluarav-
ta takungilagut. ilavut tikeriarmata å-
ma igarxigpugut, unugpatdlåKing-
matdlo tupertuinardluta.
aKaguane autdlaravta ingerdlåmer-
suinardluta KasigiaraK takuvarput, pi-
ssarinagule. nagsiussat Angujårtor-
fingmut niujartoravtigik tåssanitut
sule majuarsimångitsut exalungnik
tunisivfiginardlugit Kimåpavut ar-
dlavut alångukortut nåpiniaravtigik.
nåpivfigssavtinut pigaluarpugut peKå-
ngitsut, utarKigaluariardlugitdlo aki-
mut ikårKlnarpugut alångorme tugtut
salungneroKingmata atåtaga sarKåro-
rusungmat. ingerdlavdluta umiatsiali-
vigssarKigsoK nåmagtoriaravtigo tu-
lagpugut K’atdlunguanut. sule tupi-
ngitsugut ardlavta tikipåtigut.
aKaguane Kumut autdlarpugut. Ka-
Kivdluåinardlugo tuperpugut tatsip si-
nånut. taserdle tarajorningmat timå’-
tungåne KauserneK agssagdlugo ime-
Karfigårput. tåssånganit uvdlut mar-
dluk auvartaraluaravta pangneK atau-
seK kisiat takuvdlugo pissarårput,
pualaK! åma nerdlerit piaragdlit taku-
ssarpavut tupivta Kanitånguagut nu-
namut KaKissarmata. taimaitdluta ti-
gusinialerpugut, mardlugdlume tigu-
vavut arnamigtut agtigingajalersut.
eminånguaK sungiussigamik Kingme-
ralugit nuåneKaut. kisiåne kipineK a-
jungajagtumik neriput.
tugtuisaKingmat aterniåinalerpugut.
auvarfivtinile taserpagssuit takussar-
pavut, ilåt taserujorujugssuaK su-
nauvfa KangaunerussoK Kavdluniat
Kåinamik avKutigissartagåt. taserssup
sinåne åma takuvarput naujat iner-
ssuat, tikitdlugo angigunavigsoK. ate-
ravta erninaK ilungmut autdlarKigpu-
gut. ingerdlaniardluta tugto takuler-
para. tungånut sanguvugut, atåtama-
le sumitoK takuneK ajulerpå. issigini-
ardlugo tingeKaoK. sunauvfa tulugar-
ssuaK! åsitdle igdlarpugut.
pivfiginiagkavtinut tulagkavta nu-
kinginaK niorKaivugut, tinigtinago.
tauva KasigiaraK takulerparput sig-
ssap avatågut tungivtinut nugtartoK.
atåtaga umiaussårKamik avalagtOK
ardlavta pujortulérKame maskinå
kissajanerungmat kissagpå. pujortu-
léralik avdlamik åipalerdlune avalag-
poK, atåtagalo kalusiuteriardlugo Ka-
sigiaK malerssulerpåt, pissaralugulo.
tulangmata Kasigiak pilariardlugo
tuperfigssavtinut majuarpugut. avdla-
AKADEMIETS
LÆRERHØJSKOLE
(grundlagt 1937)
skriftlige årskursus,
faglære eksamen
korrespondenteksamen,
PROGRAM SENDES
C. E. Hamle,
forst., cand. mag.
Akademiets Lærerhøjskole,
Horsens, Danmark.
mik åjpaKardlunga sujuarpunga, ime-
riartulerdlungalo takuleriatdlariga
tugtorssuaK. sunauvfa utoncarujug-
ssuaK. åipara ukioKatiga åmukalera-
luartoK kalerripara. tugto orneriar-
dlugo erKautilerparput, sunauvfa åna-
ga ujaragssup tunuanut torKorsima-
ssok. toKutdlugo suaortaravta ånåp
ornigpåtigut. augtuleriarmåssuk uva-
nga ilavut kingugdliussut kalerrikiar-
torpåka, nukatugarujugssuarnerardlu-
ta. sunauvfale pangnitoKaK salugtoK
pissarisimagigput.
nerdliuterput anånap nangmåme
Kanut ilivdlugo majukå nukartångua-
ra tasissiuteriardlugo majuaKatigi-
lerpara. igalermata nerdliutivut ativ-
tinut kungmukartipavut, sivisumigdlo
kup sanianiput.
aKaguane Nukagpiarardlo auvalår-
pugut, nukatugånguardlo pissaralugo.
åma aKaguane tugtondgpunga. naju-
garput tugtuligssuvoK, auvarpjåsana-
lalo tugtulertoKaugut. uvagut paner-
tuliniaravta arnartavta tissårdlugit
uvdlormut nåmagsisinaussait pissari-
niartarpavut.
uvdlut ilåne auvardluta tugto ativ-
tinitOK atåtama ornerKungmago omig-
kaluaravko peKångingmat avangna-
mukåneK autdlarpunga. ingerdlatsiåi-
nardlunga takulerpåka nukatugånguit
mardluk tauvauna Kanigdlissut. åipa-
Karama åipara unerKuinardlugo tar-
reriarmata nuivfigssarigunagånut pat-
dligtulerpåka. årime, uvgunånguaK
nuiput, åipå ungasingnerulårdlune.
tauva åipå igssupara, toKungåtdlaga-
lugo. åipå sukut autdlaisimaneravne
ordlungilaK, ikitdlaugaluardlune. a-
tautileriarmanga igssupara. Kangaung-
matdle toKorérpoKl tauva takuleriat-
dlariga avativkut Kingartånguåkut nu-
katugarujutarssuaK pangaligtoK, pasit-
sagsimagunardlune. maligkaluaravko
songuname angungitdluinarpara. åma
takuleriatdlariga pangnerssup kitåu-
kiartorånga. malilerpara, sunauvfa
autdlaitsiarsimassane åmut maligkå.
suaorpatdlariarmat: — auna igssutag
ssat! takulerpåka tauvauna pingasut
ungårånguaK pissut! igerpatdlangner-
ssualo tusardlugo pingajuat autdlai-
gålo uvanga avdla igssupara. Kangale
toKorérpoKl pangnerup tarrivfia atå-
tagalo alåkariartorparput, ordlusimav-
dlune tauvauna toKulersoK. arnarta-
vut mardlungmata suliavut namagsi-
gavtigik angerdlåupavut.
uvalit ilane arnartavut ilagalugit
autdlarpunga. ingerdlatsiåinardluta
tugtuaraK pissarigavko amiginariar-
dlugo amianigdlo matuinardlugo aut-
dlarKigpugut. ilåka agsut arritdlisår-
put, OKarfigissarångalo utorKagsåinå-
sagama utinarKuvdlunga. ingerdlåi-
narpugutdle. Kimangåtsiardlugit tug-
tut pingasut takulerpåka, pangneK
angnerssarigåt. issertulerpunga, nue-
riarmatalo igssutalerpåka, pangner-
tarssuat sunauvfa Kutsinårdlugo er-
Kortardlugo. pisinaujungnaeriarmat
nukatugkap åipå angneK igssupara. å-
ma autdlaivdlugo. ordlorérmat åipar-
ssua orneriardlugo imaKa meterinik
mardluinarnik ungasissuseKalerdlugo
Karatserfigssuagut autdlaivara. ordlo-
ri armat åipå periaraluarpara nikuisi-
mavdlune tauvauna ungasiartungor-
toK. maligdlugo ilåka tarreriaravkit
igssupara autdlaivdlugulo. orneriar-
dlugo neruvkå périardlugo ilåka su-
aortarpalungmata: — nikuipoKl ornig-
påka. sunauvfa sagdloKitarånga. tugto
augtordlugo ineriaravtigo kipinardlugo
peruvarput, ilame tarrungmatigut.
åipåta ugpatai kisisa tiguvdlugit a-
ngerdlamut autdlarpugut, autdlarKå-
ravta pissarput avKusårdlugo. tarru-
patdlåKingmatigut ugpatai kisisa ti-
guvavut. tårtuinarssuångormat ilavut
isumålugkungnermit ilåka katagdlu-
git ingerdlalerpunga. ila tupagtaKau-
nga, ersingilangale autdlaiseKarama.
tupermut iserama nalunaerKutaK tau-
vauna unuap KerKanut tangneK arfi-
neK-pingasungortoK. åsitdle ilåka
nuånårput.
pissåka aKaguane aivavut atåtaga
ilagalugo mardlungnigdlo ilavdlugit.
aKaguane ardlavut silåmut autdlarput.
autdlarsimatsiåinartut takuleriardla-
rigput umingmagssuaK tungivtinut i-
ngerdlarussårtoK. Kingartap „Tovip
Kingartå“ningoK atigdlip atånut ping-
mat alåkalårtardlugo tunugkångame
avdlauneK ajorpoK sordlo bamserssu-
aKl atausiardlune tamarmiussugut ma-
lerssuleraluaKåtigut. ersinaKaoKl av-
dla takussaraluarparput åiparmisut
KaningniartigingilaK. takussarput su-
jugdleK erKavtinituarpoK, auvamivta-
lo nalåne Kanigdlivatdlårångat anånå-
kut atausiaratik Kimåssarsimåput.
Vilhelm Lyberth, 11 år,
Kangåmiut.
(Klip. sujugd.1. nangitan)
åmåsit uningakatalivigpugut. julip
29-åne sila åsit isugutanartoK nerra-
jårujortoK. autdlåinaaaugut måssåkut
K’ugssungmut, sussungok? ilungmu-
karpugut sila pitsångoriartuåK, kisa-
milo silagigsinigsså ilimanarsivigdlu-
ne KatsoriartuåK. ilorpaleravta sule a-
lianåinerulerpoK, imartarssua iluliara-
sårssuaK seKungnerpagssuit akornati-
guleravta Kangame sujanålårtånguar-
sse. åmame inusugkatdlarnarmat Nup
kangerdlugssue angalaorfigissaravkit.
kisame uvalissoK ornitarput tikipar-
put ateKartoK Isersersiutigdlit. aussat
ardlalinguit tikisimånginavne tingmi-
årånguisa tikitdluarKUvåtigut, talivut
Kulerinangajagpavut uloriasorujugf-
nardluta.
nuna tikisarput ilimasårérpoK tug-
tut tumait anaitdlo tuperfigssavta er-
Karalånguanikamik. auguste autdlar-
tingmat auvaraluaKaugut, silagigssuaK
kiagssuaK. nåmik tugtoKångilaK. tat-
sit atuardlugit umiårKissardlugo avu-
nga pavunga Atangmiup NiaKungu-
nåta Kulånit, imågdlåme takorngaru-
jara. nunarssuaK alianaeKissoK taku-
jumassavut takungitsuginarpavut. pi-
ngasunik unuivdluta tikikiartuinaKau-
gut. pujortulérarssuavtinik aingmati-
gut silåmukaravta åmåsit Kanåsut Ka-
nga eKalungniarfitoKånguara nagdle-
riaravtigo niutinaKaugut. Kanga nu-
narKatitorKavut nåpipavut eKatdli-
ssut. unukut Katsorulordlune alianåi-
ssuaK pånguarput imaK tamarme u-
martutut ilivoK. eKaluit Kimugssoråvi-
nik sordlume Kanga eKatdlerugtorå-
ngame. sorngunalume nuånårpugut
taimåikångame pigssarsivdluarnigssaK
KularnarneK ajormat. aKaguane uv-
dlånguaK Kagssuserpunga erninardlu-
me napituåinalerdlutik. uvalimutdlo
ilimagårput pissaKardluarnigssarput.
sunauvfale perdlugssaK aggersoK. uva-
limut autdlåinartoK åsit aKuteralak i-
lungmukarpoK. unugiamut aKaguanilo
aKaguaguanilo aKuteralait augpalår-
torssuarmik itorserdlutik tikiussora-
mik isåvigpiånut kisardlune. ila tu-
pingn. piliniarfinguna taimak soku-
tigissaKångitsigissunik pissoKartitdlu-
go ajuvigdlune ajortoK. somgunalu-
me eKaluit tåmarput. sordlo sujuline
OKarérsunga eKaloKarfit mianerssorne-
russumik pineKartariaKalerput. tai-
mak Kajagssuaitsigissumik piniarfiui-
narunik aserorneKåsåput.
ukiune sujugdliunerussune uvanga
méraunerma nalåne erKaimavdluarpa-
ra Kanåsut eKalue aserorneKaréralu-
arput, ukiutdle imaKa mardluk pinga-
sutdlunit ilerKumigsut eKatdlisaeralu-
arput. åma EKaluit Ameragdlip påva-
nitut taimatut eKaluerukaluarput. tai-
manikut sulissartut Kaertiterutigssanik
eKalunguit piunérunialersimagaluar-
pait. taimåitumik piumassarissariaKa-
lerpoK toringitsumik piniarneKartar-
nerat misigssuivfigisavdlugo. umassut
igdlersorneKarnigssait oKatdlisaujuar-
poK, taimåtaordlo kalåtdlit piliartor-
tarfé soKutigissariaKarput. sujulerssu-
avta ilerKue ajungitsut piniagkaming-
nut atarKingningnerat maligagssauvoK
pitsak. Kanåsunit erninaK kimukåi-
narpunga eKaluit ajulivingmata.
Nungmut tikikavta sule angalaor-
nivne Kårsitdlånglnama ama misiling-
nialerpara auvaraluarKingniardlunga.
aussardlume angalaorujornera misigi-
gavko timikut inumarigsautigalugo,
kisa septembere autdlartilårå EKalug-
tigut pisugkiardluta kujåmukautitipu-
gut. ukiut ardlalialugssuit avKut av-
icutigisimångisara aliånaerf igilerpara.
sornguname nunarssuaK avdlångorsi-
méngilaK. kororssuartigut ilungmu-
kårpugut pingasuvdluta, ilama takor-
narniarmåssuk ajoKersutitdlagtårdlu-
git OKalualårutilårtardlugitdlo. EKa-
luit Kinguånit autdlarpugut nal. a-
tausingulersoK sule seKineK portuga-
luaK. anore OKumigårnarmat tupinar-
pugut. aKaguane autdlaravta aKigssit
sisamat pissareriardlugit ilungmut su-
le Kororssua nånago tupeK ardlåuta-
vutdlo Kimariardlugit OKiluatdlagdlu-
ta autdlakaseKaugut. tåssaluåsit oku-
migårdluta sujornatigut avKutingnår-
put atuåinardlugo Kororssup uiariar-
nera tikikångavtigo narKanut tatsit
kangimut uigulukugtut siniatårKåriar-
dlugit kangisiartukut Kumut sågina-
Kaugut, tåssalo nuna tumerasagtoK ti-
kitdlugo. majuarussåravta Kimånging-
måme KaKikaseKårput, Kåva åmuka-
jånguaK kimut såssutikaseKårput ili-
masuaraluardluta. Kinileriaravta taKU-
ånguavtinik nerinialutigaluta nåmag-
sigavta autdlarpugut. aitsåt autdlara-
luardluta sunauvfa alåkångisungåi-
nardlugit unigsimavdluta, aKunga-
ssuatsiarssuit nuigavtigit alianait. a-
tausitsiånguaK pissarikaseKårput. u-
kiut ardlaligssuit takusimananga, sår-
nguna aliånaeKilanga. kisiåne ilatsiå-
ngue ånaivdlugit. utorKaK ajorpoK.
pissånguarput KujanaKissoK, nåmag-
sigavta kimukåinardluta tupermut a-
pupugut unulersoK. ussutsiarssuarnik
nutåvingnik Kålerdluta, aKagumut pi-
sorKigtugssaugavta Kaunigsså erinigi-
lerérdlugo. uvdlåkut iteriaKaugut api-
simåtdlarame sule aperussårtoK ajori-
lerdlugo silåmukarumåinarpunga ki-
ngorna pissaujumårmat. apilertorsi-
mavoK singernivut Kulautdlugit. silå-
mukaravta kup sinå tikisinarparput
avKutigingnerungmat. silavardluta å-
måsit tupigusuleratdlarujunga. Eita-
luit taserssuata atinguanit inuit av-
Kusemat ilåtigut sérKuvut nagdlerdlu-
git ititigissardlune. tåssa uvagut tai-
manilånguaK avKutigigångavtigo av-
Kusiningup ilå erssigungnaertarsima-
galuaK. taimanikutdlo uvagut auguste
autdlartitinago tumiliorfigingisåina-
garput. auvartungitsunik tagpavunga
ingerdlaortoKajuikame, tamåssåtaoK
piniagkat perKigsåruneKarnigssånik
nalussut piliariligait, avKUsinerme
Kavsimitauva cigaretikut pukuilo nå-
pitarnerpavut. sornguname seKineK
ersseriarame aput aulertorpoK. uvali-
mut nuniariardluta tugtup auanik Ka-
julåliordluta inuvdluatåginaKaugut. a-
Kaguane takuniaissugssat tikiungmata
angerdlardluaveKaugut.
Kåumat juni, majip 31-åne K’orKu-
nut piliartordluta autdlåinaKaugut
„Angajo“mik. kangimukautigalugo å-
tårssuarmata alianaeKigujOK Kujana-
Kigujordlo. ilungmukåravta ornitar-
put tikitdluarparput, nunagssarput a-
teKartOK: Angmagssivit. tikitdlugo er-
ninaK takussariaKarpoK itsardle ka-
låtdlit piliniarfitoKarssuarisimagåt.
tuperssuakorpagssuit ulussortut ilait-
dlo Kutsingnerussume sule Karmait
ersserKigsut. nalunaitsoKaoK sujuler-
ssuavta upernåkut piniariarfigissarsi-
magait. inualugssussarsimagunarput.
tuperssuaKarfit kitdlerisungarput, sor-
dluna åma kanginguåne kalåtdlit ig-
dlukorisagait. Kimerdlulerdlugit pini'
artorssuit OKalualåKarunaKaut. icanga
piniagagssarpagssuaKaratdlarmat nå'
mavia pitsaugunaKaoK, sukutsia ta'
marme naleK. tåssanileravta Katsunga'
neK ajungajagpoK, tåssame Kangaune-
russoic piniartorssuit KatsunganeK nu-
ånarissaringinerussarpåt. Angmagssi'
vingnit KajånguaK autdlarune piniag'
kaminik puissartikune avåmukajåk
anorå talerpigisavå, anorssålugiga'
niuk kisiåniuna inardlungmordlug0
avataeriakasitdlarune pavunåssåK or'
Kumut avatse igisavå, ila takorånek,
ilå pikorik. Kåinamik piniuteKarérni'
kuvdlune isersarnånguaK Kanga ta-
måne Kamassarsimassut takordlungit'
sorneK ajornangajagput. tamåssa iv'
ssumik ukåussortut åtåt Kilalugkatdlo
saunikue.
tupernialeravta Kutsialårtukut tu'
perpugut. nuna atuneKaoK savat av-
Kuserne merKukorssuitdlo. Kugdlugi'
ssatdlo ingassagdluinarput avdlamut
ingerdlångitdlat avåmut imap tungå'
nut, Kujanartumigdlo inungnut piniå'
ngitdlat. aulisartortavta sårugdlérai'
pagssuarnik niussivfigiuarmatigut SU'
liagssaileKingilagut orpingnik ikålior'
dluta panersiortorpugut. angmag'
ssangnigtaoK niussingmata panertipa'
vut. tupeKarfivta erKå pisulortarpara
savat asiussut ardlaligssuit sujumor'
tarpåka, imaKa ukiume aperulugtunre
tOKussarsimagunartut. aussap uvdWe
nuånersut tamaunga kigdleKardlit. ne'
riusaugut åma aussarKigkumårtoK.
Eliaser Poulsen,
Nuk.
Penneven søges
Iben Pauly-Thomsen, 17 år, Pile'
mosevej 7, Brønshøj.
Interesser: Grønland, at passe bør^
pop, kirken og at sy.
Ønske: pige på samme alder.
Anne Marie Fenger, 14 år, Rund'
delsvej 5, Dronningborg pr. Randers-
Interesser: næsten alt.
Ønske: pige på samme alder.
Lilian Nielsen, 14 år, Birkevej
Rødding, Sdr.Jylland.
Interesser: pop, sport m. m.
Ønske: pige eller dreng på samme
alder.
Lasse Lars son, 11 år, Borgm-
Fischersvej 2, 1. Kbhvn. F.
Interesser: skibe.
Ønske: drenge på samme alder.
Jan Barteis Hansen, 11 år, DaO'
marksgade 10 A, 4. tv. Kbhvn. V.
Interesser: musik, radio og slotS'
historier.
Ønske: dreng på samme alder.
Stig Carlsen, 11 år, Finsensvej I2l»
Kbhvn. F.
Interesser: verdenshistorie, fodbold
og at stå på ski.
Ønske: drenge på samme alder.
Yvonne Wadum Kruse, 11 år, Lam-
Sørensensvej 12, Kbhvn. F.
Interesser: bøger.
Ønske: dreng eller pige på sannh1®
alder.
Dorthe Skov, 15 år, Tværvej
Virum.
Interesser: foto, syning, naturel1’
frimærker og bøger.
Ønske: pige på samme alder.
28