Atuagagdliutit - 02.03.1967, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
Ausiangnut
naluneKångilaK sorssungnerup ki-
ngugdliup nalåne niorKutigssanik av-
dlanigdlo nunarput Amerikamit piler-
sorneKarmat. Avangnånut pajugutit
Ausiangnut taimanikutdle angnertu-
ngåtsiaréKissumut niorKarneKartar-
put. taimaingmat Ausiait ulapårfiu-
ssarput sulissugssatdlo amigautigine-
Kartardlutik.
tamåna pissortanit arajutsisimane-
Kångingmat Avangnåne niuvertoruse-
Karfit ilåne niuvertorusiussoK isumer-
simavoK pissortat isumaicatigalugit i-
nusugtunik Ausiangnut suliartortitsi-
niardlune. oKåtårineKåsassoK aulaja-
ngiuneKarmat inusugtut piumassut
nalunaersinautineKalerput. agdlagtitu-
nut ilaugama autdlaKatauvunga, nauk
autdlarKåumut ilavnit perKuneitångi-
kaluardlunga — 17-inik ukioKalerKå-
merama autdlartisavdlunga ilama i-
nusugigaluaraminga; åmame timikut
angisorssunginama. autdlarusugpu-
ngale, tåvane inunera atugkavkalo
pivdlugit.
taimanikut angatdlatit sukasorssu-
ngitdlat, umiarssuårKamutdio „Klamp-
mydsen“imut ilaussugssauvugut, 15-
iunguatsiardluta. uvdlut ilane OKauti-
gineKarpoK umiarssuårKap Uperna-
vingmit avKusåsagåtigut. atissagssanik
pitineKarpugut, uvagutdlo avKutå a-
kiligagssaringilarput. ama taKuagssa-
nik pitineKarpugut akilerumågagssav-
tinik. umiarssuåraK tikingmat autdla-
Kaugut inuit nunatdlo nalussardlui-
nait uvavtinut tupingnartorpagssuag-
dlit ornisavdlugit.
aussarssugame silarssuaK alianait-
dluinarpoK, Avangnåtalo avdlatutdle
alianaitdlissarnera Kimåsavdlugo sa-
ldminarpoK. Kangerssuatsiarmiuna
taimanikut inugtulårtukasik Katsorug-
torångame alianåitartoK naleKångiu-
ssartumik. tusåmassat maligdlugit ig-
dloKarfik aumarssuarsiorfik avKusår-
tugssauvarput, tåssanilo uningåsav-
dluta avKutigssavtinik avdlamik utar-
Kivdluta. uvanga aumarssuarsiorfing-
• me sulissussumik KatånguteKarama ig-
torpatdlårneK pingitsoravko KujanaKi-
gujoK.
taimaitdlutame Ausiangnut suliar-
torfivtinut tikipugut. igdloKarfingåt-
siarssuaK, angatdlaterpagssuitdlo tike-
rarsimagamik ila takussagssat amer-
dlåssusé! niuvertoruseKarflnarme ag-
dliartorsimavdlune tupingnartut a-
merdlaKaut. suliartortut igdluånut i-
nigssineKarpugut. igdlo ångajåjuvoK
silardlia iggavigtut nerissarfigtutdlo
åndgssussaK, ilordlia Kuleringnik si-
nigfilersugaK. suliartortunigdle avdla-
nik inoKarérpoK, taimåikamilo igtor-
narpoK, pingårtumik kutagtunérdlune
OKautsivut igdlaruautigineKartarmata
KuiagssuautigineKartardlutigdlo.
niuvertoruseKarfingme suliagssaKa-
Kingmat erninaK sulilerpugut. ilavut
unuarsiortarput ilåtigutdlo uvdlukor-
siortarpugut. usingiaissoKartitdlugo u-
lapinartaKaoK, suleKatigissatdle aju-
ngitsorssugamik KujanaKaut.
niuvertoruseKarfingmit takussag-
ssarpagssualingmut nungneK nuåner-
dlunilo misigissagssaKartitsivoK. filmi-
nguatdlåraugut. åmåkulo amerikamiut
takugssaussartut, silasiorfiat Tupilak
KELVIN HUGHES
Transistorradar type 17
Eneagent for Danmark
DANSK RADIO AKTIESELSKAB
Amaliegade 33 — København K
Tlf. (01—54) MI 7282 — Telex 5258
Telegram: DARIOSE
RADIO SERVICE
v/ H. Rasmussen, Sanatorievej
JULIANEHÅB
O. Winstedt, GODTHÅB. Tlf. 1133
Telegramadr.: RADIOSERVICE.
•
suliartorneK
KaneKingmat. åma politéKarpoK (ka-
låtdlimik). tåuna sanerKutilerdlugo
KigsimigårnaKaoK. sordlume tåssångåi-
nax anaussitdlåsassoK. politi uvdlut
ilane inigissavtinut isertarpoK nalingi-
nardlo oxaloKatigissardluta. sunauvfa
ukiut ardlaKångitsut Kångiutinartut
ikingutigivdlualerumårdlugo.
ilane ujaragtariartarpugut, pråme
pujortulérKamit kalingneKartoK ime-
riartortardlugo. ørinik amerdlalårtunik
aningaussarsissaleravta taimåitunik
tigumiaKartarsimanane pisiagssat pi-
lerigissatdlo ila amerdlåssusé.
niuvertoKarfingme sulinerput ilua-
tingnaraluartoK ilavut ilåtigut nåma-
gigtaitdliortalerput, ilame angerdlar-
simavfik pitsaussox amigautaugame.
ajungitsumik sulisaguvta angerdlar-
simavfivtine ajungitsumitaoK isuma-
gineKartariaKaraluaravta. ajoraluartu-
mik suna tamarme taimanikut månar-
nit avdlaunerujugssuvoK.
niuvertoKarfingmineK sungiutilerig-
putdlo ajornaKaoK ilavut angerdlaru-
måinalerput. atautsikutdlo autdlartu-
gavta Sma atautsikut angerdlarumåi-
naleKaugut, uvangale aumarssuarsior-
fingmut unigkatdlartugssauvunga. su-
le avangnamut autdlarnata umiarssu-
arsiorpugut „Disko“ sorssungnerssup
kingorna sujugdlermérdlune nunavti-
nukartoK Ausiangnut tikingmat. niu-
vertOKarfingmiut nagdliutorsiutdlar-
Kigsuput. tupigissat amerdlaKissut i-
lagåt „Disko“p axugtuisa ilåt kalålex
umånarmio.
umiarssuarsiorérnerup kingorna a-
ngerdlåinåsassugut aulajangiuneKar-
poK. ilavta niuvertoK OKaloKatigisima-
våt, aulajangerneKarsimavordlo umi-
arssuarmut tugdliuvdlune tikitugssa-
mut „Sværdfisken“imut ilåsassugut.
åritdlume tikitugssångortoK oxautigåt,
nuånåjatdlagtitsigujordlo erfalassu-
lersorsimavdlune tikilerame.
avangnamut autdlalermat ilauvu-
gut, niuvertoKarfik inuilo sungiutilig-
kavut Kimåinardlugit. K’eKertarssuaK
avKusaravtigo åma tåssane alutorssa-
rujugut. sila nalårdluaravtigo uni-
nganivtine nunamut ikårtarpugut. su-
lissoKartitdlugo umiarssuarme suli-
ssarpugut tåssanilo nerissanardluta,
lastimime ineKaravta. åma erKaima-
narujoK umiarssuarmiut imamut ter-
KauteKingmata naluvdlutik takutitsi-
gamik. månalo sila alianaik!
K’utdligssanut autdlaravta ilavnut
agdlagpunga tåssunga niussugssauga-
ma, K’utdligssanutdlo pinerput åma
avdlanut tikinivtitutdle malungnarti-
nexarpoK umiarssuaic erfalassulersor-
simangmat. ukiagssamut avangnamu-
kagssamårdlunga K’utdligssanut unig-
punga, ilavkalo umiarssuarmut ilau-
ginartut avigsaerpåka.
uvan'gale sule tamåssa angerdlångi-
langa.
E. Svendsen,
K’utdligssat.
eKalungniarneK
ukiarme septembare autdlartilårå
sila alianaitsorssugå avangnamut aut-
dlarpunga åsit umiårånguavnik. i-
ngerdlavdluaxalunga Nugårssuk a-
vangnavtine milit mardluk migssilior-
dlugit ungasissusilik uviaravko torå-
gaK kajungernaKaoK! tåuna imeKå-
ngitsoK nalunginavko niunangalunit
ilungmut autdlåinarpunga. tagpava
Ivnarssup kitåne K’errorssuit atånut
tipisimassut iluliartånguit imertarfi-
gåka, ila imarssuaK maningårmat kav-
filiulårujunga umiårKap iluatigut —
sexinerdlo pukilivigsoK pivfiginiag-
kavnut Taserårssungmut pulavunga,
silalo alianaitsorssungmat umiaruama
atåne sinigdluaKaunga.
aKaguane auvalårniardlunga pujor-
torssungmat pujuersérKårdlugo uv-
dlorortorujugssuaK kujåmut kangimut
pisugkaluarama malugssångilanga,
tauvalo uvalilerérmat utimut sågina-
rama tamåne avxutima ilåne kukut
pigsitdlunga ikåriarniardlunga åma
tåssa issitalårtorssugujunga, ordluka-
sitdlarama ila tivsinarsimagaluarner-
punga.
åmauna ilerKorigiga isigkavka ma-
saleriarångata kuit tasérKatdlo susa
uviarternagit avKusålutorinartardlu-
git, taimaniåsit taimailivunga. unung-
mut sila årdlerinarsiartulerérmat ai<a-
go Kaugå takanångarussålerérsoK si-
låmut autdlåinarpunga, uvalimut a-
torssaroriartusasoralugo; sunauvfa a~
norssarigsiartortoK. NiaKornå uviale-
ravko påsivara anorssarivigsoic mag-
dleKalunilo. Kutårdlugssup avatå mag-
dleraluauissoK sigssax kigdlisiordlugo
ingerdlavigåra sapiukaluaxalunga
tåssame iputinguåka ipuserfikalo i-
nardliutoraluarpata taima magdlerti-
gissoK KanoK ilissoriaraluaruma tu-
lavfigssaKånginama. Kasunavérsårdlu-
nga ingerdlakasitdlarama kisauna Ka-
ngerdluanut pulakasitdlartunga. ag-
ssakasika Kågtitivigsortipavka, iputi-
ka tigumigaluarnermit masagtertarsi-
magavkit.
uvalimut atorssarorsiså nuniarujui-
narpunga Kaersortarssuit erKane. nu-
niånguåka iluatigerutordlugit sakat-
dlugit kuikasitdlaravkit, ajoraluaKaoK!
uvalimut Nugårssuk angusangalerav-
ko tasamunga ingerdlarussårdlunga
uvalivigsoK tikipara, Kujanavigpordlo
igdluaråne ineKalerama. kissarssutåle
atorsinåungingmat ikumassartoK ne-
rissagssiorfigissarpara.
axaguane sila årdlerinarmat uni-
ngåinarpunga, Kavdlunåmemit paor-
natdlo nerissarivdluardlugit. aKagua-
ne atorssarorsimaKingmat kujåmut
K’ornumut ikårpunga.
septemberip Kulingata kingorna tai-
vunga ingerdlarKigpunga. Nugårssup
sigssånut tulagdlunga uvdlo’KerKarpu-
nga sila alianaitdluinartOK. alianait-
sorsioKalunga arrinanga ilungmukå-
rama uvalivigsoK Nugårssungmut pi-
narpunga, sårugdlit — paornat neriv-
dluaKalugit. åsit umiårKap atåne ine-
Karpunga.
aKaguane ilungrpukarama tinimu-
kartorssungmat NiaKornarssup orKua-
ne uvdlo’KerKata saniane tulagsimav-
dlunga ulitsigavko nuåneKaoK. tagpa-
va ornigagssama tungå alianaik! uli-
lålisassordlo Kugssuarmut pulajartu-
lerama nuånissusia, ipernaKångitsor-
ssugamilo ukiarsungnilålerdlune ila
nunat siniatåkama nuånissusé! erini-
narsingitsoK tupexarfianut pivunga.
uvalimut ilagssaxalerama nuånejcaoK,
utorKartavta ilåt inusugtuarardlo ila-
gileravkit.
tuperåravta eKalugtalerérpugut ati-
nguavtine, asulo eKaluit kussanavit.
nerivdluarnerssuaK kisime. aKaguane
auvaraluarama avangnavtine Koru-
manerssuaK avKutigerKårdlugo kangi-
mut pisugkaluarama malugssångina-
ma pavungangåtsiarssuaK kigdligka-
luardlungalo kimut såginarpunga. av-
Kutima ilåne aKigssit sisamat uma-
ssorsiaråka. silaluåsit årdlerinarsiar-
torå tupinguarput ungasigungnaerdlu-
gulo ilåka umiårKamérdlutik exalung-
niariartortut nåpipåka. tupivtinut tu-
månguersalåriartorérama maligdlugit
ornigpåka. sujugdlermik Kågtorfigput
peKardluånginame, pavanile avKuser-
nata kujatdliup kangimut arKariåta
kitinguane ila eKatdlut amerdlåssusé!
sivikitsumik Kågtoravta katitdlugit
80—90 migssiliordlugit pissauarérpu-
gut.
Kågtortitdluta siagdliliuteKåtigut tå-
ssalo anordlersorssuångordlune. salor-
KuteKånginama atissåka masagtorssu-
ångortut Kiajartortualeraluardlunga
kisauna atåriartornialersugut. exalug-
tånguagut umiårKamut agssartoréri-
aravtigik ilåka umiårKamik kugsiu-
sangmata nunåkut Kuterordlunga ki-
mukarpunga, Kujanartumigdlo Kiavat-
dlårungnaerdlunga tupivtinut apute-
Kaugut. tupinguarput anorerssup upi-
tisimangmago ulåputigilertorsinardlu-
go nåmagsivarput nerivdluaKalutalo.
aKaguane iteriaxaugut Katsordlui-
narsimassoK. pikeriaravta ulinganera
nåmagtordlugo silåmut autdlarpu-
gut, måna aKuteralangmut kaligtitdlu-
nga. iporiånguarata Taserårssungme
tigussagssavut avKusåriardlugit uva-
lingitsordlunit K’ornumut aputdluar-
pugut.
Sigvard Lynge,
K’ornoK.
asimioKarfingmitdlune avdlamiunik tikltoKariartoK avdlanalårtunik pissoKar-
nigsså arajutserusungnartångilaK. åssilfssame takuneKarsfnåuput neriarmiuar-
Kat ilait atuarfiup silatånltut. Påmiuniuna kigutilerissoK mérKat atuartut ki-
gutåinik misigssuiartordlune tikingmat pujortulérKap inuisa motoréraK nu-
suinardlugo autdlartitagaK kigutilerissup atugagsså atuarfiup silatånut maju-
kåt. kigutilerissoK suliaminik inmardlune utertugssaungmat atortugssat ma-
jOssornere inertutdlo motore autdlartfnialerpåt. påvdlugule, påvdlugo aitsåt
autdlarpoK. issigingnårtut ilagait kigutimingnik nivtaissugssat.
anorerssuarsiorneK
januarip åipåne realskolime atuar-
tut arfinigdlit Narssamit autdlariar-
tortut K’aKortuliåipavut. Katångutika
mardluk åma realskolerne atuartut i-
lagait, åma anåna, nukara najåkalo
mardluk ilåuput.
taimane NarssaK anordlingingmat
autdlarpugut. K’umut Sangmisso.K ti-
kilerdlugo anorisiulerpugut. tamåne
magdlit Kaermatigut pujortulérarput
morssungajagtoK ilavut OKarput. atå-
talo aKuanitdluta Inugsup tungånut
ikåravta aulaKaugut. ilaussugut suju-
ata initånitut sunauvfa merissåtut.
nukara aKugtarfingme radiup atåne
nalavoK, sunauvfa meriångussukasiu-
game. Inugsuk tikilerdlugo palasip
pujortulérå „Frederik Berthelsen" sa-
pernussoK avarKuparput. Inugsung-
mit K’aKortumut ingerdlagavta ano-
re 10 migssiliordlugo såkortussuseKar-
Pok; ingerdlarKalåKaugut.
avKutåne aulajangeraluarpugut u-
ninåsavdluta, kisiåne K’aKortoK tiki-
leréravtigo ingerdlåinarpugut. K’a-
Kortumut pigavta anånåkut OKaralu-
arput taima anore ititdlugo angerdla-
rumanatik. uvalikutdle atorssarorne-
rungmat angerdlarpugut.
Otto Egede, 11 år,
NarssaK.
uvdlukinersiorneK
univkågssara 1958-imiugunartoK pi-
simassuvoK asimioKarférKame Igdlu-
kasingme. nunaKarférKame igdlut
mardluinåuput.
jutdle KanigdlissoK xavdluniardluta
Nanortalingmut tikipugut. tusalerpu-
nga niuvertarfit ilåne Kumorortautit
niorKutaussut. tusatsiåinaK pisiniarpu-
nga. iserama pilerigissavka takuvåka,
ardlalingnigdlo pisivdlunga anigama
tugdlusimårneK sunauna taimak agti-
gissoK!
KanoK ilivdlune KumorortineKartar-
nersut aperKutigitdlånguarnagit kujå-
mut autdlarpugut.
jutdle KanigdlivoK. uvdlukineK se-
Kernup åmukarnermine univfigisså
nuånårutigalugo nuliaralo imiartuler-
pugut. najorsissaleriarama pitsångori-
artuåginarpunga. suname ajortugssaK!
åmåko mérKat jutdlime pigssångue, å-
måkulo kågit. mérKat åkaussakasing-
mingnut jutdliarKame uvdlåkut iset'
nigssåt erKaivdlugo taimungåinaK a'
Kagsorujugtarniardlugitdlo imiartorfi'
ga isagtarpara, kigdlivtine radio agP1'
simårtuinaK.
kisa unua’KerKalerpoK. nuliavnut
Karpunga: — KumorortitsisaKaung* * 3,
niggilersimassoK anivugut. Kumororti'
tagssaK sumut-una iliniåsavarput? nå'
liara OKarmat: — igdluvta tunuanut-
kukuniaraluarpara, tåunaKale ingn£,c
KamilerpoK! kisa nuånårungnaerdW'
nga OKarpunga: — taimaiginarniardle-
isilerdlutalo nuliara OKarpoK: — Ené'
raK, petroleumut misugdlugo! — sp>
ilumorputit, akivara. tauva Kumorof'
taut tamåt petroleumut misugtåuparS-
ikikuminarsisimaKigame ingnerm^
agtorniariarivne ikuatdlangmat oKaf'
punga: — tuave, påmut! taritama RU'
mut autdlarpatdlaKaoK. tauva nuliara
OKarfigåra:
— tåssa uvdlukineK!
Inok Isaksen,
NarssaK kujatdleB-
Penneven søges |
Kirsten Reimann, 14 år, Hyldegårds
Tværvej 4, 2. Charl.
Interesser: alt om Grønland, spor1’
læsning, svømning, o.m.m.
Ønske: dreng eller pige på samP1®
alder.
Lene Møller, 15 år, Søborg Torv l1’
3. Søborg.
Interesser: foto, pop, litteratur, rey
ser.
Ønske: dreng på samme alder.
Marit Kristiansen, 14 år, TårnhuS'
stræde 25, 2. Brønshøj.
Interesser: pop, dans.
Ønske: dreng eller pige på samiPe
alder.
Mikael Hansen, 13 år, Frejasgade
4 B, Horsens.
Interesser: frimærker, Grønland’
dyr, fugle.
Ønske: dreng på samme alder, haI1
skal helst samle på frimærker.
FERD’NAND
<«>
Lille F
bruger hovedet
<S
F-iraK ernarsa-
riatdlarneKaoK
28