Atuagagdliutit - 03.08.1967, Side 12

nunavtine såkutoKarnikut Kutdlersau:
— angatdlatit nåkutigdllssutit
amerdlanerussut pissariaKarput
Kangilinguane ukiut arfineK-pingasut ingcrdlaneråne nutangor-
sainerup kingorna amerikamiut igdluliarisimassait ikigtunguåi-
nait amiåkussut — suliat ervngup aseruineranit angnertouissu-
mit kinguartortmeKartut — kalåtdlit nangmineK kajumissutsi-
mingnik såkutujussartut amerdlineKåsångitsut nunavtine såku-
toKarnikut KutdlcrsaKarfiup umiarssuautai amerdlineKartina-
git
såkutoKarfiup Kangilinguit ukiut arfineK-pingasut ingerdlaneråne nutarter-
neKarnera iningajalersimavoK. suliagssat nungutaisa, såkutut nålagaunerata ig-
dlutågssåta, peKUtigssausivit bilinigdlo iluarsaissarfigssap, suliarinere inger-
dlavdluarput, amerikamiutdlo nalane igdluliarineKarsimassut ardlanångitsut
kisimik pinatik sut tamarmik nutångortineKarsimåput. igdlut nutåt sujugdler-
nit kussanarneroKaut. agdlåt eruaivik sorssungnerup nalane kinguninguanilo
Kangilinguit nunartånut kussanamssumut takuvsunarsautaoKissoK måna sa-
lingneKarsimagame erKaiviunera påsineK afornarsisimavoK.
To mindre beboelseshuse var stærkt truede under tøbruddet. Havde der dannet
sig et elvleje midt på husets grund, var dette hus nok blevet skyllet væk. —
Issangianerane igdlut inungnit najugarinexartut anglngitsut mardluk supussaunga-
javigsimåput. igdlup Qma tungaviata KerKata tungågut kdnigsimagaluarpat igdlo
supussausimåsagunaraluarpoK. (Foto, åssil.: Hans Janussen).
igdlut sorssungnerup nalånersut
ardlaiiångitsut amiåkussut
nunavtine såkutoKarnikut pissorta-
Karfingme KutdlersaussoK, kontread-
miral H.-H. Wesche Kangilinguane ti-
kerårnivtine OKarpoK Kangilinguit nu-
tångorsagauneråne aningaussat milli-
onerpålukasit danskit såkutuisa ator-
simagait. — oliausivit igdlutdlo ardla-
Kångitsut amerikamiut nalånérsut ki-
simik atatinarneKarput. igdlut amer-
dlanerssait sorssungnerup nalåne sa-
naujuput, sivisumik atassugssiåungit-
sut, Kangilinguitdlo umiartortut så-
kutoKarfiåtut atuinåsagpat nutånik
taorsertariaKartut. 1950-it nåjartorne-
råne igdlut pisorKat nutånik taorser-
siterneKalerput, måne sut isumagine-
Kåsanersut aulajangerneKarmat, ad-
miral Wesche OKarpoK nangigdlunilo:
— ukioK januarip Kulingiluåne erv-
ngup aseruinerujugssuata suliat ki-
nguartortingåtsiarpai. nalunaernutap
akunerisa 24-t ingerdlaneråne 20 gra-
dinik kiagseriarpoK — Kulinik issika-
luardlune Kulinik kialerame, nalunaer-
Kutavdlo akunerisa tåuko ingerdlane-
råne sialuk 200 millimeter nåkardlu-
ne. kup Kangilinguit nutaunerussor-
tåta pisoKaunerussortåtalo akornagut
kugtup ikårtarfé mardluk, tingmissar-
tut amuneKartarfiat sigssap kigdlinga-
nitOK — Ivigtunutdlo avKUt ardlalig-
tigut — kugussauvdlutik aseruåput.
igdlut inungnit najugarineicartut mar-
dluk ama kugussåungerssåleraluarput.
ervngup ingnåtdlagissavdlo avKutait
ilåtigut sarKuminartitilerput — ag-
ssåussat nivingåinartitilerdlutik. issa-
ngiarujugssuarneranit aseruaneKartut
KanoK naleKarnersut ersserKigsumik
OKautigineK ajornaKaut, iluarsarne-
Karnere sulianut avdlanut ilångutdlu-
git ingerdlåneKarmata. uvdlune ardla-
lingne ima issangiartigaoK ivigkat
Korsoncigsileraluardlutik, issangiar-
neralo sivisugatdlartitdlugo ajoKusig-
kat erninakåneK iluarsinenarput.
— augustip autdlarnautåne 1951-ime
Kangilinguit amerikamiunit Kimåne-
Karput, uvdlutdlo Kulingiluat tama-
tuma kingorna Kangilinguit danskit
såkutuinit imarsiortunit ingerdlåneKa-
lerput. tamatumunga pissutaussoK
téssa umiarssualivia. angatdlativut
angnerussut taimanikut Kangilingua-
ne taimågdlåt pitugsimatisinauvavut.
Kangilinguit pitsaoKutaisa avdlat ila-
gait umiarssualiviata sikuneK ajor-
dluinangajangnera igdloKarfingmutdlo
Kanigpatdlanginera.
catalinat ukiut mardluk
Kångiupata atorungnåisassut
— suliagssavta ilagait ajornartorsi-
ortoKartitdlugo ikiuinigssaK, aulisar-
tunik ikiuinigssaK sordlo radiuinik i-
luarsaineK pujorsiutåinigdlo åndssar-
neK. åma arKartartoKarpoK ajornar-
torsiortunik ikiuisinaussumik. isuma-
gissavtale pingårnerssaråt umiarssuit
imarpikortut suminermingnik nalu-
naerutåinik tigoraineK. angatdlatinik
sugaluartunigdlunit, angisunit umiår-
Kanut, ujardlernerit politit suleKatiga-
lugit måungånit årKigssuneKartarput.
— OKautigerusugpara ukiut mar-
dluk Kångiupata catalinat atorne-
KarKigsinaujungnaertugssaussut. u-
kiut 30 matuma sujornagut titar-
tarneKarput sujugdlitdlo sanane-
Kardlutik, naugdlo Kalåtdlit-nunå-
ne suliagssavtinut sule atortuarsi-
naugaluardlugit kingorårtigssåinik
amigkisårutilisavavut. helikopterit
catalinanut taortitut pigileruvtigik
suliagssat ilait catalinit atordlugit
nåmagsisinångisavut suliarissali-
sagaluarpavut, sulAarissartagkavta-
le ilait suliarisinaujungnåisavavut
catalinat atorungnaerpata.
nunavtinut kalåtdlinutdlo
KaneKalune misigisimassoK
kontreadmiral H.-H. Wesche Kalåt-
dlit-nunånut kalåtdlinutdlo agtumå-
ssuteKardluartutut misigisimavoK. ni-
uvertorssup Oskar Weschep, 1908-mit
1911-mut KGH-me Kutdlersamut ki-
ngorårtitut atorfeKarsimassup taima-
tutdlo atorfeKarnine pissutigalugo
1909-me aussaunerane Knud Rasmus-
sen ilagalugo nunavta kimut sineriå
tamåkerdlugo angalaorsimassup, erne-
rå. nålagauvfingme atorférukame niu-
vertorssuaK Wesche Strandgaderne,
Christianshavnimitume — KGH-p
KutdlersaKarfiata ernånguane — niu-
vernermik ingerdlataKalerpoK ilåtigut
niorKutigalugit kalåtdlit niorKutigssi-
ait (orssoK åmitdlo) Kalåtdlit-nunani-
lo nåpisimassame ilarpagssue atåssu-
teKarfigalugit.
nunavtine såkutoKarnikut Kutdlersa-
Karfingme pissortaK såkutunut imar-
siortunut nålagagssatut iliniartitdlune
1934-me 1937-milo aussaunerane nu-
navtinitarpoK. ama kaptajnløjtnanti-
uvdlune sorssutérKamilo „Thetis“ime
nålagkamut tugdliuvdlune 1946-me
mardloriardlune nunavtinut pajugtar-
poK. 1952-ime igdlersorneKarnigssa-
mut ministereKarfiup agdlagfisa ing-
mikortuisa pingajuånitdlune kalåtdlit
nangmingneK kajumissutsimingnik
Kangilinguane såkutujussalernigssanik
autdlarniniarnerme suleKatauvoK, 1.
august 1965-imitdlo nunavtine såku-
toKarnikut KutdlersaKarfingme pissor-
tauvdlune.
kalåtdlit nangmineK
kajumissutsimik såkutujussut
— kalåtdlit nangmingneK kajumi-
ssutsimingnik såkutujusimassut 100
patdlikiartorpait. måna arfineK-pinga-
sut taimatut såkutujuput, pingasut
,.Ingolf“ime, mardluk „Mågen“ime, a-
tauseK „Malemukken“ime mardlugdlo
måne Kangilinguane. kalåtdlit arfinig-
dlit akigssarsiutigalugo sivisumik må-
ne såkutujuput. tåuko saniatigut ar-
dlagdlit ukiune ardlalingne sorssutér-
icaninikuput.
— kalåtdlit måmtarnerat ajoringe-
Kårput, iliniarfigssaKartikaluaruvti-
gigdlo amerdlanerutitåsagaluarpavut.
Kangilinguane inugtaussut sapingisa-
mik ikingnerpautineKarput. taAmaing-
mat inugtaoKatigingne atautsine suliat
ingerdlåneKartartut ardlagdlit inger-
dlatingilagut, tamatumalo nangmineK
kajumissutsimingnik såkutujuniartut
amerdlåssusiat kigdlilertarpå.
— nalivtine såkutut imarsiortutaoK
ingmikut påsisimassalingnik ilaKariar-
tuinarput, angatdlatine agdlåt. tai-
mingmat nangmineK kajumissutsi-
mingnik såkutut nalinginarnik sulia-
Kartugssat amerdlasut atorfigssaKarti-
saerpavut. åma puigortariaKångilaK
kalåtdlit såkutungorniartut danskit o-
Kausinik påsisimassaKangåtsiartaria-
Karmata. akigssarsiutigalugulo såku-
tujusagunik (konstabeliusagunik) dan-
skisut OKalugsinaussariaKarput. akig-
ssarsiutigalugo såkutujussut Dan-
markime suliagssanut aulajangersi-
massunut åssigingitsunut iliniarti-
neKartarput, kalåtdlitdle nangmi-
neK kajumissutsimingnik akigssar-
siutigalugo såkutujussartut pivdlu-
git aulajangersagkat sule iniving-
neKångitdlat.
— måne såkutuginait Kåumatine ku-
lingiluane såkutujussarput, akigssar-
siutigalugo såkutujussut ukiume a-
tautsime såkututdlo nålagait ilaKutag-
dlit ukiune mardlungne — pingasune
(åipaKångitsut ukiume atautsime),
sujunersuissartup Sven Thomsenip,
1962-ip kingorna Andelsbevægelsep
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo atåssuteKar-
titsissuinut agdlagtusimassup Kalåt-
dlit-nunånilo pigingneKatigingnut su-
junersortausimassup, landsrådip suju-
ligtaissua isumaKatigingilå KGH-p
landsrådimut tuniuneKarnigsså piv-
dlugo, landsrådip brugsforeningitut
itdlune KGH-p sulinera ingerdlater-
Kisangmago. avisime „Berlingske Ti-
dende“-me sujunersuissartoK Svend
Thomsen ilåtigut ima agdlagpoK:
sujunersut taima itoK pernautåne i-
luarinartorujugssugaluarpoK, KGH
nålagauvfingmit pigineKarpoK, tåssa
Danmarkimit — Kalåtdlit-nunåtalo
pigisinauvdluaraluarpå — tåssa lands-
rådip.
Kalåtdlit-nunåne brugsforeninginut
tungassutigut ukiune ardlalingne su-
linermit misiligtagkåka tunuleicutara-
lugit taimatut tigussaKamiarneK inå-
ssutigiumångilara. aningaussarsiomer-
mut, nålagkersuinermut inuitdlo
nangminerssorsinautitaunerånut tu—
ngassut pissutigalugit landsrådimut i-
ngerdlatarissagssångortitsinigssaK a-
kerdlilertariaKarpoK. sujugdlermik a-
ningaussarsiomermut tungassutigut
nangåssutigssat:
1965-ime KGH-p nautsorssåtaisa
påsinarsisipåt niorKutigssanik piler-
suinermut nålagauvfik tapissuteKar-
simassoK 16,7 miil. kr. migssiliordlu-
git.
taimåitOK kisitsisit tåuko ingerdlat-
sinerme amigartorutivingnut takussu-
tigssåungitdlat, tåssa niorKutigssat i-
nuniarnermut pissariaKartut ilait pi-
siaritineKartarmata aningaussartuti-
nut matussissutausinåungitsunik aki-
lersitdlugit, taimåtaordlo nunaKarfit
niorKutigssanik pilersorneKarnerat 2,6
mili. kruninik nanertutauvdlune.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit nior-
Kutigssanik pilersorneKarnerat Kimer-
dloruvtigo malugineKarsinauvoK nu-
naKarfit 11 sivneKartoruteKarsimang-
mata, igdloKarfitdle avdlat 6 amigar-
toruteKarsimavdlutik. igdloKarfit ta-
maisa atautsimortikåine 1,7 miil. kr.
migssiliordlugit sivneKartoruteKarput.
nunaKarfit amerdlasut siamasigsutdlo
niorKutigssanik pilersugaunerat 1,6
miil. kr. migssiliordlugit amigartoru-
tausimavoK.
inatsisit maligdlugit KGH Kalåtdlit-
nunåne niorKutigssanik pilersuissu-
ssugssautitauvoK. niorKutigssat pissa-
riaKavigsut aké nangminérdlune ilu-
arsartuneK ajornaKaut. tåssa pissug-
nangminerdlo kajumissutsimik såku-
tujussut ukiup KerKane. såkutut nåla-
gait akigssarsiutigalugulo såkutuju-
ssut piumagunik måninermingnik si-
vitsuisinåuput.
nåkutigdllssutit amerdlanerit
nunavtine atorfigssaKartut
— kalåtdlit nangmineK kajumi-
ssutsimingnik såkutujussartut a-
merdlanerulisagpata angatdlativut
amerdlanerulertariaKarput. Kalåt-
dlit-nunåne såkutoKarnikut Kut-
dlersaKarfiup agsut kigsautigå a-
merdlanerussunik umiarssuaKaler-
nigssaK, nåkutigissagssavtitut u-
vavtinut isumagissagssautitaussoK
ssåussutsit taima itut landsrådip isu-
magissagssarilisavai ukiumutdlo 16
miil. kr. migssait aningaussartutigssa-
ralugit. ilumorunaraluarpoK Køben-
havnime KGH-p niorKutigssanik pisi-
niartarneK pivdlugo agdlagfeKarfiata
taimaitineKarneratigut aningaussartu-
tinik sipågaKartoKarsinaussoK, ani-
ngaussatdle tåuko 16 mili. kr. erKå-
siungilait. niorKutigssanik pilersuineK
landsrådip ingerdlatarileraluarpago u-
kiune ardlaligpagssuarne tamåna
landsrådimut aningaussarsiomikut i-
luaKutaunaviångilaK.
inatsissartut avKutigalugit nålag-
kersuinermut tungassutigut ajornåsa-
gunångilaK ingerdlatarissagssångortit-
sinigssaK, kiname aningaussartutinik
sipågaKarusungila, kisiåne nålagker-
suinermut tungassutigut Kalåtdlit-nu-
nåne tamåna ajornåsånginerdlune?
KGH nålagkersuissut atorfeKarfigåt,
sutdlivik landsrådimit ingerdlatarine-
Kalisagpat inuit amerdlanerssåinut
taimaiginåsaoK, suliniarneritdlo ta-
marmik sujunertaråt atorfeKarfit nå-
lagkersuissunut tungassut sapingisa-
mik amerdlasut atorungnaersiniame-
Karnigssåt. brugsforeningit autdlar-
nerérsimåput, ilåtalo Nanortalingme
KGH-p niuvertarfiutai ingerdlatari-
lersimavai. KUlaringilara brugsfor-
eningine sujulerssuissunut ilaussortat
nunaKarfingme Kinigkat iluarinaviå-
ngitdluinarpåt avdlat avatånit pissut
nålagauvfiup landsrådivdlunit suju-
lerssuissut åncigssussinerine akuliu-
nigssåt.
måna brugsforeningit nunaKarfiku-
tårtut 5 autdlarnersimåput, amerdla-
nerussutdlo malingnåusagunarput. ni-
uvertarfit ingerdlatariartorneKartit-
dlugit, nangmineK sanavdlune imalu-
nit KGH-p niuvertarfiutai ingerdla-
tarilerdlugit, KGH atorungnaeriartor-
sinauvoK, sujugdlermik igdloKarfing-
ne angnikitsukutånik niorKuteKarner-
me kingusingnerussukutdlo angnertu-
ngordlugit niuverniarneK åmalo nuna-
Karfit pilersorneKarnerat pivdlugit a-
jornartorsiutit KångemeKarumårsimå-
put.
ineriartorneK 1963-ime Nanorta-
lingme autdlarnersoK pissusigssami-
sortumik sukåssusilingmik nangine-
KartariaKarpoK. åma isumaKarnarpoK
inuit Kalåtdlit-nunåne brugsforeningi-
nut tungassut nautsorssutigigait inger-
dlatat sujornatigut nålagauvfingmit
ingerdlatarineKartut tiguneKariartu-
årnigssait. kisiåne isumangnåiniarnig-
angnertorujugssussoK månamut
isumagingningnivtinit pitsauneru-
ssumik nåkutigisinauniåsagavtigo
— pingårtumik Kalåtdlit-nunå-
ta avangnå Tunulo ukiune ar-
dlalingne tikisimångisavut. Sa-
valingmiut Kalåtdlit-nunåtdlo ing-
mingnut åssersutisaguvtigik Kalåt-
dlit-nunåt umiarssuarnik nåkutig-
dlissutinik Savalingmiunit isumagi-
neKarKarneruvoK. ukiut ingerdla-
neråne tamåna iluardluångitsumik
kinguneKarsinauvoK nunat avdla-
miut aulisartue Kalåtdlit-nunåta i-
martaine aulisartartut amerdliar-
tortuarmata.
ssaK pivdlugo nåmagsisinåusangassat
aitsåt tiguniarneKartarput.
niorKutigssanik pilersuineK lands-
rådimit KutdlersauvfigineKartoK
brugsforeningitut nunaKarfikutårtutut
demokratiskiutiginaviångilaK. aperKU-
tine aningaussarsiornermut inuiaKati-
gissutsimutdlo tungassune påsissaKar-
simaneK sungiusamerdlo brugsfor-
eningine nunaKarfikutårtune sujuler-
ssuissunut ilaussortat pigssarsiarisi-
massait pingårutilerujugssuput kalåt-
dlit inuiaKatigit ineriartorneranut.
sujunigssame pissusigssamisusagu-
narpoK Kalåtdlit-nunåne brugsfor-
eningit ingmingnut suleKatigingnig-
ssåt åmalo danskit brugsforeningé av-
dlat suleKatigalugit.
suleKatigingnerup taima itup KanoK
itunik pissuseKamigssai aulajanger-
neKartugssåuput sujunigssame nåmag-
siniagagssanit åmalo Kalåtdlit-nunå-
ne brugsforeninginit, isumåt pingår-
nerussugssauvoK.
landsrådip Kinigaordlåp sipårniar-
nermut nioncutigssanigdlo pilersui-
nermut kalåtdlit angnerussumik su-
niuteKarnigssåt kigsautigigunik aju-
nginerpåmik tamåna pisinauvoK nu-
naKarfigpagssuarne brugsforeninginit
pilersitsiniardlune suliniarnerit taper-
sersordlugit. tamatumuna tauva
KGH-p ingerdlatarissaisa ilait ato-
rungnaeriartuåsåput, niuvertarfingnil°
niuverneK sujunigssame danskit ig'
dloKarfine avdlanisutdle ingerdlåne-
KarsinaulisaoK, privatimik sutdlivit a-
ssiglngitsunik pissusigdlit akornute-
Kångitsumik unangmigdlersitdlugit-
brugsforeningime tåssauvoK sutdlivit
privatiussoK, ilaussortat pigissaralugU"
lo sujulerssugåt, ilaussortaunigssaK i"
laussortåunginigssardlunit inup nang'
mineK aulajangigagssarå.
akerdlilissutit sarKumiuneKartut ka-
låtdlit angnerussumik suniuteKaler-
nigssånut akerdliussutåungitdlat, isn-
maKarpunga kalåtdlit suniutåt ang'
nikitsuarångusassoK sutdlivik taima
angnertutigissoK, sordlo KGH-p niof'
Kutigssanik pilersuinera tamåkerdlu-
go, landsrådip ingerdlatarilisagpag0-
kalåtdlit suniutåt angnerussoK brugs'
foreningine nunaKarfikutårtune aut-
dlarnersimavoK, tamånalo såkortune-
rulisaoK brugsforeningit pissusigssa-
misortumik ineriartorsinautikåine.
brugsforeningit „atånit“ ineriartor-
tikåine tauva KanigdliartomeKåsaoK
inuiaKatigingne pissutsit pissusigssa-
misortungoriartomigssåt åma Erling
Høeghip agsut pingårtitå.
LISTER BLACKSTONE
MARINEDIESELM0T0R
Lister type SR 3 MG/R, 3 cyl. luft-
kølet 4-takts marinedieselmotor,
der udvikler 19Vi bhk ved 2000
o/m kontinuerlig ydelse.
Der er en Lister dieselmotor for
enhver bådtype.
FORLANG NÆRMERE OPLYSNINGER OG PROSPEKT HOS
A
MASKINFABRIK AIS
Marinediesel A/S . Kbhvn. . Herlev
Sønderlundsvej 218
Telegram-adresse: MARINEDIESEL
Janus.
Landsrådip KGH taorsersfnaungilå
12