Atuagagdliutit - 20.06.1968, Blaðsíða 19

kronik
nålagkersuinikut ingerdlatsineK
nunavta inuinut pendngnångilaK
1968 pilerssårutit sarKumiunercarne-
risa ukioråt. majip autdlartfsimaler-
nerane pilerssårusiortut Nungme a-
tautsimlput. pilerssårutit atautsiml-
nerme sarKumiiineKartut kåkagina-
Kaut. Kalåtdlit-nunåta oKalugtuari-
ssaunerane aitsåt taima angnertuti-
gissumik ukiune tugdliutune sanaor-
tortoKalisaoK. inungnut inigssiarpag-
ssuit, oicalugfit avdlatdlo sanaortor-
neKåsåput, atuarfeKarfigdlo aitsåt
taima angnertutigissumik sanaortor-
figineKåsaoK. pilerssårutigineKartut
tamarmik tutsuvinaKaut. atuarfeKar-
tingmut tungatitdlugo pilerssårutigi-
neKartut ilalernardluinarput taimai-
UortoKångigpåme ukiune aggersune
angumangniarnarsissugssåusangmat
inuit amerdliartupilornerat pissutiga-
lugo.
inunerme timikut ajungitsorsiagssat
kisisa erKarsautigisagåine tugdlusi-
mårnartuvoK taimalo atugagssaKarti-
tauneK KutsatiginartariaKaraluardlu-
ne. ingminutdle aperentajånarpoK:
naånale inussut inugtut inuneK åmalo
anersåkut suliagssaKarniarnikutdlo i-
nuneK issigisagåine KanoK pisépat?
tåukuame tåssåuput kinguåt tugdliu-
tnt KanoK inigssåinut suniuteKartoru-
iugssussugssat. pilerssårusiortut inuit
;gdloKarfingnut eKitertineKartut su-
livfigssaKartiniarnigssåt pivdlugo Ka-
non ernarsauteKarsimåpat?
Kalåtdlit-nunåta ineriartortineKar-
neranut erssiutaussut pingårnerssåt
tåssauvoK sanaortornerujugssuaK. ta-
månalume Kangarssuardle pingårtine-
KartugssausimagaluarpoK. inugtutdle
inunerup ineriartortmeKamigsså tu-
nugdliuneKartuarsimavoK. erKarsauti-
ginartigik månåkut inussut atuartu-
tigdlit inusungnerussutdlo iliniartine-
kamigssamut periarfigssineKarsimå-
ngingajagtut. tåukuput Kalåtdlit-nu-
nane ineriartornerme ukiune aggersu-
ne anersåkut inugtutdlo linunikut i-
ngerdlautsimik aulajangissussugssat.
erssernigsartariakarpok månåkut mé-
faussut angajorKåmingnit suneme-
Karsimassugssaungmata tåukualo ine-
i'iartornerat angerdlarsimavfingne pi-
ssutsinit sujulerssorneKartugssauv-
kungikut angalanigssåta
arKigssuneKaratdlarnera
Pingasungornerme 7. august nal.
12,40 (danskit nalunaerKutåt): Køben-
havnimit autdlåsåput. nal. 13,25 (ka-
låtdlit nalunaerKutåt): Kangerdlug-
ssuarmut tikisåput. kungikut umiar-
ssuarmingnut „Dannebrog“-imut iki-
såput.
sisamångornerme 8. august nal.
14,00: Manitsume nunamut niusåput.
nal. 18,00: Manitsumit autdlåsåput.
(sila ajungigpat Manitsumlnerat sivit-
sorneKåsaoK, unukut aitsåt autdlåsav-
dlutik).
tatdlimångornerme 9. august, uvdlå-
kut: Nungmut tikisåput. landsrådip
atautsimitarnerisa angmameKarnerå-
ne nålagiarnerme peKataujartordlutik
ikåsåput.
arfiningomerme 10. august, linut-
dlarå: Nungmit autdlåsåput.
sapåme 11. august: umiartorneK.
atausingornerme 12. august nal.
10,00: Påmiune nunaliåsåput. atausi-
ngornerme unukut: Påmiunit autdlå-
såput.
rnardlungornerme 13. august: Ka-
ngilinguane tikerårnen.
Pingasungornerme 14. august: umi-
artorneK.
sisamångornerme 15. august nal.
10,00: Nanortalingme nunaliåsåput. si-
samångornerme unukut: Nanortaling-
*nit autdlåsåput.
tatdlimångornerme 16. august nal.
10,00: K’aKortume nunaliåsåput.
arfiningomerme 17. august: K’øKor-
tup emåne angalåusåput.
sapåme 18. august nal. 9,00: Narssa-
nae nunaliåsåput. sapåme uvdlo’Ker-
kata migssåne Narssamit Narssarssu-
aliåsåput.
atausingornerme 19. august nal.
9,00: Narssarssuarmit tingmissartumik
aatdlåsåput. atausingornerme uvdlo’
kerKanut: Kulusungmut tikisåput. ku-
lusungmiut ilagserérunikik kungikut
otniarssuarmut nåkutigdlissumut „In-
golf“-imut ikisåput. atautsingornerme
nal. 15,00: Angmagssalingme nunaliå-
såput.
mardlungornerme 20. august, uvdlå-
kut: Angmagssalingmit autdlåsåput.
(uvdlaunerane nunaliatsiarsinauvdlu-
tik). mardlungornerme: Ktlngmiut ti-
kerårneKåsåput. mardlungornerme u-
Pukut: Kulusungmut tikisåput.
pingasungornerme 21. august, uv-
dlåkut: tingmissartordlutik Kulusung-
mit autdlåsåput. pingasungornerme
nal. 14,35 (kalåtdlit nalunaerKutåt):
Kangerdlugssuarmit autdlåsåput. pi-
ngasungomerme nal. 22,55 (danskit
nalunaerKutåt): Københavnimut tiki-
såput.
dlune. taimåitumik ånilångatigingit-
sugagssåungilaK erKarsautigisavdlugo
ineriartomeK ilorraup tungånut inger-
dlasinaujumåmersoK. måna kalåtdlit
inuiaKatigingne inigssineKarsimanerat
tugdlusimårnångitdluinarpoK.
inungnik eKiterisitsiniarnerup inu-
niamerme ajornartorsiuterpagssuit
pilersipai. isumaKarKajånarpoK inu-
nerme ajungitsorsiagssat tamaviåm-
tigineKarnerisa anersåkut inunerup
tungavia nåkåutortileråt. månåkut i-
nussut inigssaKarniarnemp saniatigut
KanoK iliorfigineKarpat? tamåna uva-
nga ima akiumavara: nåmerdluina-
ngajak!
ajoraluaKaoK Kagdlikut inunemp
pissariaKartortai kisingajangmik Ka-
låtdlit-nunåne sangmineKarmata. tai-
matut ingerdlatsineK inuiangnut ukiu-
ne 100-ne ardlalingne ineriartorsima-
ssunut atusavdlugo imaKa ajorpatdlå-
sångikaluarpoK. isumaKarpungale nu-
nat kinguarsimassut Kalåtdlit-nunå-
tut itut Kagdlikut ineriartomeK taima
agtigissoK akiorneK sapisagåt anerså-
kut tungaviussut ineriartortineKaKa-
tåungigpata.
akissugssaussut, Kalåtdlit-nunåta
ministereKarfia, Grønlandsråde, fol-
ketingimut ilaussortat landsråditdlo
KanoK iliorpat ineriartomeK eKungå*-
ssuteKaKissoK årKingniåsavdlugo? a-
merdlanerpåt akiumåsagaluarput ta-
marmik Kalåtdlit-nunånut ajunginer-
påK nåpertuivdluarnerpårdlo anguni-
ardlugo tamaviårdlutik suliniartut;
kisiåne ila ajortoKarpoK. inungnit Ki-
nigaussut, akissugssaunerpåssut ilua-
mik erKornerpåmigdlo ingerdlatsiga-
luarpata Kagdlikut ituinåungitsunik
isumavdluarsinaussunik åma taku-
ssagssaKåsagaluarpoK. kisiåne ajora-
luartumik taimåingilaK.
tamatumunga ersserKigsautitut tai-
neKarsinåuput pinerdlungniartamemp
angnertusiartuinamera sunigdlo ta-
manik nåmagingninalerneK. tamåkua
takutipåt nunamik ingerdlatsinerup
avdlångortitariaKarnerata pissariaKå-
ssusia. sukavatdlåmik Kagdlikut inuv-
dlutausinaussunik ineriartortitsineK
kigaitdlagtitariaKarpoK. Kalåtdlit-nu-
nåta ineriartortineKarneranut ani-
ngaussat milliuniligpagssuit ukiut ta-
maisa atorneKartarput, kisiåne månå-
kut inussut suliagssanut åssigingitsu-
nut iliniartineKarnigssånut atugagssa-
KartitsissoKångingajagpoK. taimåitu-
mik piumassarissariaKarpoK sanaor-
tornerujugssup ukiune ardlalingne
migdlisineKamigsså. ukiorpagssuarne
ajordluinartunik najuganardluta inu-
simavugut, sanaortornerdlo migdlisi-
neicåsagaluarpat ukiune ardlalingne
åma anigorKigkumårparput. igdlor-
ssuit kussanarKisitsut inigssiatdlo nu-
tåliarssuit Kanordlunit amerdlatigi-
ssut sanasinauvavut, inuiaitdle aner-
sakut inugtutdlo inunerat tungavig-
ssaeruneKarpat sumut tamåko iluanu-
tåusåpat?
suliagssaKartitsineK KanoK ipa?
Kalåtdlit-nunåta ineriartortineKar-
nerane erKumitsorujugssuarmik pisso-
KarpoK. sanaortorneKartomj ugssuvoK,
kisiåne suliarpagssuit tamåkua inuisa
nangmingneK suliaringilait. nunavdle
inue sivnerdlugit inuiait avdlat aut-
dlartitat suliagssaraluinik suliput uv-
fa inue nangmineK åma peKatauvdlui-
nartariaKaraluartut. tamatumunga
navsuiautausinaussut a j ornångeKaut.
kalåtdlit nangmingneK suleriautsinut
nutåliaussunut sungiusartineKarsimå-
ngitdlat, tamånalo pissutigalugo aut-
dlartitat suliagssat suliarissariaKar-
pait. taimatut iliorneK tåssauvoK inui-
aKatigingnut ineriartortunut iliuseri-
neKarsinaussoK ajornerpåK. tauvame
tåukua susépat? issigingnåginåsåput!
perKingnarnerpåusagaluarpoK nu-
nap inue suliagssanut åssigingitsunut
sungiusartikåine aningaussatdlo mil-
liuniligpagssuit piorsainerme atome-
Kartut ilait iliniartitsinermut atoråine
nunap inuisa sukasumik iliniartine-
Karnigssånut. kisalo åndgtariaKartut
ilåt upamartariaKarpoK, tåssalo: dan-
skit sulissartut iliniarsimassut iliniar-
simångitsutdlo nåkutigineKångitsumik
Kalåtdlit-nunånut nunasiortornerat
unigtitariaKarpoK kalåtdlit sungiusse-
rérsimalersivdlugit. danskit sulissar-
tut kalåtdlit suliagssåinik inangera-
lugtuinarpait Kångemiusinaunermik
sungiusimassaKånginerat iliniartitau-
REJSEGRAMMOFONER
brugte — med 10 grammofonplader
oKalugtartut angatdlåtagkat
atornikut — oKalugtartuvdlo nutai 10
85,00 kr. + najtsianerBta akla llångut-
dlugo Uguntfrane aklllgagssångordluglt
nagalåneKåsåput
Kr. 85,00 + porto, sendes pr. elterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København.
simångineratdlo pissutigalugit. måna
nålagkersuinikut ingerdlatsinerup ka-
låtdlit nålagtugssiåinartut ilersilerpai.
tamåna unigtineKåsagpat periausig-
ssaK atausinauvoK tåssalo: danskit
nunasiniartut unigtineKaratdlamig-
ssåt. DanmarkimiginartariaKaratdlar-
put Kångerniunerme såkortume pena-
tauvdlutik kalåtdlit Kångerniunerme
peKatausinaulerserdlugit. danskit su-
liagssanut åssigingitsunut sungiusai-
ssugssat atorfigssaKarteKåvut, suliag-
ssanigdle inangissugssat atorfigssa-
Kartingilavut. danskit nunanut avdla-
nut sujuarsagaussunut sulinerme su-
ngiusaissugssanik autdlartitsisinaugu-
nik sujugdlerpautitdlugo Kalåtdlit-
nunåt isumagissariaKaraluarpå.
Kalåtdlit-nunåne nålagkersuinikut
ingerdlatsineK avdlångortitariaKar-
poK. Kalåtdlit-nunåta avisitigut OKat-
dlisigineKarnera ajussåmangajagpor-
dlunit. avdlåungilaK ajortut tamarmik
Kalåtdlit-nunånut katerssusimassut.
Kalåtdlit-nunånut tungassut tamanga-
jangmik ajortutut OKautigineKartar-
put. tamåna inuinut nuåningilaK. a-
merdlanerpåtigut agdlautigineKartar-
tcK tåssauvoK inuit KanoK imertigi-
ssut. tamånalume ilumorpoK! kisiåne
ajoraluartumik tusångisåinarparput
Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånitut åma
taimaingmata. kisivta pissutikung-
naerniartigut; tamavta pissoKatauvu-
gut. ajortut akiorniardlugit suleKati-
gigdluåinartariaKaraluarpugut ing-
mivtinut pissuteKåtågmarata. danskit
nunavtine nålagkersuinikut ingerdla-
titsinerat eKungassorpagssuaicarpoK.
kalåtdlit nålagkersuinerme suleuatau-
nerat åma taimåipoK. sångipatdlå-
KaoK, utarKinarpatdlårdlune nåmagig-
tarpatdlårdlunilo.
nunasiaunerup sivisoKissup kingu-
neranik sinigtutut inivtinit itertaria-
Kalerpugut kamåuniarata kisiåne a-
kiuteKatigigkumavdluta issigtup silåi-
nånut atoruminaitsumut inugtutdlo
inunerup ajortortainut. kalåtdlit inui-
agtut misigissusiat tåssatuauvoK inug-
tut inunerme nåkardluinalernerme a-
niguisitsisinaussoK. påsissariaKarpar-
put uvagut kalåtdlit inuiagtutdle av-
dlatut inugtut inunermik pingårtitsi-
ssussugut manigutlnamermik pigissa-
Kångitsut.
Ulrik Rosing.
Mercury forener højeste ydelse med største driftssikkerhed
...i verdens stærkeste påhængsmotorer -
Mercury var først med en påhængsmotor, der kunne yde
1 HK pr. kubiktomme - først med en påhængsmotor,- der
overskred 160 km i timen - og først med en påhængs-
motor på 100 HK. 1 29 år har Mercury været verdens døgn med en gennemsnitshastighed på 55 km i timen. Når
førende fabrik for påhængsmotorer. Mercury forener ene- De læser om Marathonsejladser med påhængsmotorer
stående lille boring, kort slaglængde og rækkemotorkon- - så læg mærke til, at Merc-motorerne gerne kommer ind
struktion med Power Dorne forbrændingskamre og lynhur- som nr. 1,2 eller 3. Det er en præstation I Men et løb kan
tigt Thunderbolt tændingssystem uden platinkontakter, ikke vindes, hvis det ikke fuldføres. Det er her, driftssik-
således at den producerer flere HK pr. Ccm end nogen kerheden kommer ind i billedet! Præstationplusdriftssik-
anden påhængsmotor. Og De får denne ydelse med samme kerhed - De får begge dele i en Mercury motor. 3.9, 6,
indbyggede driftssikkerhed, som satte verdensrekorden 9.8, 20, 35, 50, 65, 100 og 125 HK. Aflæg Mercury-for-
i udholdenhed: to Mercs sejlede 80.000 km i løbet af 68 handleren et besøg I
Mercury-me kåtusimåput sulislnauneic såkortunerpaK aserujåissuserdlo angnerpåK
... silarssuarme motorit aKumut ikutagkat nakunerssåne.
Mercury tåssauvoK motorine anumut Ikugtagkane sujug-
dlersauvdlune kubiktommimut 1 HK-nlk måkussislnaulersi-
massoK — sujugdlersauvdlune nal. akuneranut 160 km-inik
ingerdlasinaulersimassoK — mot6rlnllo aramut ikutagkane
sujugdlersauvdlune 100 HK-nik såkortussuseKalersimassoK.
ukiune 29-ne Mercury silarssuarme fabrikine aramut ikug-
dlutit silarssuarme sivisunerKusautdlune unangmissune re-
kordeKautausimassutut: Merc-it mardluk døgnit 68-it inger-
dlanerine 80.000 kilometerit ingerdlasimavait nal. akuneranut
avguaKatigigsitamik 55 kilometerinik sukåssuseKardlutik.
taimatut atanertussutsimik unangmissuteKartartunik atuar-
taruvit takussåsavat Merc-ip motoré nr. 1-ugajugtut, nr. 2-
tagkanik motorlliorfingne sagdlersausimavOK. Mercury-p ugajugdlutik nr. 3-ugajugdlutigdlo. tåssaKalimiuna nagdler-
motorine kåtusimåput cylindere amitsumik Kivdlernilik, neKarsimåpat! unangminerdle ajugauvfiginekarsinåungilaK
stempele angnikitsumik nikeriartartOK taimatutdlo Power tamåkivigdlugo ilauvfigingikåine. tamatumanilo aserujåissu-
Dome-mik ikeriartarfik, kisalo Thunderboltimik ikeriartaut seK erssertarpoK! sulinertussuseK aserujåissuserdlo — tåuko
platineKångitsoK tåukunane takuneKarslnauvOK, taimåitu- Mercury-ne kåtusimåput. 3,9-nik, 6-nik, 9,8-nik, 20-nik, 35-
mik ccm-imut HK-nik amerdlanerpånik pingortitsissarpoK. nik, 50-inik, 65-inik, 100-nik 125-nigdlo HK-gdlit. Mercurynik
sulinerdlo taimåitOK pigssarsiarisavat aserujåissuseKartitsiv- pisivfigissartagkat sågfigiukl
Forhandlere pd Grønland:
Arsuk: Brøns Magasin
Christianshåb: K. G. Lauritsen
Egedesminde: Møllers Varehus v/ hr. Lars Møller
Frederikshåb: J. Gadegaard
Godthåb: Ane Holms Butik
Godthåb: Godthåb Motor Compagni vi hr. Knud Jensen
Godhavn: Hans Møller, Handelsaktieselskab
Holsteinsborg: Polarmagasinet
Jakobshavn: Birger Hansen, købmand
Julianehåb: C. H. Schultz
Nanortalik: Brugsen Nanortalik
NarssaK: Victors Magasin v/ hr. Victor Petersen
K’utdligssat: Trans-Artic Marine
Sukkertoppen: P. E. Andersen
Sydprøven: Mina Magasin
STØRSTE SPÆNDVIDDE I MOTORKRAFT - FRA 3,9 TIL 125 HK

International Mercury Outboards Limited, Fond du Lac, Wisconsin, U.S.A.
FIRST IN MAHINC PROPULSION
GENERALAGENT: . m
MARINE AFDJff
AARHUS MOTOR
COMPAGNI AfS
SOLYSTGAARDEN. EGAA
TELF.(06) 22 08 33
19