Atuagagdliutit - 16.10.1969, Blaðsíða 27

svensken Dag Hammerskjold 17. sep-
tember 1961 tikitdlugo, taimane Afri-
kame tingmissartup nåkarneratigut a-
junårame. U Thant, burmamio 1961-
ime novemberimit generalsekretæri-
mut taortaussugssångordlune ninigau-
vok ukiordlo atausen Kångiungmat ge-
neralsekretærigssavigtut Kinigauvon
1966-ime november tikitdlugo. nåu-
mat atausen tamatuma kingorna nini-
gaornigpoK ukiune tatdlimane ata-
ssugssångordlune, 1971-ime 31. de-
cember tikitdlugo.
nunanit tamalånit pissut general-
sekretære ikiortarpåt. atorfinigtine-
Kartarpon pikorissuseKarnera agssuar-
naissusenarneralo pissutigalugit åma-
lo sapingisamik nunarssup ilåne sume
najuganarnera pissutigalugo.
FN-ip sulineranit tainenarsinauput
kåtuvfiup erKigsinenarnigssaK pivdlu-
go sulinera, aningaussarsiornermut i-
noKatigingnermutdlo tungassutigut su-
linera, ineriartornigssamik pilerssårut
UNDP, FN-ip atautsimérssuartitagai
nunanut avdlanut niuvernen ineriar-
tornerdlo pivdlugit, UNSTAD, FN-ip
kåtuvfenarfia sulivfigssuanarnikut i-
neriartornermut, UNIDO, silarssuar-
me inussutigssanarniarnermut piler-
ssårusiortarfik, WFP, FN-ip nimåssut
Pivdlugit ikiorsiniartarfia, UNHCK,
FN-ip Palæstinamit nimåssunut ikior-
siniartarfia sulinermutdlo tungassuti-
gut kåtuvfenarfia Kangiane Kaning-
nerme, UNRWA, FN-ip mérnanut a-
ningaussautenarfia, UNICEF il. il.
inugtut pisinautitaunerit
pingartumik taissarianarpoK inuit
Pisinautitaunerat pivdlugo FN-ip na-
lunaerutå. pilersineKarnerme kingor-
na kåtuvfik angnertorujugssuarmik
suIianarsimavoK pisinautitaunerit i-
nup kinaugaluartuvdlunit angusinau-
ssai pivdlugit. tåssame FN-ip suline-
ra tamarme oKautigineuarsinauvoK
kikutdlunit ersiornertaKångitsumik i-
nusinaunigssånik tungaveKartineKar-
tOK.
isumanatigissutip atsiornenarnerata
kingornagut FN tamatumunga tunga-
ssutigut avdloriarnernik pingårtunik
sulianartarsimavoK silarssuarmut na-
lunaerumik åma inuit pisinautitaune-
rånik, meruap pisinautitaunera piv-
dlugo nalunaerumik, nunasiat inuisa-
lo nangminerssornigssåt pivdlugo na-
lunaerumik, kisalo ama åmip ualipau-
tå pivdlugo åssigingisitsinerit sutdlu-
nit atorungnaernigssåt pivdlugo nalu-
naerumik.
inuit pisinautitaunerat pivdlugo si-
larssuarmut nalunaerut akuerinenar-
Pok 10. december 1948, tamatumalo i-
marå pisinautitaunerit kivfåungissu-
seKarneritdlo navsuiarneKarnerat, ta-
rnéko inungnut tamanut atortug-
ssaungmata sordlo inuit inusinautitau-
nerånut, kivfaungissusenarneranut i-
nugtutdlo isumangnaitdlisagaunerå-
nut, atuartitaunigssamut, inatsisitigut
éssigigsitsinigssamut, akornutenarane
angalasinaunigssamut, nangminen pi-
umassarsiorsinaunermut, pisinautitau-
nen sulinermut åssigigsumut assiging-
niik akigssarsiaitardlune åmalo åipa-
nigsinautitaunen ilaKutaKalersinauti-
taunerdlo.
nalunaerut isumanatiglssutitut pi-
ssusenångilaK najornutagssatuinardlo
atorneKarsinauvdlune. taimåitordle
pingårutilerujugssusimavoK FN-ip
nangminen sulineranut kåtuvfingnut-
dlo avdlanut, nunane atausiåkåne i-
natsisiliornermut amalo inungnut a-
tausiåkånut.
17. december 1966 ukiut ardlagdlit
piarérsarérnerup kingorna general-
forsamlingime akuerssissutigineicarput
inuit pisinautitaunerat pivdlugo nu-
nat tamalåt isumaicatiglssutait mar-
dluk, åipå tungavoK pisinautitauner-
nut aningaussarsiornermut, inonati-
gingnermut kulturimutdlo tungassu-
nut åipålo inugtut nålagkersuinermut-
dlo tungassutigut pisinautitaunernut.
isumaKatiglssutit atortulisagpat iking-
nerpåmik nunanit 35-nit akuerineKa-
runik atsiorneKarunigdlo.
nunat tamalåt inatsisåt
kisalo nunat tamalåt inatsisåt tai-
ssariaKarpoK. Nålagauvfit PeKatigit i-
sumaKatigissutåt nåpertordlugo kå-
tuvfiup sujunertaisa ilagåt pilersitsi-
nigssan atugagssarissanik, tåuko ator-
dlugit pissugssåussutsinut inuit pisi-
nautitaunerånut isumaKatigissutitigut
tungavigssatigutdlo avdlatigut nåper-
tuivdluarnermik atarKinarssutsimig-
dlo atatitsisinaussutigut. inuiangnut
erKartussissoKarfiup ilåtigut navsuiar-
tarpai nunat tamalåt inatsisåt, inuit-
dlo pisinautitaunerénut atautsimititat
inuit pisinautitaunerat pivdlugo au-
lajangersagkat katerssordlugitdlo suli-
arissarpai, kåtuvfitdle ingmikut itut
sordlo nunat suleKatigingnigssåt iki-
ngutigigtutdlo atåssuteKarnigssåt piv-
dlugit inuit pisinautitaunerånut tunga-
ssutigut komite-p aperKutit ingmikut
itut isumagissarai.
Danmark åma FN
Nålagauvfit PeKatigit San Francis-
come 26. juni 1945 isumauatigissutå-
uik atsiuissut Danmark ilagåt.
Danmarkime nålagkersuissunit a-
kulikitsumik ersserKigsarneKartarsi-
mavoK FN-imut ilaussortauneK dan-
skit amerdlanerssaisa isumaKataune-
rånik tungaveKartOK, amalo 1945-vdle
kingornatigut Danmarkip nunanut av-
dlanut tungassutigut nålagkersuiner-
mik ingerdlatsinerane pingåruteKar-
nerujartuinartumik tungaviusimassoK.
åmame generalforsamlingime ataut-
simitarnerit tamaisa Danmarkip ilauv-
figisimavai atorfitdlo pingårutileru-
jugssuit ardlagdlit atorfigisimavdlugit.
nunat ilaussortaussut avdlat åssigalu-
git Danmark New Yorkime Nålagauv-
fingne PeKatigingne atajuartugssanik
sulissoKarpoK, ama Geneverne FN-ip
F,uropa pivdlugo agdlagfeæarfiane au-
la jangersimassumik sivnissoKarpoK.
Danmarkip ukiumut 5 miil. kr. mig-
ssait FN-imut akiliutigissarpai, sujor-
natigutdlo åma ukiumut ikiuteicarsi-
mavdlune Kangiata Kanigtuane sig-
ssuertussunik såkutOKarnermut.
Norge Sverigelo penatigalugit Ga-
zame FN-ip ericigsisimatitsiniardlune
såkutOKarnerane (UNEF) Danmark
peKatausimavoK 1956-ime pilersine-
Karnerånit 1967-ime tunuartineKarne-
rånut. danskit såkutorissait perKautå-
rie 500-t migssiliorpait norgemiutdlo
taimatungajak amerdléssusigdlit pe-
Katigalugit taineKartardlutik DANOR-
bataljon.
1964-ime majimit Danmark anguti-
nik 1000-inik CypernimititaKarsima-
vok. såkutut tåuko, taineicartartut
DANCON, ikilisineKarsimassorujug-
ssuitdlo suliagssaicartitauneruput ig-
dloicarfit pingårnerssåne Nicosiame
kigdleKarfiup Korsungmik taineKar-
tartup sinåne, tåssa grækerit tyrkit-
dlo igdloKarfisa tåuna avigsårutiging-
måssuk. kisalo Danmark amerdlångit-
sunik Cypernime politéKartitsivOK.
FN-ip erKigsisimatitsiniardlune ili-
ornerine amerdlanerne Danmark pe-
KataussarsimavoK, sordlo Congome a-
ngutinik 100-ngajangnik kisalo såku-
tOKarnermut tungassutigut alaper-
naerssuissut atugagssångortisimavdlu-
git FN-ip Kashmir-ime sigssuertuti-
tainut åma Palæstiname såkuåukung-
naernerup sigssuerneKamigsså piv-
dlugo FN-ip nåkutigdlissorissainut.
1964-ime folketinge akuerssivoK
danskit atajuartugssanik såkutoKar-
titsinigssånik, KinuvigineKarneK nå-
pertordlugo såkutut tåuko FN-imut a-
tugagssångortineKarsinéuput erKigsi-
nerup atatinarneKarnigssånut ilioriu-
sigssat FN-ip akuerssissutigisimassai-
sa atortineKarnigssånut.
taima aulajangineKarsimavoK skan-
dinaviamiut isumaKatigingniuteKarér-
neratigut, tamatumalo kingorna Dan-
mark, Norge Sverigelo isumaKatigig-
simåput peKatigigdlutik såkutunik
4000 migssåinik FN atugagssikumav-
dlugo.
danskit såkutue nangmineK kaju-
missutsimit såkutujussugssat tåssåu-
put pisuinait, kalerrisårissugssat, så-
kutut politive, ikiligkanik ikiuissar-
tut åma pissortanut kivfartortugssat.
FN-ip suliaisa ilåt Danmarkip ing-
mikut soKutigisså tåssauvoic Nåla-
gauvfit PeKatigit ineriartornigssamut
pilerssårusiåt avKutigalugo nunanut
sujuarsagagssanut ikiuissarnera. pi-
lerssårusiaK tåuna nunat nangmingneK
kajumissutsimingnit aningaussalersu-
garåt, nunatdlo sujuarsagagssat ikior-
neKartarput påsisimassaKardluartu-
nik autdlartitsinikut pilerssårusiati-
gutdlo åma kursuseKartitsinertigut a-
Det kendte
identitetsmærke
med det nye
person-
registernummer
kinåussutsimik ilisarnaut
ilisimaneKardluartoK
inuit normulersQtanik
nutåmik piligaK
HORSENSSØLV
tautsimititsissarnertigutdlo amalo i-
nuit atausiåkåt aningaussanik ikior-
serneKartarnerisigut, kåtuvfit il. il.
avKutigalugit taimåtaoK FN-ip nang-
mineK agdlagtoKarfia avKutigalugo.
1967-ime Nålagauvfit PeKatigit ine-
riartornigssamut pilerssårusiånut 58
miil. kr. danskit ikiutigait, tåukunånga
14 mili. kr. migssait ukiune sujug-
dlernisut ingmikut aningaussalissu-
tåusåput kursuseKartitsinernut ataut-
simititsinernutdlo danskinit iluarsar-
tuneKartunut.
ukiune 1953-imit 1967-imut Dan-
mark nunanut tamalånut 175-inik kur-
suseKartitsivdlunilo, atautsimititsissar-
dlunilo påsisimassaKardluartunik a-
tautsimititsissarsimavoK taimainga-
jagtunigdlo avdlanik. 1968-ime piarér-
sautigineKarsimåput kursuseKartitsi-
nigssat atautsimititsinigssatdlo taimai-
ngajagtutdlo 53-it katitdlugit ilauvfi-
gineKartugssat 1000-init, tåukunånga
kursuseKartitsinerit 43 Danmarkime
pisimåput 800 migssiliordlugit inugta-
icarsimassut åssigingitsorpagssuitdlo
OKaluserineKarsimavdlutik.
kisalo nunane sujuarsagagssane kur-
suseKartitsinigssarpagssuit pilerssåru-
tigineKarput katitdlugit 250-it migssi-
liordlugit peKatauvfigineKartugssat.
kursuseKartitsinerne tåukunane OKa-
luserineKartugssåuput imuliorfingnik
ingerdlatsineK, neKinik nåkutigdlineK,
sulissartunik iliniartitsineK, sulissunik
sujulerssuineK åma andelsbevægelse.
FN-ip suliagssanut tungassutigut i-
kiuinigssamut pilerssårusiånut ata-
ssumik ukiune 1950-imit 1966-imut
5.400 akiliuneicardlutik Danmarkime
iliniartineKarsimåput, tåukunånga
2.800 migssait kursuseKarnerne ataut-
simititsinernilo peKatausimavdlutik.
danskit påsisimassaKardluartorpag-
ssuit (1000 migssait) ukiune 1950-imit
1965-imut FN-ip ineriartortitsinigssa-
mik pilerssårusiånut atassumik sivi-
sunerussumik sivikinerussumigdlunit
nunane sujuarsagagssane sulissorine-
Kartarsimåput.
ikiorsissutit tåuko danskit tungånit
pingårtineKartorujugssuput encigsine-
rup atatinarneKarnigssånut aningau-
ssatigut pitsaunerussumik tungavig-
ssaKalernigssamut ilaussutut iluaKU-
taussorujugssuartut.
FN-ip ingmikut kåtuvfeKarfinut ta-
manut Danmark ilaussortauvoK ama
atomip nukinga pivdlugo nunat tama-
låt kåtuvfeKarfiånut.
suliagssanut tungassutigut nunanut
sujuarsagagssanut Danmarkip atåssu-
teKarnera isumagineKarpoK suliagssa-
nut tungassutigut nunanik sujuarsa-
gagssanik suleKatigingningneK pivdlu-
go sujulerssuissoKarfingmit, sujulig-
taissuvdlune professor, dr. oecon.
Kjeld Philip.
udvalgit ingmikut itut nålagkersui-
ssut pilersitait nunat tamalåt kåtuv-
finut atåssuteKartitsissuput, sordlo
Det danske FAO-udvalg åma Den
danske UNESCO Nationalkommissi-
on. UNESCO-p sulinera tapersersor-
niardlugo inuinait suliniarneratigut
pilersineKarsimavoK danskit UNICEF
pivdlugo komité-at. kisalo taissaria-
KarpoK silarssuarme perKingnigssaK
pivdlugo kåtuvfiup Europamut tunga-
titdlugo agdlagfia 1957-ime junimit
Københavnimut nungneKarsimangmat.
Kalåtdlit-nunåt åma FN
najugkamit issigalugo Kalåtdlit-nu-
nåta FN-imut tungåssuteKarnera ang-
nikitsutut isumaKarfiginarpoK. 1966-i-
me politimesterip Kierensip suliniar-
neratigut FN pivdlugo peKatigigfik
Nungme autdlarnersimavoK, ilåne su-
livdluartarsimavoK ilanilo nåméinar-
sivigtardlune.
taima nikisartigineranut plssutau-
vok Kalåtdlit-nunånut suliartortitat
taorseråutuarnerat, tamatumunalo ka-
låtdlit tungånit suliniarneK avdlatut
ajornartumik angnikitsuinauvoK —
pissutigineruvdlugo kalåtdlit isuma-
Karajugtarmata FN-ip inatsisaisa i-
larpagssue åmalo inuit pisinautitaune-
rat pivdlugo nalunaerutit „Kalåtdlit-
nunånut atungitsut“.
Nungme FN pivdlugo peKatigig-
fingmut måna sujuligtaissussoK pe-
KutaerniaK John Nielsen, Nuk, peKa-
tigigfik pivdlugo OKalugtuarpoK, pe-
Katigigfiup unigtussineranut pissutau-
ssok ukiune ardlalingne nakoKutau-
juarsimassoK forsorgsleder Jørgen
Jacobsen upernåK autdlarmat Dan-
markimukardlune.
peKatigigfik månåkut 25 migssilior-
dlugit ilaussortaKarpoK. måna tikit-
dlugo ukatarineKarsimåput OKalugiar-
nerit, filmertitsinerit åmalo katerssu-
tarnerit nalinginaussut OKaluserissag-
ssat FN-imut tungassut pivdlugit.
FN pivdlugo Nungme peKatigigfik
uvdlut måko nalåne generalforsam-
lingeKartitsiniarpoK „såkutut kater-
ssulårniardlugit" oktoberip 24-éne
FN-ip uvdlorsiorneKarnigsså sujorKut-
dlugo.
— månåkorpiaK pissutsit imåiput,
John Nielsen OKalugpoK — sujuler-
ssuissunit arfineK pingasusimagaluar-
tunit pingasuinångorsimassugut. siv-
nere Kanigtukut autdlarsiméput.
— FN pivdlugo peKatigigfik sunik
suliva?
— FN pivdlugo peKatigigfik FN-i-
mut tapersersuiniardlune sulivoK. i-
maKa FN-ip nalunaertartoKarfianut
iluaKutauneruvoK. imaiginarpordle
peKatigigfiup ilaussortai éssigingitsu-
nik pissusilingmik katerssoKatigigtar-
tut FN-imut kåtuvfingmutdlo tåssu-
nga tungassunut atautsimordlutik so-
Kutigingningnertik pissutigalugo.
— direktør Dik Lemkuhl Kanigtu-
kut Kalåtdlit-nunånlsimassoK iling-
nik OKaloKatigingnigsimavoK. suna su-
junertarå?
— FN pivdlugo atortugssat Dan-
markimit avguåuneKartarsinaunerå-
nut periarfigssat OKaluseråvut åma
FN-ip ingmikut kåtuvfeKarfé suju-
nertaralugit filmertitsissarnigssaK, o-
Kalugiartitsissarnigssaic, éssilissanik
sarKumersitsinigssaK il. il. atåssute-
KarneK tåuna måne FN pivdlugo pe-
Katigigfingmut sujunigssame suliniar-
nermut pingåruteKartugssåusaoK.
generalforsamlingeKarérsinago ang-
nertunerussumik OKauseKarneK ajor-
naKaoK, tauvale generalforsamlinge-
Karérpat tamåna erKartondgsinauva-
ra.
-den.
Kan alle og enhver
tjene penge
på obligationer?
Ja!
70,00 kr. er nok til en god start.
Med en af Østifternes små tryk-
sager i hånden kan enhver sætte
sig ind i de enkle regler for køb og
salg af obligationer.
På mindre end 1 kvarter.
En kreditforenings-obligation er
en af de sikreste former for penge-
anbringelse, De kan vælge. Den er
altid garanteret ved 1. klasses sik-
kerhed i fast ejendom.
Samtidig er renten væsentlig høj-
ere end den, De kan opnå ved de
fleste andre opsparingsformer.
Kreditforenings-obligationer gi-
ver for tiden fra godt 10 % til over
11 % i årlig rente - og De har
desuden mulighed for at blive én af
de heldige, der hvert halve år op-
når en ekstra udtrækningsgevinst.
For eksempel giver Østifternes
udtrækning i januar 1970 betydelige
ekstragevinster på 29.040 obligatio-
ner med et samlet pålydende på
111.753.000 kr.
Hvis De er indkomstskatteplig-
tig, har disse udtrækningsgevinster
tillige den fordel, at de er skatte-
frie.
Det er let at købe obligationer.
De kan blot fremsende en noteret,
crossed check til det danske penge-
institut, De vælger til at formidle
Deres obligations-køb. - De kan
også sende chcck’en direkte til
Østifternes Kreditforening, som da
indkøber obligationer og opbevarer
dem vederlagsfrit.
Er det sådan, at Deres løn (helt
eller delvis) bliver indsat på en
speciel konto i Danmark, kan De
blot instruere den pågældende bank
eller sparekasse om at købe obliga-
tioner for det og det beløb - og
derpå indskrive eller deponere disse
i Deres navn.
1. januar 1970 indfores kilde-
skatten i Danmark. Når De over-
vejer, hvilke værdipapirer De skal
investere i, er det sikkert væsentligt
for Dem, at obligationernes rente-
afkast ikke bliver beskattet ved kil-
den. Indtægten bliver således kun
beskattet, hvis De i forvejen er ind-
komst-skattepligtig i Danmark.
Vil De gerne vide mere om ob-
ligationer - beder vi Dem venligst
om at rekvirere vor brochure.
1
KUPON JA - jeg vil gerne vide mere om obli-
gationer. Send mig venligst en tryksag med de
nødvendige oplysninger.
POSTDISTRIKT .
ØSTIFTERNES KREDITFORENING
Indsendes venligst i lukket kuvert til
ØSTIFTERNES KREDITFORENING
Postbox 166, København K
27