Atuagagdliutit - 06.07.1970, Blaðsíða 35

TEKNIK m
m MM WMNh
VIDENSKAB mÆ 1H1

nunarssuavta avatåne
misigssuinerme angussat
tuluit agdlagkerivine ingeniørit pissortåt, Sir William Preece, ilane
inatsissartut ingmikut atautsimititainit aperineuarpoK amerikamiut
navssåvisa nutaunerssåt telefone jcanou isumaKarfiginerå. Sir William
akivoK „amerikamiut telefone atorfigssaKartipåt, uvagutdle atorfig-
ssaKartingilarput agdlagkanik avdlanigdlo åtsissartunik namagtunik
sulissonarav ta“.
inuiaKatigit peaatigit atuartitsi-
neK, il islmat usarneK kulturilo
pivdlugit ingmikortortaKarfiata
atuagagssiåta UNESCO COU-
RIER-ip, iKåumåmut atausiardUi-
ne sarKumersartup, martsime sar-
Kumersup Kiipernerisa ilåne ona-
lugtuaK erKartorneKarpoK. tekni-
kikut atortorigsårutit nutåt ator-
neKalersut påsisimassaKardluar-
tunit agdlåt Kanoic tatigineKångit-
sigissarnerat OKalugtuåkut ersser-
POk. nunarssuavta avatåne misig-
ssuineK åma agsut issornartorsi-
orneKartarpoK; misigssuinermilo
angussaKartoKarnigsså Kularutigi-
neKartarpoK.
nunarssuavta avatåne påsiniai-
nerme Amerikame nålagauvfeaa-
tigit 44 milliarder dollarsit mig-
ssiliortut atorpait — misilissar-
nerit Apollonik taineaartartut i-
ngerdlåneKarnerine mardloriar-
dlune inungnik Kåumåmut nuni-
gussissarnerne 24 milliarder dol-
larsit atorneaarput. silamiut i-
ngerdlausiånik OKalugtuanik tu-
luit påsisimassaligtaisa tusåma-
ssaunerussut ilåt Arnold J. Toyn-
bee inungnik Kåumåmukartitsi-
ssarnernut akerdliuvoK. isuma-
Materjpagissu ane si vnerd lugitdlu -
sok ima OKarpoK:
„Kåumåmukartarnerit Ægypte-
nime kungit iliverssuinik kaisa-
rivdlo Ludvig 14-iata Versaillesi-
me igdlussårssuanik sanassarner-
nut ilåtigut åssersuneKarsinåu-
put. Kåumåmukartarnerit iluå-
ngitdluinartumik iliomerussarput,
inugpagssuit ajorssarnerisa nalå-
ne taimailiortoKartarmat. ima pi-
korigsisimatigiguvta Kåumat a-
ngusinaulersimavdlugo tauva sia-
nilikårtutut misigisimåsångilagut
inuit pineKarnerat taima ajorti-
gissumik isumagigavtigo?"
inungnik Kåumåmukartitsissar-
nerup pissariaKarnera KanoK ag-
tigissumigdlunit Kularigaluaråine
agssortorneKarsinåungilaK nunar-
ssuavta avatåne misigssuineK a-
tautsimut issigalugo angnertoru-
jugssuarnik pigssarsiviungmat. a-
ngussarineKartut tamåko atua-
gagssiame martsime sarKumersu-
me erKartorneKarput.
Kåumataussiat såkortusaivit
Kåumataussiat såkortusaivit a-
merdlaKissut måna nunarssuavta
avatånitineKalerérput. nunat ki-
nguarsimassut sujuarsamiagau-
nerine Kåumataussiat KanoK pi-
ngåruteKartiginerat påsineKarsi-
nauvoK India åssersutigigåine.
atuartitsineK, ilisimatusarneK
kulturilo pivdlugit inuiaKatigit
peKatigit ingmikortortaKarfiane
atorfigdlit nalunaerumingne er-
ssersiniarpåt Kåumataussiat ar-
dlagdlit såkortusaiviussugssat
Kutdlartikåine Indiame nalunaer-
tarnerme atuartitsinermilo atortut
pissaraaKartineKaKissuit akiiki-
nerpåmik pilersineKåsagaluartut.
anguneKartugssaK tamånåinåu-
ngilaK. Kåumataussianik såkortu-
saiveKarneK tåssatuaungmat atu-
arfingme atuarfiuvdlo avatåne,
inussutigssanik niorKutigssiorner-
me, inugtaussut ineriartortineKar-
neråne, perKingnigssåkut isuma-
gingningnerme ilaKutaringnigdlo
méraKarpatdlårtitsinavérsårner-
me ukiune tugdlerne Kuline suli-
nigssame nålagkersuissut anguni-
agåinik namagsingningniarnerme
atorsinaussoK.
månamut periausiussartoK ator-
dlugo Indiap Radiua åssinik sar-
ssuatitanik autdlakåtitsiviliortit-
sisagaluarune autdlakåtitsiveru-
jugssuit arfinilinait såkortusaivit-
dlo mingnerussut 50-it 1981-erti-
nago atortorilisagai ilimanarpoK.
tåuko atordlugit nunap 19 procen-
tia inuitdlo sisaméngordlugit a-
vigkåine avingnertut atautsitut a-
merdlatigissut kisimik åssinik
sarssuatitanik issigingnårsinauli-
sagaluarput.
Kåumataussiat såkortusaivit ar-
dlagdlit autdlarKåumut 50 millio-
ner dollarsingajangnik aningau-
ssartutigalugit Kutdlartikaluaråi-
ne Indiame tamarme åssinik sar-
ssuatitanik issigingnårtoKarsinau-
lisagaluarpoK. taima pissoKaralu-
arpat nunalerinikut inungnigdlo
ikiorsissarnikut sulinerit agsoru-
jugssuaK ajornartorsiordlune i-
ngerdlåneKartut iluaKuserneKåsa-
galuarput. åma ilaKutarit nunåi-
narmilo igdloKarfinguarmiut a-
tausiåkåt kiserdlioKissutut misigi-
simassut inugtaKatimingnut silar-
ssuarmioKatimingnutdlo avdlanut
atåssuteKarnerussutut misigisi-
malisagaluarput.
taimatut iluaKuserneKartutut
misigivfiussugssat avdlat tåssåu-
såput Afrika Amerikavdlo Ker-
Kata tungå KåumataussiaK åssi-
nik sarssuatitanik autdlakåtitsi-
nerme såkortusaivik „Symphony"
franskit tyskitdlo sanåvat 1971-
ime 1972-imilunit KutdlartineKar-
pat. Brasiliame méncat 5 millio-
nit atuartineKångitdlat; Kåuma-
taussiatdle såkortusaivigalugit å-
ssinik sarssuatitanik autdlakåtit-
sissarnikut atuartitsineK inger-
dlåneKaleraluarpat imaKa aitsåt
nuname tåssane atuartitsineK
mérKat atuarfinaringisåine atu-
arfingnile angnerussunisaoK i-
ngerdlåneKarsinaulisagaluarpoK.
Kåumataussiat silasiutit
Kåumataussiat silasiortunut atu-
gagssarKigsuput. nunarssup silåi-
nartåta KulåinarssuanitineKar-
tarput, atåne nunarssuaK kåvig-
tungmat tamåkivigdlugo tåuku-
nångånit alapernaiserneKarsi-
nauvdlune. inungnit tikineKarsi-
nåungitsut agdlåt silasiorfiliorfi-
gineKarsinåungitsutdlo Kåuma-
taussiat iluaKutigalugit misigssu-
garineKarsinåuput.
Kåumataussiat åssiglngitsut
mardluk ardlalikutårdlugit atu-
gaussut, amerikamiut pigissait
Tirosit rusitdlo pigissait Meteorit,
silarssuarme tamarme silasiorner-
me atugarineKarput tulugtut
„World Weather Watch“imik ate-
KartineKardlutik. taimatut suli-
neK silarssuarme tamarme sila-
siornikut peKatigigfingmit nåku-
tigineKarpoK. påsissutigssat Kåu-
mataussianit silasiornerme atuga-
rineKartunérsut silasiorfingnitdlo
nunamitunérsut ingerdlatinardlu-
git silarssuarme tamarme silasi-
orfit KutdlersaKarfinut pingasu-
nut Moskvame, Melbournime
Washingtonimilo itunut nagsiu-
terKingneKartarput. nalunaeruti-
gineKartut Karasaussiat ingnåt-
dlagissamit ingerdlåneKartut ator-
dlugit misigssorneKarérångata si-
lap KanoK inigssånik nalunaeru-
tit nunat åssiglngitsut silasiorfisa
pingårnerssåinut tusardliuneKar-
tarput.
uvdlorpagssuarnik sujorKutsiv-
dlune silap KanoK ikumårneranik
tatiginartunik nalunaeruteKartar-
neK inungnut aningaussarsiorner-
mutdlo KanoK pingåruteKartigi-
ssok India åma åssersutigalugo
erssersineKarsinauvoK. nautsor-
ssorneKarsimavoK sapåtip akune-
rinik mardlungnik sujorKutsiv-
dlune silap KanoK ikumårnerinik
tatiginartunik nalunaeruteKartar-
nertigut, Kåumataussiat såkortu-
saivit iluaKutigalugit Indiame nu-
nautilingnut tamanut åssinik sar-
ssuatitanik issigingnårutitigut tu-
sardliuneKartartutigut, nunautig-
dlit niorKutigssiornermingne uki-
umut ånaissarissartagait 1,6 mili.
dollarsit angungajagdlugit mig-
dlisineKarsinaussut.
tamatuma saniatigut iluaKu-
taussugssat ilagisavait ervngup
nunamik Karssutsinigssånut Ka-
nganit pitsaunerussumik piarér-
simassarneK, orpigpagssuarnik i-
luaKuteKarnerme pitsaunerussu-
mik nåkutigdlineK kisalo agssar-
tuinerit atåssuteKautaussutdlo
(nalunaertarnikut) pitsaunerussu-
mik ingerdlåneKalemerat.
Kåumataussiat silasiornerme
nalunaertarnermilo atortut ilua-
Kutigalugit India nunatdlo kingu-
arsimassut avdlat ukiune tugdler-
ne Kuline kångnerup mingneru-
lersineKarnigssånut inussutigssa-
nigdlo pilersuinerup pitsauneru-
lersineKarnigssånut periarfigssa-
Kåsåput nunautigdlit niorKutig-
ssiornerisa inussutigssanigdlo ag-
ssartuinerup pitsaunerussumik i-
ngerdlåneKalernerisigut.
nakorsautit pigssarsiat
nakorsainermut tungassut ardla-
ligssuit nunarssuavta avatånik
misigssuinerme påsissat iluaKuti-
gineKalerérput.
umatip tigdlerneranik, aup na-
Kitsineranik timimilo atortunik
avdlanik nåkutigdlinerme misig-
ssutit „ingmingnut isumagissut"
pavungarssualiartitat angalaorne-
rine sujugdlermérdlutik atorne-
Kartut måna nåparsimavingne a-
merdlaKissune atugåuput.
pavungarssualiartitagssanik su-
ngiusainerme atortugssatut entar-
sautigineKarKårsimagaluartutaoK
måna timimikut amigauteKalersi-
massut sungiusarneKarnerine a-
torneKartarput; sordlo Kåumåme
angalaortugssat ingmingnut OKi-
gissorpatdlårKunagit — nuname
OKimåissuseK Kåumatip Kåne o-
Kimåissutsimit arfinileriåumik
angnerugame — sungiusarneKar-
tarnerine atorneKartartut. tama-
tumane ajoringujuitsussat iluaKu-
tigalugit Kåumatip Kåne OKimåi-
ssuseKarnertut time OKimåissuse-
Kartitdlugo pigsigardlune inger-
dlaneK ajornarungnaertarpoK. i-
nuit ornavauserdlutik pisungner-
mik ilikarneK sapingajagtut ag-
dlåme igsiavingme agssakåssu-
lingme igsianeK sapingajagtut su-
ngiusarneKarnerine periauseK er-
KartorneKartoK iluaKutigineKar-
tarpoK.
Kingornerit såkortorujugssuit
sunigdlunit artugaKångitsutut o-
KautigineKarsinaussut pavungar-
ssualiartarnerme atugagssatut i-
luaKutiginiarneKarKårput. ki-
ngorneritdle „savik atornago pi-
lagtainerne" nåparsimassutdlo su-
nik nåpauteKarnerinik påsiniai-
ssarnerme atorneKalerput. Ki-
ngornerit pilagtainerme atortori-
neKarnerine iluaKuterujugssuit
mardluput: pilagtartitoK åniarneK
ajorpoK pilagtartitordlo aunårtu-
ngingajagdluinartarpoK. tai-
maingmat taimatut pilagtaissar-
neK piårnerpåmik agsut sule ang-
nerussumik angussaKarfiginiarta-
riaKarpoK.
nakorsainermut tungassut pa-
vungarssualiartitsissarnerme på-
sineKartut nåparsimalinginigssa-
mut sunigdlo nåpauteKarnermik
påsiniaissarnermut agsut pingå-
ruteKalerumårtut ilimagineKar-
put. tamatumunga pissutauneru-
vok inuit perorugtortut, perKig-
sut misigssorneKartarnerine påsi-
ssat iluaKutiginiarneKartåsang-
mata. taimatut misigssuinerme
påsineKartartut pingåKissut ar-
dlaligssussarput timikut anerså-
kutdlo éssigingitsunik atugaKar-
titdlune iluaKutigineKarsinausori-
ssat.
PERSISKE TÆPPER
EN FRYD FOR ØJET — EN GOD INVESTERING
Vort store lager af finere, håndknyttede, orientalske tæpper i Fri-
havnen giver Dem mulighed for at erhverve et værdifuldt tæppe
til en rimelig pris, da varerne er fri for told og moms — vi sender
gerne udvalg.
Skriv blot til os i hvilken retning
Deres ønsker går med hensyn til pris-
lag, størrelse og farver.
GOTHERS
GADE 43
1123
Københ. K.
Tlf. By 5061
GOTHA TÆPPER As
FINERE PERSISKE TÆPPER EN GROS OG DETAIL
2099
m SCA^)NAVTw'TOBACCO
mild, sød.. herlig smag og duft.. tilsat irsk whiskey..!
såkukitsoK, KasilingitsoK, mamartoK tipigigsordlo
tåssa tåuna irlandimiut whiskey-ånik akulik!
35