Atuagagdliutit - 06.07.1970, Blaðsíða 38

Grønlandsråde...
(Kup. sujugdl. nangitaK)
8) sulivfiup ukiunerane sivisu-
ssuseKarnerata sivikitdline-
Karnigsså misigssorneKåsa-
ssok sulivfigssaerutarneK ta-
matumuna akornuserniarni-
ardlugo,
9) isumaKatigingniuteKarnerne
tugdlerne feriaKautisiaussar-
tut tuniuneKartarnerånut piv-
figssat avdlångortiniarneKå-
sassut 1. januarimit tuniune-
Karsinångortiniardlugit,
10) sanaortugagssanik pisårtu-
gagssanigdlo pilerssårusior-
nerme isumaliutigissariaKar-
tOK suliagssat ilaisa suliarine-
Karnigssåt tungavigssaKarti-
kumavdlugo nunaKarfingme
sulissugssanit suliarineKarnig-
ssånik, ama
11) iluarsartussiniarneKarKuv-
dlugo arnat amerdlanerussut
suleKataunigssamut angneru-
ssumik periarfigssaKalersini-
ardlugit.
Scoresbysundip sujunigsså
pingasungornerme uvdlup KerKa-
ta sujornatigut Scoresbysundip
kommuneKarfiata sujunigsså
grønlandsrådip OKaluserå. nuju-
artanik sitdlimatigssaKarsorinar-
dluaraluartOK Scoresbysundip di-
striktiane piniarnermik inussu-
tigssarsiorneK kinguariartorpoK,
pingårtumigdlo inusugtut piniar-
nermik inussutigssarsiornigssa-
mut soKutigissaerukiartorsorinar-
put. kisiåne sulivfigssausinaussut
avdlat ikigtuinaungmata Scores-
bysundime pissutsit OKautigine-
Karpuv inusugtut sussaKånginerå-
nik malungnauteKartut, kommu-
neKarfiuvdlo sujunigsså pivdlugo
rådime tamåna agsut årdlerKu-
tigineKarpoK.
isumaKatiglssutigineKarpoK rå-
dimit autdlartitat Scoresbysund
tikerårfigisagåt pissutsitdlo OKa-
luserisavdlugit nunaKarfingme
oKartugssautitat penatigalugit tu-
ngavigalugo una pilerssårusiaK,
inusugtut ilait, piniarnermik inu-
ssutigssarsiuteKarumångitsut
nugtariaKartut.
autdlartitat ilaussortarisavait
folketingimut ilaussortaK Knud
Hertling, landsrådimut ilaussor-
taK Marius Abeisen åma grøn-
landsrådip agdlagtoKarfianérsoK
agdlagte Anker Knudsen, aut-
dlartitat Scoresbysundimukardlu-
tik autdlåsåput den 11. august
Københavnimit „Thaia Dan“-
imut ilauvdlutik.
kisalo rådime ersserKigsarne-
KarpoK Scoresbysundime piniar-
tuvit kommuneKarfiup iluane a-
vigsårtunerussariaKartut, unga-
singnerussumutdlo piniariartar-
nigssat kajumigsårutigineKarta-
riaKartut. kisalo kommuneKar-
fingme ilaKutarit pivdlugit piler-
ssårusiortarneK såkortunerussu-
mik atortiniarneKartariaKarpoK,
taimåtaoK piniartutut inussutig-
ssarsiornermut atuarfiup pingå-
ruteKåssusia OKaluserissariaKar-
dlune. Scoresbysundip sujunigsså
pivdlugo OKatdlinermut tungavig-
ssatut atortugssat sarKumiune-
Kartut isumaKatiglssutigineKar-
put kalåtdlisut nugterneKåsassut
sarKumiuneKåsavdlutigdlo Sco-
resbysundime kommunalbestyrel-
simut kingusingnerussukut OKat-
dlisigineKarnigsså sujunertaralu-
go.
franskit misigssuinerat
grønlandsrådime migssingerser-
sutausinaussunik pigssaKarsimå-
ngilaK Scoresbysundip kommune-
Karfia KanoK amerdlatigissunik
inoKarsinåusanersoK, kisiåne pi-
ngårtumik tungavigineKarsima-
vok franskit agdlagarissåt sulia-
rineKarsimassoK Mille Joelle Ro-
bert-imit. nalunaerut tåuna u-
kioK måna aprilime tamanut tu-
sagagssiarineKarsimavoK.
Mile Robert nåpertordlugo
Scoresbysundime ajornartorsiuti-
nut pissutauvoK kulturitOKaK a-
torneKarungnaersimangmat kitå-
miut sujuarsagaunerånut atåssu-
teKarneK pissutigalugo, tamatu-
munalo inuit piniartut inunigssa-
mingnut piginåussusertik ånaiga-
lugtuinarmåssuk. pingårtumik a-
tuarfik tamatumane akissug-
ssåussuseKarsorinarpoK, taima
agdlagkame agdlagsimavoK, tå-
ssame iliniartitsinigssamik piler-
ssårusiai piniarnermik inussutig-
ssarsiuteKarnigssamut nåmagtu-
mik nalerKUtiingorsagausimå-
ngingmata (tamånalume ajorna-
kusorunardlune, ajornardluinå-
ngikune), kisalo atuartut utor-
Kaunerussut atåtamik piniariar-
nerinut ilaussugssaugaluit tama-
tumunalo piniarnermik iliniarti-
taussugssaugaluit atuarfiup uni-
ngatlnartarsimavai. taimaisivdlu-
ne Scoresbysundip igdloKarfiane
inusugtut sulivfigssaerusimane-
rat pilersimavoK taimågdlåtdlo i-
luarsineKarsinåusagunardlune i-
nusugtut piniartutut inussutig-
ssarsiorusungitsut amerdlaner-
ssaisa avdlamut nugtertinerati-
gut.
kisalo rådip akuerssissutigå
Scoresbysund pivdlugo sanaortu-
gagssanik pisårtugagssanigdlo pi-
lerssårusiaK perKigsårnerussumik
misigssorneKartariaKartoK.
1971—85-imut pilerssårusiaK
atuagångortineKåsassoK
tauvalo 1971—85-imut sujunig-
ssaK pivdlugo pilerssårusiaK nai-
lisardlugo sarKumiuneKartOK o-
KaluserineKalerpoK. grønlands-
rådime isumaKatigingneKarpoK
pilerssårusiaK månåkorpiaK iti-
nerussumik OKaluserineKarsinåu-
ngitsoK, tåssa atortugssat taima
angnertutigissut pivfigssaK taima
sivikitsigissoK atordlugo ilaussor-
tat iluamik påsisinaunaviånging-
matigik. pilerssårutip OKaluserine-
Kavingnigsså rådip ukioro ataut-
siminerane aitsåt pissugssåusaoK.
nalunaerutigineKarpoK ministe-
riap sujunertarigå pilerssårusiap
atuagångordlugo tamanut sarKu-
miuneKarnigsså nålagkersuissut
pilerssårusiorneK pivdlugo ud-
valgiane oKaluserineKarérpat. ta-
matumuna tamanit OKaluserine-
Kartilernigsså ajornarungnaer-
tugssauvoK.
pilerssårume 1960-ikune ineri-
artornerup erKartorneKarneranik
autdlarnersume ilåtigut ima ag-
dlagsimavoK:
— ukiut tåuko atugarigsåriar-
tornerup såkortumik agdliartor-
neranik malungnauteKarsimåput
— tamånalo ajornarungnaersi-
mavdlune nålagauvfiup aningau-
ssalersuinerata angnertumik ag-
dlineKarneratigut — inuiaKatigit
sukasumik avdlångoriartortine-
Karput, Kalåtdlit-nunåta inue a-
merdliartupilorsimavdlutik, suli-
artortitatdlo sule sualungneru-
ssurnik amerdliartorsimavdlutik
ineriartornigssamik pilerssårusiat
piviussungortineKarnigssånut ta-
måna pissariaKartumik tungavig-
ssaungmat.
pilerssårusiame taineKarsima-
vok nålagauvfiup aningaussaler-
sutai 1960-ime 140 mili. kruninit
1970-ime 650 miil. kr. migssånut
amerdleriarsimassut.
sujunigssaK pivdlugo pilersså-
rusiap sarKumiuneKartup angu-
niagagssartainut autdlåviussoK
tåssausimavoK g-60 kingusingne-
russukutdlo nålagkersuissunit o-
Kauserissat g-60-ip ineriartortit-
sinigssamik maleruagagssiånut
pingårutilingmik avdlånguteKar-
simångitsut.
tamatuma kingunerå angunia-
gaussut måna tikitdlugo anguni-
arneKarsimassut tungavigalugit
sulinerup ingerdlatlnarneKarnig-
sså aningaussat Danmarkimit
pigssarsiarineKartartut amerdli-
galugtuinartitdlugit, kisiåne tai-
marujugssuaK amerdliartortina-
git. aulisarneruvdle ineriartorsi-
naunerata nalornissorutauneru-
jugssua pissutigalugo pilerssåru-
siame aperKutigineKarsimavoK,
pivfigssaulersimånginersoK av-
dlamik KinigagssaKåsavdlune su-
junertaralugo inuit amerdlåssu-
siata aulajaitdlisarneKarnigsså
ilaKutaringnik pilerssårusiorneK
angnertunerulersitdlugo åmalo
kigdlilingmik nugternigssamik
pitsaunerussunik periarfigssaKa-
lersitdlugo.
inuniarnerme atugarigsårnerup
angnertunerulernigssåta saniati-
gut anguniagkat pingårdluinartut
ilagisimavåt Kalåtdlit-nunåta i-
nuisa ineriartorneK pivdlugo i-
kiunigssåt akissugssaoKataunig-
ssåtdlo: anguniagaK tåuna ani-
ngaussanut tungassutigut angu-
niagkamit piviussungortiniåsav-
dlugo ajornakusornerussoK påsi-
narsisimavoK. taimåitumik er-
sserKigsarneKarpoK Kalåtdlit-nu-
nåta inuisa sutigut tamatigut pe-
KatautineKarnigssåt ukiune ag-
gersune sulinermut anguniagag-
ssat pingårnerssarisagåt.
pilerssårume uparuarneKarput
ingmikårtut ardlagdlit ajornar-
torsiutinik måkuninga sulissuti-
gingnigfigssat: nålagauvfiup,
landsrådip kommuneKarfitdlo
nåmagsiniagagssatigut nangma-
gagssatigutdlo ingmikortiterivfi-
gineKarnerata avdlångortineKar-
nigsså åma aningaussarsianit a-
kilerårutit atulersineKarnigssåt
kommuneKarfingne suliniarner-
mik sujuarsaisinaussut, sanaor-
tugagssanik pisårtugagssanigdlo
pilerssårusiornerme nunaKar-
fingmiut angnertunerussumik pe-
Kataunigssånik kinguneKarsinau-
ssut, inussutigssarsiutinik iliniar-
titsinerup angnertusiartuårtine-
Kåinarnigssånik, KåumarsaineK
pivdlugo kåtuvfeKarfiup pilersi-
taunigsså il. il. kisalo atautsimor-
dlune suleKatigingnerup angner-
tusinigsså taineKarsimavoK Ka-
låtdlit-nunåta inuisa inussutig-
ssarsiornermut tungassutigut su-
livdlualersineKarnigssånut peri-
arfigssatut.
sut tamaisa atautsimut issiga-
lugit sujunigssame pilerssårusiaK
g-60-imisutdle angnertunerussu-
tigut pingårnerussutigutdlo tå-
ssauvoK Kalåtdlit-nunåta ilåtigut
piorsagaunigsså, kisiåne sujorna-
tigut ilimagissaugaluamit iking-
nerussunik aulajaitdlisagauneru-
ssunigdlo inoKartitdlugo.
landshospitalip sujunigsså
grønlandsrådimut nalunaerume
takutineKarsimavoK ingmikorto-
Karfit måna atorneKartut 1980
tikitdlugo atorneKarsinaussut, i-
gavfik errorsissarfigdlo tåisångi-
kåine, taimåitumigdlo nutåmik
nåparsimaviliornigssaK sujornati-
gut isumausimagaluartumit tua-
viuneKarpatdlårtariaKarsorina-
rane.
Dronning Ingrids Hospitalip o-
Kaluserinera sisamångormat
grønlandsrådip autdlarnerpå, o-
Katdliserérnikutdle aulajangi-
vingnigssamut ingmikortoK tat-
dlimångornermut kinguartineKar-
poK, tåssa gruppet åssigingitsut
kigsautigingmåssuk OKauseKau-
tigssatut sujunersumik isumaliu-
tigingnigkumavdlutik. sapåtip a-
kunerane sujusingnerussukut
rådip Dr. Ingrids Hospital misig-
ssuatårsimavå.
tatdlimångornerme atautsiml-
nerme OKaluserissaK inerneKar-
poK oitauseKautdlo imaitdlune:
— rådip Dr. Ingrids Hospital
misigssorérdlugo igdlorssuartaisa-
lo KanoK issusiånik navsuiauti-
nik ersserKigsunik tigussaKarér-
simavdlune rådip isumå unau-
vok, igavfik errorsissarfigdlo må-
na atorneKartut pitsångorsarta-
riaKartut, ministeriavdlo suju-
nersutigissåtut rådip kajumigså-
rutigå igdluliornigssaK pivdlugo
udvalge piårnerpåmik pilersine-
KåsassoK, tåussumale suliagsså
sujugdleK tåssåusavdlune igav-
fiup errorsissarfiuvdlo iluarsartu-
neKarnigssait. ajornångigpat ud-
valge 1971-ime rådip aussaunera-
ne atautsiminigssånut sujunersu-
mik suliaKarérsimassariaKarpoK
Dronning Ingrids Hospitalip nåv-
feråutumik nutarterneKarnigsså-
nut, taimalo suliaK ingerdlåniar-
neKåsavdlune nåvferåutungordlu-
go piumassarissat pendngnigssa-
mut igdlorssuartånutdlo tunga-
ssut nåpertordlugit.
tamatumunga peKatigititdlugo
rådip kigsautigissamisut OKauti-
gerKigpå Kalåtdlit-nunane tarni-
mut tungassutigut nåpautigdlit
nakorsarneKartarnigssånut peri-
arfigssaKalerKuvdlugo.
pilerssårusiaK
ukioK måna januarime atautsi-
mlnermut atatitdlugo issornar-
torsiorneKarsimavoK pilerssårutit
sujornatigut sarKiimiuneKartar-
neråne pissusiussartOK, tåssa o-
KautigineKartarsimangmat kom-
munalbestyrelsit åmalo grøn-
landsrådip ilaussortai angniki-
patdlåmik periarfigssaKartut pi-
lerssårutinut suniuteKåsavdlutik.
taimåitumik ukiune tatdlimane
sanaortugagssanik pisårtugagssa-
nigdlo suliaringnigtarnerme pe-
riauseK pivdlugo apencut rådip
OKaluserå.
sujunersume nutåme sujuner-
tarineKarpoK, pilerssårusiorner-
me peKataussutut sujugdlertut
kommunalbestyrelsit nunaKar-
fingne pissariaKartitanik OKause-
KarKårtåsassut, åmalo grønlands-
råde piårtumik sarKumivigine-
KartåsassoK atortugssanik, nå-
magsiniagagssatut sujunersutit
tugdlerlssusilersornigssåt suju-
nertaralugo. sujunersut angnikit-
sunik avdlånguteKartitdlugo rådi-
mit akuerineKarpoK.
nunaKarfit aulisartoKarfit
nunaKarfit aulisartoKarfiussut su-
junigssåt pivdlugo autdlåviugat-
dlartugssatut rådip akuerssissu-
tigå nunaKarfit aulisartoKarfiu-
ssut gruppe-nut pingasunut ing-
mikortitisavdlugit — sulinermut
tungavigssarissane agdlagsima-
ssok maligdlugo — „KanoK sivi-
sutigissumik atanigssånik „ilima-
gissaK“. tamatuma kingorna mi-
sigssuinerit nangineKarnigssait
tungavigssaKalersitsisåput påsi-
niåsavdlugo utarKisaussumik ing-
mikortiterineK erKortunersoK.
gruppet pingasut tåuko imåiput:
a) nunaKarfit ukiut Kulit mig-
ssåne Kångiugpata inueru-
tugssatut isumaKarfigissari-
aKartut.
b) nunaKarfiup ukiune sivisu-
nerussune, sordlo ukiune 10-
20-ne inoKésangatinartut.
c) nunaKarfit sivisunerussumik
inoKartugssat, taimatungajak
amerdlåssusilingnik inoKar-
dlutik, imaKalo ilait atausiå-
kåt inugtusiartordlutik.
pivdlugo a) nunaKarfingne taima
itune aningaussalissuteKarKing-
nigssat atortineKarajungitdlat. tå-
ssaunerugajugtarput nunaKarfit
inukitdlisimaKissut, tamatumu-
nalo igdlOKarnermut tungassut
pitsaunerulersinauvdlutik inuit
nunaKarfingmitut igdlut pitsau-
nerssåinut nugternerisigut.
pivdlugo b) nunaKarfingne taima
itune aningaussallssutit kigdlilig-
kat atortineKarsinåuput, sordlo
åssersutigalugo tunissagssiorfit
niuvertarfitdlo åma atuarfik i-
ngerdlatinarniardlugit, taimåtaoK
aulajangersimakånersumik ang-
nertussusilingmik igdlunik iluar-
sainigssamut taorsigagssarsisitsi-
neKarsinauvdlune.
pivdlugo c) aningaussallssutit a-
tortineKarsinåuput nunaKarfit
taimåitut sunik pilersugaussaria-
Karnerinik Kanordlo pitsåussuse-
Karnigssånik anguniagarissanut
nalerKutumik.
ingmikortiterineK tåuna kom-
munalbestyrelsinut måna sarKU-
miuneKåsaoK erKortunersoK au-
lajangivfigisangmåssuk. taimå-
taoK rådime isumaKatigingneKar-
poK agdlagångordlugo najorKU-
tagssaK sarKumiuneKåsassoK ig-
dloKarfingne aulisartoKarfiussu-
ne inuiaKatigissutsimut tungassu-
tigut misigssuissunut ilisimatunut
oKauseKarfigissagssångordlugo.
tamatuma kingorna suliagssaK
grønlandsrådip uterfigerKigku-
mårpå, taimåitordle nautsorssuti-
gineKarpoK OKaluseringningnig-
ssaK tåuna ukiumut pinaviångit-
sok, kisiåne ukiume tugdlerme
aussaunerane atautsiminigssame.
aggersitanut kursusit
grønlandsrådip åma OKaluserå
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKar-
fiup suliartortitanut kursuseKar-
titsissarnerisa angnertusineKar-
nigssånik aperKut. isumaKati-
gingneKarpoK kajumigsårutigi-
savdlugo månåkut kursuseKartit-
sissarnerit måna tikitdlugo sapå-
tip akuneranik atautsimik sivi-
sussuseKartartut misiligumik
angnertusineKåsassut sapåtip a-
kunerinik 2^nik sivisussuseKaler-
sitdlugit, kisalo ukiumut mar-
dlugsoriardlune sivisunerussumik
kursuseKartitsissarnigssaK inung-
nut Kutdliunerussune atorfiling-
nut aitsåt sujugdlerpåmik aut-
dlartugssanut taimåtaoK Kalåt-
dlit-nunåne sivisujåmik atorfe-
Karérsimassunut. inuit Kutdliu-
nerussune atorfigdlit isumaKarti-
neKarput tåssaussut byggelederit,
byggelederinut ikiortaussut, o-
versygepl ejersket, politiassisten-
tit avdlatdlo sulivfeKarfingmik i-
luane kalålerpagssuarnik suli-
ssoKartut. kisalo rådip misigssor-
neKarKuvdlugo kigsautigå ajor-
nånginersoK kalåtdlit OKausinik
båndimut imiussanik kursuse-
KartitsinigssaK, taimåtaoK misig-
ssorneKåsaoK sulissartunut ukiup
ilåinåtigut suliartortartunut sivi-
kitsunik kursuseKartitsisinaunig-
ssaK.
Nup igdloKarfiata Kitigssa
Nup igdloKarfiata Kiterissagsså
pivdlugo navsuiautit ardlagdlit
rådip tigoréramigit ingmikårtut
åssigingitsut ersserKingnerussu-
mik misigssorneKarnigssåt rådip
kigsautigå, taimåitumigdlo rådip
ukiunerane atautsiminigssåne su-
liagssaK aitsåt naggatårutaussu-
mik OKaluserineKarumårpoK.
ilagsingnnigneK
K’orKumukarnerdlo
tatdlimångormat rådip naggatå-
rutaussumik atautsiminerane su-
juligtaissoK nalunaerpoK nalu-
naerut tigusimavdlugo, Kalåtdlit-
nunånut ministere måna piler-
sitsiniartOK suleKatigigsitanik,
nålagauvfiup, landsrådip kommu-
nitdlo suliagssaisa nangmagag-
ssaisalo avguaKatigingnerat piv-
dlugo aperKumik oKalusering-
nigtugssanik.
tatdlimångormat uvdlup Ker-
Kata kingorna seminariap nag-
dliutorsiortarfiane ilagseKatiging-
nerme grønlandsråde KaerKussi-
ssuvok. arfiningornerme uvdlåkut
Godthåb Fiskeindustri pulaorne-
KarpoK kilisautdlo „Nuk“ Kimer-
dlorneKardlune. arfiningornerme
uvdlup KerKata kingorna umiar-
ssuarmut aulisarnermik nåkutig-
dlissumut „Hvidbjørnen“-imut i-
lauvdlutik K’ornoK takuniarpåt,
sapåtiungmatdlo rådip ilaussor-
taisa amerdlanerit Nuk Kimåpåt.
-rg.