Atuagagdliutit - 30.08.1973, Blaðsíða 26

(norm. kingugdl. nangitaK)
silagssorissutsip autdlariarnera.
erKaimångiliuk taigdliortaralua-
ravit. taimanikut mérauvutit, su-
mik nalerKiussagssaKarnak, tai-
mågdlåt misigissutåinåuput, alia-
sorussårutauvdlutigdlo takordlu-
gåinauvdlutik kivfåungissuser-
mik, Danmarke takordlordlugo.
tåssa taimåiput.
KujanaKaorme ingerdlarKigsi-
magavit. sumik uterfigssaKångi-
laK. KujanaKaorme tamåko tamai-
sa Kångeréravkit. OKaloKatiging-
nerme taimågdlåt atorsinåuput,
tikerdlånut tupigusoKissunut aja-
sortitsiniutigssåinait:
— åp tåssame inugsiarnikujug-
tuput ajoKusiniarajugatigdlo, tai-
ma OKautigineKardluarsinåuput,
ilumorutdlugit inugtut issiginia-
lersinagit. soKutiginardluarsinåu-
put ingmikukajåK itugamik, å-
ssersutaussut inuit kinguarsima-
ssut Kanga pissutsinik sule pigi-
ssaKartut, måna sujuarsimassugut
tungavigisimassaraluavtinik. tu-
pingnarput uivssuminartumik
måne inusinaussut taima pitsor-
palugtigissunik atugaKardlutik,
tåssame kinguarsimassutut pissu-
siat åma pissutaugunarpoK inusi-
naungmata...
tåssame inungnut sujuarsima-
ssunut pingårnernut åssersuniar-
tariaKångitdlat, avdlauvdluinar-
put, avdlatordluinaK encarsartau-
seKardlutik påsisinåungisavtinik.
KaKUgulunit påsinaviångilagut.
mérarssuartut pitsaussutut iput,
sunertiassut, enrasuteKångitsut,
sut tamaisa ernlnaK puiortarpait.
ikingutingnersorinartut nuånår-
sorinartutdlo, kisiåne uvaguvtitut
avdlatut itinerussunik misigissu-
seKångitdlat. tamåko naluvait,
tåukunane sule tamåko inerisi-
mångitdlat. pissusipiloKångitdlat
sule tamåko naluvait ineriartor-
tisimanagitdlo, sule. tåssauko i-
nuit kinguarsimagatdlamerånut
takussutigssat, sule ingerdlarKig-
simångitsut. åmame inuneråne a-
tugait erKarsautigalugit Kujanåi-
narpoK taimaingmata. uvdlumi-
kuinaK erKarsautigåt avdlamik
nåme, téssalume KularnångilaK
taimåinerat tåukununga iluaKu-
tauginartoK...
— maluginiarugdle tamåko er-
Kartugkåka nikagingningniutåu-
ngingmata, åmut issigingilåka, tå-
ssauna pissusermarait. isumaKar-
tOKåsångilaK avdlatut itut sordlo
uvaguvtitut. taima isumaKarneic
navianartumik kukunerusaoK,
nuånitsunik uivssumisitsisinau-
ssok, kukunernut ajoKutausinau-
ssorujugssuarnut ingerdlatsisi-
nauvdlutik, tåssalo tamåkorpiait
mana kukussutigalugit autdlarti-
pait, takuinaruk...
— åma anersåmikut piginåu-
ssusisigut taimåitoK isumaKårpu-
nga, silagssorissusiat, inugtut ine-
riartornerat. uvaguvtitut ingilaK,
silagssorigsutut malungniusinau-
ssaraluarput, ilåtigut aulajanger-
simassutigut tupingnarsinauvdlu-
tik påsingniåssusiat kigdligdlit
iluåne kisiåne, tauvale kigdligssaK
aulajangersimassoK tikikåine,
tauvalo . . . kigdligssaK aulaja-
ngersimassoK KångerneK saperpåt,
sut OKatdlisaussut påsineK ajuler-
sarpait, sut ingmikut itut påsiler-
sinåungilait. kisiåne tåssa ersser-
Kigsumik takussutigssat tåssa ma-
lugssarissusermik misigigtartumik
amigauteKarnerat, sordlo åsser-
sutigalugo misigingneKatausinau-
neK, naluvåt, tupingnåinartumik
sukangasinåuput umateKångivig-
sutut iliortardlutik, åmalo avdlat
ajutornerånut ånilårnåinartumik
nuånarissaKarput, tåssa uvaguv-
tinut avdlanut ånilårnartumik,
kisiåne sårdlo OKarérsunga ....
sordlo åssersutigalugo ilartik
ajutorsimagpat, tauva tamarmik
igdlautigissarpåt. takusinauvatit
mérai< ordlugpat uvagut pissar-
nivtitut ikiorneK ajorpåt tugpat-
dlersardlugulo. tamåna erKainer-
dlunit ajorpåt. issigingnåginar-
tarput igdlardlutigdlo, ilåne iner-
simassut ardlagdlit, igdlåinartar-
put sumik nåkingnigpalugatik.
åp nalungitdluaraluarpara ilaisa
navsuiarniartaråt taimåinerat pe-
rorsainerisa ilagigåt inunermigdlo
påsingningnerånut atatitauniar-
tartoK, tåssa matumunga, mérKat
maigtusarneKåsassut Kununatik
igdlarsinångortitdlugit. kisiånile
isumaKångivigsumik takordlu-
gåinauvoir, uvagut nangmineK er-
Karsartautsivtinit pissoK, isuma-
KångitdluinartoK. taima ungasig-
tigissumut erKarsångisåinarput.
igdlarsautiglnartarait-una peror-
samagit.
tåssa taima nunarKatit, tåssa
danskeKatit, OKaloKatigineKarsi-
naussarput, pissutsinik sutdlo Ka-
noK ataKatigingnerinik navsuiaut-
dlugit. pissutsiningme påsisimang.
nigdluartuvugut ukiorpagssuit mi-
sigissavut najorKutaralugit. er-
sserKeKaoK erKortumik OKalugtu-
gut. tåssamiuna måna Kalåtdlit-
nunåt, avdlanit avdlauvdluinar-
tOK, pissutsitdlo sukangassut sa-
niorKutagssåungitsutdlo tikivigsi-
mavavut, Danmarkime sungiusi-
maneKartunit avdlauvdluinartut.
nunagissaK angerdlarsimavfik?
sunauna? Danmark? ila ajuinar-
tumigdlunit isumakuluteKångiv-
fik inerérsimassuinardlo. sut ta-
marmik nåmagtorssuit. ilarKigta-
riaKéngitsut nåmagigtaitdliornar-
tutdlc. sumik misigissagssaerusi-
mavcK, sumigdlo nutånik nåpita-
Kåsanata. navssårissagssat tamar-
mik navssårineKarérsimåput, su-
juariautit tamarmik anguneKarér-
simåput, sut tamarmik pitsaune-
russungortitaorérsimåput, sordlu-
lo sujumut ilimagerérigput, nuå-
nersuerusimavoK, kisiåne avdlat
tamarmik tåssa ajorneruput. ilu-
ngersunartut nungugsimåput, a-
kornutit pérneKarsimavdlutik nå-
pautitdlo ajugauvfigineKardlutik,
taimåikaluartordle sut tamarmik
pissariunerulersimåput igpingnar-
nerulersimavdlutigdlo nåpautitdlo
siaruariartuinardlutik. åmame bi-
linut unigtarfigssaileKinarpoK. a-
jornerssauvordle sut tamarmik
pitsaunerussumik suliarineKarsi-
naujungnaersimangmata. sut pi-
ssusiviussunik najorKutaKardlutik
nalerKersuinerit takutipåt uvagut
periausivut tamanit pitsaunerpau-
ssut silatunerpauvdlutik nåma-
gigtaitdlicrnarnerpauvdlutigdlo.
soruname tamåna nuånlkaluar-
poK, kisiånile sunalunit avdlå-
ngortiterniaraluaråine ajorneru-
linartugssauvoK. tåssalo avdla u-
jagagssaujungnaersimavoK akile-
rårutit sapingisamik sianitdlior-
titsinikut mingnerpåt akilerniar-
nigssåt ajornånginerpårdlo avKu-
tigalugo pigigsårnerup angupat-
dlangnigsså, kisiånile fjernsynime
soK-una tamåkorpagssuit igdlor-
ssuatOKarssuit najugagssaujung-
naernikut takutitarait?
Kalåtdlit-nunåt? tupingnara-
lugtuaK, aputit iluine igdluvigka-
ne najugaKarput iginermigdlo i-
migaKardlutik.sule ukioK nåvdlu-
go nuliase taortigigtarpisigik? ila-
me taimaitdluarsinaugaluarame
tåssa aitsåt, kisiånile avdlanik so-
Kångilase taimågdlåt nunap inue
Korsungnitsut siligtunik kinag-
dlit. kalåtdlit Kavdlunåtut OKaut-
sinik OKarsinåupat, imalunit u-
ssersutåinarnik atugaKarpise, ima-
lunime OKaloKatiglssutigssaKarpi-
se ingmivsinut soKutiginarsinau-
ssunik?
taima oKalugtartut tåssa sar-
Kumissumik ilumorniat. avdlat
Kularingivigpåt kalåtdlit nunasi-
augatdlarnertut Afrikamisut ku-
nutitaussut. aningaussat amerdla-
nerit atortariaKaraluarput. nå-
magtunik politéKarpise kågtitdlu-
tik pikigtitsilernigssånut akiutug-
ssanik?
arrå nåmik, nåmik, taimåitoKå-
ngivigporme, tåssa tåuko ardlåi-
nåtdlunit måne pissusiungitdlat,
akerdlianigdle, tåssa ima påsiv-
dlugo...
kisiåne kinalunit tamåkuninga
alapernaisingilaK, navsuiautinik
tusarusungitdlat. tåssame uvagut
nunaKarpugut nunanit tamanit
pitsaunerpaussume, måssa nuå-
nersukikaluaKissoK, taimåitorme
avdlat tamarmik ajorneruput. i-
lumutdlime Amerika Ruslandilu-
nit OKaloKatigissutigigaluaruvti-
go, Kilmut issigalugo imalunit a-
joriniarssaralugo nangminerdlo
tamåna pissutigalugo Kutdliussu-
tut issigalune, kisiåne Kalåtdlit-
nunåt kia tusarusungmago, ersi-
gingilarpume, erninarme tamar-
mik uvaguvtitut avdlatutdle ile-
rumårput, taimåingikaluarpåme
danskingorniåinartariaKarput.
kisiånime tåssa måne najuga-
Karåine pissutsinut nalerKutu-
mik inuneK iluarsåuniartariaKar-
poK, inuit ilaginiarssaralugit pe-
riautsitdlo akornåne malingnauni-
ardlune, sorme tagpavane, tåssa
Danmarkime. tamåko kalåtdlit
Kanigdlivatdlårnavérsårtaria-
Karput, kukussoKarKunago, ivdli-
me måne inungornikugavit. tå-
ssame tamatigut avdlat takutisi-
naussariaKarput kalåtdlit KanoK
iliorfigineKåsassut, sutdlo ilumor-
sårupatdlårtariaKångitsut. åp, ka-
låtdlisut OKalugsinaussune ka-
låtdlit OKaloKatigineKarsinåuput,
tamånale pissutiglnardlugo Ka-
nigdlivatdlårtariaKångitdlat iki-
ngutigivatdlålerdlugitdlo kalåli-
vigtut pissuseKalerdlune sutdlo
tamaisa taimaitinardlugit, puior-
tariaKångilarme nangmineK suv-
dlune, sunik tunuliaKutaKardlune,
kultureKardlune. tåukunånga ine-
rikiartorsimaneruvugut, KerKarig-
sit, åmut issigerpalugdlugit oKa-
lugfigissåkit, méi'Katut igdlersor-
palungajagdlugit, Kanigdliniarpat-
dlårnagit. tamåna isumangnåine-
ruvoK. erKarsartausiat kigdlcr-
morpalugtoK erKumitsoK pulana-
vérsårdlugo, tåssame nangming-
nerdlunit naluvåt KanoK iliorniar-
nerdlutik, ersserKigsuningme isu-
maKångisåinarput. tåssamiuna iv-
dlit perorsaivdlutitdlo iliniartitsi-
ssugssaussutit sunerdlugitdlo, i-
måingitsoK tåuko sunisagåtit.
avdlåmiuko sordlo ajorerpalu-
misårtaråtit kalåtdlinik oKaloKa-
teKartutit issigigångamiko?
— kalåtdlisut OKalugsinauvdlu-
ne agsut soKutiginarpoK. tåssa
tåukunatordluinangaj ak OKalugsi-
nauvit?
— å tåssame, uvdluiname su-
linermut iluaKutauvdluarsinau-
ssarpoK, tåssame perKiissutika på-
sinerdlungneKarKunagit, tåssame
kukussumik nugterissartumik o-
KalugteKarnermit pitsauneruvoK,
tåssame oKalugtaussartut pigissa-
vut påsinerdluisitsinarsinaussar-
mata.
åmame tikerdlåt ardlalingnik o-
KalugtuarfigineKarsinåuput kalåt.
dlinut tungassunik ardlalingnik,
tåssa Kanga kalålitorKanik, itsar-
nitsanik. piniartautsit, Kimugser-
tarnerit, pissartut eraumitsut, tå-
ssame tamåko nalungilatit. nuå-
nertaKaorme ilisimassat sarKumi-
avdlugit påsissagssatdlo siaruår-
terdlugit tåssauvdlune pissusiviu-
ssunik påsisimassalik imaKalo o-
Kamissårdlune nangmineK sunik
tamanik misiligtagaKamissårtut
ilagisimavdlugit. tåssame OKalug-
tualeriardlune pikutsagkalugtui-
narsissarmat. imaKa kalåtdlit i-
ssornamissårtutut OKalugtuarni-
kut erssersipajårneKarsinaugalu-
arput påsinerdlungneKaratarsi-
naussumik.
— åp, taimanikume pissutsit su-
kangagaluaKaut, Kanga, OKalugta-
liaKartarpoK. — maigtoKalutigdlo
periatåtdlarKigtarput sapitsumik’
kisiåne soruna taimanerssuaK, tå-
ssame måna kalåtdlit taimailior-
neK saperput taimanermut naler-
icutdlutik sunatik. atortorigsåruti-
tigut Kagdlikut atortorigsårtuinit
asero rneKarsimassut KujagipHu'
taunermigdlo, tåssa asule ajoKU-
serujugssuarneKåinarsimåput, ilu'
aKutigisimångilåme sut tamaisa
ajornånginårpatdlårdlugit pissale-
ramikik, tåssame kisa sut tamai'
sa tunissutisiarinapajårtalerpaiti,
sujuarsimaneK aserutiginartaler-
påt saperamiko. itsaK sångitsu*
pikordlugtutdlo nåpautinit kång'
nermitdlo tOKUssarput, imalunit ;
mérautitdlugit toKiineKartarput. j
tåssalo sapersut måna umatinar- |
neKaitalerput kinguågssiordlutig' |
dlo.
takuk, tåssa OKautsit sukanga' ,
sut erKortutdlo angisunik takor'
dlugkanik anguniagagssanik ug'
perissaKardlutik tikerdlånut åni'
lårsautausinaussut, tamåkume ti- !
kerdlåt inuit inugtut pissariaKar' :
nerinik ikiorneKamigssåinigdl0
kalåtdlitdlo aserorneKarsimångit' ■
sut nåkinigssåinik isumaliordlutik i
tikitarput. taima. kivdlingnariu'
nik takordlugåinarsicrtut tamåk0 ;
tupagtilårnigssåt ajoKutaunaviå'
ngilaK. nuånaringikaluarpåme, ki' :
siånile Kåumat migssiliordlug0 »
månérérångamik påsilersarpåt ta'
måko ilumortussut.
påsisimassaliuvutime.
niuvertorusiuvutit måne avi'
ngarusimassume ukiutdlo tyvi'
ngulerdlugit sulisimaningne, Kag'
fariarKigunångilatit. 55-inik ukio'
Kaleråine pensioner tariaKartar'
poK. taimåikaluartoK avdlanit
Kagfasingnerassutut issigineKar'
neK angusimavat. tåssame ingnU'
kut malungnauteKartutut issigine'
Karputit ministerinut udvalgitdl0
ilaussortåinut nålagkersuissunut
avisiliortunutdlo ilagsisineKartar'
dlutit. Kalåtdlit-nunåne nunaser-
dlauvdlune sulerKårtut ilåt, sunik
nutånik pilersitsisimavdlune SU'
jugdliuvdlune sujulerssuisima'
ssok ineriartortitsivdlune, niuvef'
tcruseKarfik maligagssaK kukU'
kusivigtalik, hæ, tåssame takug'
ssaunerussutigut nersornauserne'
KarusungnarnerugaluarpoK, tåssa-
me Kuleriåumik pissutsit tamais^
ilisimanerungårpatit angnertakU'
jungnit agdlagfingmingne erKar'
sauterssuinartunit ukiutdlo tatdk'
mat sujumut pilerssårusiortartU' i
nit nåkigtarpatdlåmigdlo nautsor- i
ssuteKartartunit, taimailiornermi' j
kut asule kalåtdlit aserorséinar- |
dlugit.
tåssamiuna kalåtdlit ilungersoi"'
nartut, isumaKalersimassut tamaJ' j
sa sujulerssorsinauvdlugit nåma' |
gigtaitdliutiginardlugitdlo. Kanor'
miuna ilisimassut? sugssåungitsU-
nik KarasarmioKalersitat. inatsis't .
tungaviussut. naligigsitauneK. ia' |
silaralugtuaK. danskit ingmingnu4
pissariaerutitisåput, Kanormita i'
livdluta taimailiusagavta? åp, *'
maKa ukiut 50 imaKalunime 10®
Kångiugpata aitsåt, tauvame tal' j
manikut imaKa OKatdlisigilerSi'
nauvarput.
sulime taima angussaKarsinaU'
nerat ungaseKaoK. pissugssauner' i
mik misigisimaneK, erKuivdluat' |
neK, ingminut nålagkersinaunek' ;
tamåkume pingikåine sut inger'
dlatineKarsinåungitdlat, årnalum6
måna sut tamarmik Kanoic inge*-' ;
dlåpat? åp måna kalåtdlinik n'u'
vertcruseKartitilerpoK, Kanormita
ingerdlåpat? tåssame ingerdlapa'
lårtoKarpat tamarmik miserrati'
gissarpåt, tåssa kalåliussuseK té'
dlersorniardlugo sarKumiuterKU'
ssåungingmata. nå, kisiånime ild'
agtitsigunrput, ajornånginårivat-
dlårtaraluarput, sordlo Kfivane
pugtaniatdlarKeKalutik, sut san*'
orKutåriatåtdlarKeKalugit, sarfaU'
titinardlutik, maligtarissagssat sO'
KUtigivatdlårneK ajorpait sordl°
uvavtut periauseKaratik, aulaja'
ngersimaneK ordneKarneK erssei"
i: 1
rt * » ____
. . . 1 lufttætte folieposer. Denne
fikse emballage sikrer gærens
holdbarhed i mange måneder.
Indholdet i posen svarer tli 50 g
almindelig gær. Med DANISCO
TØRGÆR har De altid frisk tor-
gær i huset.
...folienik uvsigdluinartunik pOg-
dlit. - put taimåitut takujumi-
nardluinartut xapuit Kåumater-
pagssuarne avdlångujåinigssåt
Isumangnaerpåt. imai nalexarput
xapungnik panersigåungitSunik
50 gr.-nik. DANISCO-p xapuisa
panertut tamatigut xapungnik
panertOtexartisavåtit.
AKTIESELSKABET DANISCO
8. KRISTIANIAG. ■ 2100 KBH. 0
26