Atuagagdliutit - 20.12.1973, Page 8
ukiup unuåne sinigpårneK
Nup kangerdluane Akiane unuame silardluk puernortoK piv-
dlugo pisimassssunik oKalugtuan pisanganarton navialinernik
iliniagaKarfiusinaussunik misigissaKarfiussoK
silardlungmit sujumutdlo sitdli-
marérsimånginermit ajunångajag-
simagåine, pisimassunitdle ataut-
sikortunit iluagtitsivdlune ånåu-
neKarsimagåine, misigisimassaK
nikerartunik misigissuseKardlune
erKaissariaKartarpoK — ilåne nu-
ånårssualernartarpoK, ilåne aju-
ssårnalertarpoK, ajussårutigiler-
dlugit pissarissersuisimaneK isu-
målugtitsisimanerdlo nangmineK
pilersisimassat. ajortumérnerup
kinguninguagut — imaKalunit su-
le kingusingnerussukut — tamå-
na OKaloKatigissutaussarpoK nuå-
nitsoK, pissutigalugo ajortumér-
nerme tOKO kisiat nangeridssutig-
ssatut isumaKalersimagaluarneK
ernarsautigisavdlugo kigsautigi-
nartångingmat. misigisimassaK,
toKussugssatut soriarsinaujung-
naersimaneK åmalo issip silar-
dluvdlo assagtussinigssånut tuni-
utinarsimalerneK åssiglngeKissu-
migtaoK katitigausimassarmata i-
luamik agdlautiginiaruminåitar-
put ■— imaKa ingasséussinavérså-
raluardlune. ingassåussinigssa-
mutdlo pissutigssanångilaK.
taimåitoK OKalugtuaK OKalug-
tuarissariaKarpoK, Kautussåme a-
tuartup påsissagssai imaKa pingå-
ruteKardlualersinåuput imalunit
lcerussornikut tumartornigssauga-
luamit ånåssutausinauvdlutik. tai-
måitumik OKalugtuauvoK ilinia-
gagssaKarfiuvdluartOK.
Kujanartumigdle autdlainiat si-
sorartutdlo KaKutiguinaK ilisima-
ssariaKagkat ingminut ånåuniar-
nigssamut tungassut pissariaKar-
tilersarpait, tamånarpiardlo pi-
ssutigalugo ikigtuinait ilisimassa-
riaKartunik tamåkuninga ilisima-
ssaKartarput; ajortumérnerdle
nagdliukångat toKulo sujorasåri-
lerångat pissusiussut pivdluåine-
rulertåinarput.
anigssiliarneK
sujorna 11. marts arfiningorneK
aKigssiliarfigssarKivigpoK — pu-
ereordlune, asingavdlune Katsu-
ngavdlunilo. uvdlune kingugdler-
ne mardlungne kujatånit kitånit
såkortumik anorssarigsimavoK,
arfiningorneruvdle uvdlåvane nu-
iaKångingajagdlune KatsungavoK.
12—14 gradinik issigpoK, kåma-
låtivutdlo atautsimordlutik pujor-
tuarånguamik aulisariumik åtar-
torsimassut tamarmik isumaKar-
put sila tatigissagssaussoK.
Nup kangerdluane Akiane or-
nigkumassavtinut „niutitarpu-
gut“, mardlukutårdluta ardlali-
kutårdlutalunit niuvfingmut a-
tautsimut. uvdlOK tåuna torrat-
dlåingeKalunga ilavnit kiserrang-
ma Målutumut niujumassuvunga,
tamavtale Kanåsut kujatinguåne
Niutåme igdluarKame nåpitug-
ssaugavta erninaK avdlat ilåka
nunamut ilorpasingnerussumut
niussut atåssuteKarfigerKilisagu-
narpåka.
sila agsut atoruminarpoK, pu-
erKoraluardlune issaisangajagpoK.
❖
□H
masaasaas
Stangstål
Faconstål
Båndstål
Stål
Armeringsstål
Stålbjælker
RHS-profiler
Præcisions-
stålror
Rustfrit stål
Emneror
Plader
Aluminium-
profilplader
P.V.C.-beklædte
profilplader
Galvaniserede
profilplader
Søm, tråd
Skruer, bolte
Vi sender gerne brochuremateriale
brochurmik påsissutigssanik nagsitdluarsinauvavtigit
& MUNCK Æ/S • STAL
Kanåsut tungånut autdlarpunga,
sinerissamit 6 kilometerinik unga-
sissuseKartumut. sisorarfigigpoK,
ilungmutdlo ingerdlavdluarnar-
POK.
avKUtåne aKigssit mardluk nå-
magtordlugit autdlaeriagssamår-
nialerdlungalo påsinarsivoK aut-
dlaisima oKåtårneKångitsup maki-
ssartua ajoKuteKartoK. atausiar-
dlungalunit serKoriarsinåungila-
nga, isumaliorpungalo ulia Kerni-
simåsassoK. taimåitumik maki-
ssartOK kaussarfivnut ikivara ne-
riugdlunga augkumårtoK. nagto-
raligdle pukisårdlune Kulaor-
Kungmat aKigssit takugssaujung-
naerput.
ukiup silardlua
Kanåsune KåKap tungånut kuv-
nerit misigssuatålerpåka. tamau-
nga ardlånut unigpunga Nuvdlo
tungånut 15 kilometerit migssi-
liordlugit ungasigtigissumitumut
Kiviardlunga. KåKame portusumut
majuarKårtariaKångilaK issikivik
pitsagssuaK anguniåsagåine, suna-
lo tamarme nuånårutigssåinå-
ngorpoK. kangianit anordliulår-
poK, aputdle ingminut atavdluar-
poK, issikivigigdluarpordlo.
sule ingerdlatitdlunga, Kuvner-
tigordlunga, ivnårssuit uiartertar-
dlugit orKiimukartitdlunga silar-
sangmiveKarnermik misigisima-
ssaKarpigssaK. uvangalo sangmi-
veKarnermik misigisimassaKångi-
langa. pujorsiutdlunit nuname
Målutup tunuatungånitume tati-
gissagssåungitsutut nautsorssune-
KartarpoK, KåKame savimineK
nautsorssorniaruminaitsumik pu-
jorsiutip tikutånik nikingalersit-
sissarmat.
sordlo ilavnik avdlanik taku-
ssaKarsinåungitsunga ilamåtaoK
takuneK sgperpanga, silardlugdlo
uvdlune ardlalingne atutinåsag-
pat ånagsinåungilanga. issisiutip
minus 19—20 gradit anguvai, ano-
rerssuardlo såkortusiartorpoK.
sikumik kinarpalerdlune
sinerissame nåpivfigssavta tungi-
kånia ingerdlaviginiåinartariaKa-
lerpara.
silardluk sujorKutitsiardlugo a-
nore igdluarKap tungånit, tåssa
kangianit, anordlerpoK, nigdler-
nerulersimagaluartordlo pissutig-
ssaKångilaK isumaKåsavdlune a-
norip sangmivia kujåmut nikisi-
måsassoK, isumaKarnardlunile ni-
kiuitsumik sangmiveKåsassoK i-
malunit avangnamut sangusimå-
sassoK. sangmivit tåuko najorKU-
tariniarsinauvåka. agssordlugo i-
ngerdlaguma kangimut avKUtåne
igdluarKap isimavfiata erKå a-
niardlugo pisorérdlungalo påsiva-
ra tåmarsimavdlunga imaKalo or-
nitaraluavnit ungasigsorujugssu-
armttumut pisimavdlunga.
unuincK
uvdlup KerKa Kångerpå, ajornei-u-
linarsimavordlo igdluaraK ujarsi-
magaluaravko. taimåitumik isu-
merpunga tangmårniardlunga sa-
pingisaralo tamåt iliordlunga a-
pumik igdluvigaliulerdlunga. ig-
dluvigalioriautsimut tungassut i-
låinakiissumik avisérKamit Hai-
nangimit 68-imérsumit 69-imér-
sumitdlunit erKaimassaKarfigåka.
sujugdlermérdlunga imaKalo nag-
gåmérdlunga igdluvigaliorniarpu-
nga, takuminartungmatdlo igdlu-
vigalioi larnermilo takordlortag-
kåka alianaitsumik timitalerma-
git inernera tugdlusimårutigåra.
taimåitordle atorsinåungilaK!
angut atauseK inuit pingasut-
sisamat inigisinaussåne ingminut
kissagtisimatisinåungilaK. periar-
sinauvfit avdlat misigssorniardlu-
git anigama sordlo silardluk uni-
mitsiartoK — sordlo anorerssuar-
nera kipitsiartOK pitsaunerussu-
mik issikivinigdlune.
tamatumunåkut sumissusersi-
Iei-punga påsivdlugulo Sangujåt
taslata avangnånguanitdlunga,
Kanåsut KéKainit seks-syv kilo-
meterinik kujåmut ungasigtigi-
ssume igdluarKamitdlo otte-ni
kilometerinik kujåmut-kimut u-
ngasigtigissume.
tårsinigssånut nal. akunere
mardluinéngorput, isumerpungalo
niuvfingma nalikånianut tårsingi-
nerane Måluto anguniarniardlu-
1003 Kobénhavn K
Vestergade 16
Telefon (01) 150525
5000 Odense
Tolderlundsvej 115
Telefon (09) 14 33 22
8100 Aarhus C
Svengesgade
Telefon (06) 13 33 22
dluk nagdliupoK, autdlarKåumut
agsut såkortuvdlune. persumit
sumigdlunit takungningniameK
ajornarsivoK, kinguningualo niv-
tailartorssuångorpoK. imatut ano-
rerssuartigaoK agdlåt KåKajung-
nat Kåvisigut Kingartaraisigutdlu-
nit sujumukarniarneK ajornarsiu-
ssavigdlune. ilåtigut paormornig-
ssaK pissariaKalertarpoK.
silame taimåitume sisorautit-
dlunit nuinik takungningniarfiu-
jungnaertume, KaKortuinaussume
klnamutdlo pusukulårnartuinau-
ssume pissariaKardluinarpoK
nalunaerKutanik
iluarsaineK pilertortoK
TIK-TAK
Kongensgade 68
Esbjerg
ngusavara imalunit avangnamut
avKUtåne kuk nalungisara igdlu-
arKap avangnåtungånut najorKU-
tarisinaussara angusavdlugo.
taimåitumik anorerssuaK kiser-
Kingnåt najorKutariniarsinauvara.
silame taimåitume anorimut ag-
ssomiarneK imåinåungitsukasiu-
vok. aput Kerrutardlune kinamut
avssiaKutångutarpoK, issigissae-
rukångamalo ajåupissavnik ase-
rortariaKartarpara. kinguningua-
gutdle ikutenceréraraoK. amimut
Kuvdlulårnardlunilo pusukulår-
narpoK.
erKarsarpunga ilåka avdlat nu-
namut ikårdluångitsutdlunit si-
lardluk nagdliusimåsassoK kingu-
singnerussukutdle oKalugtupånga
tamarmik KåKame pakasartisi-
mavdlutik — Kujanartumigdlo ig-
dluaraK pujortulérardlunit nav-
ssårerKigsinausimagitik.
taimatutdle uvanga iluagtitsiti-
gingilanga. anore saKipoK kujå-
mutdlo ingerdlatilerdlunga nag-
gatågutdlo kujåmut kimukauti-
lerdlunga ingerdlavigssaraluama
pårdlagtordluinånut. pissariaKar-
tumit mardloriåumik sivisuneru-
ssumik igdluaraK torKamut angu-
go. orKungmukardlunga angu-
merssivdluardlunga ångupunga
savingmigdlo uvavnut nåmagtu-
mik agssailerdlunga. agssagkama
narKanut sisorautika inigssipåka
apumit kivigsimårniåsangmånga.
agssagkamut isåriånguaKarpoK a-
serornavérsårdluagkavnik. putu-
ame angivatdlålerpat agssagaK
atorsinaujungnåisaoK, aputdlo er-
KånltOK iluarsartussutigiuminåi-
POK.
navialineK
inutigssarsiutigalugo agfarmigdlo
inutigssarsiutigalugo piniartussu-
nit angalanivne pisanganartorsi-
ornivnit Kautussåka Kanordlunit
nalinginauvatdlårpalugtigisaga-
luarpata ingerdlaterKisavdlugit
erKaimåsavdlugitdlo pingårute-
Karput:
pingårnerutitdlugo påsissaria-
KarpoK ukiup unuåne 20 gradi-
nik ississuseKartume anorerssuar-
siorneK inunermut nav^anarWnig-
mat.
tugdliutitdlugo påsissariaKar-
poK, sok!
inup avatangissiminut nigdler-
tumut igdlersuteKarane sinilersup
8