Atuagagdliutit - 20.12.1973, Blaðsíða 13

narssainaup
kukukungua
anorimit nungutdlarnartumit aput persoralårpoic igdlunguamut
nikanarpalugtumut, tåssanilo ilaKutarit najugagdlit sivisuvat-
dlåmik ajornartorsiutinik nåpåumigdlo najomeKarsimåput. ki-
siånile tingmiakulunguaK mikissoK KalipautigigsångitsoK igdlup
inugtainik irimagtitsivdlunilo kingumut akiusinångoridgtitsivoK.
tåssame ilumine tingmiaK neriungnerup Kalipautainik Kauma-
ssunik KalipauteKarpoK.
OKalugtualiårKame tåssane kussanartume Martin A. Hansenip
(1909—55) ingmikut periausilingmik oKalugtuatdlancissusia ava-
tangissinigdlo navsuiaeriausia crsserKivigsumik malungnarput.
tusamårpåt angalåinartoK anger-
dlarsimavfeKångitsoK silatiming-
nitOK, anore. KasoncalersimavoK,
sordlo taima ilimanartOK. ilåne
narssamut natdlåinartarpoK Ka-
suersemiardlune, tauvalo maker-
KigtariaKartarpoK.
ilane aput igalåp såvane Kag-
fartarpoK, kåvigdlune, Kitigtussiv-
dlune tauvalo tåmartardlune. it-
suartorpåtigut, isumaliorput, Kui-
agigåtigut måssa Kuianartorsiag-
ssaKarata.
anordlerpoK unugdlo ingerdla-
vok. anore agdliartoraluarpoK ki-
gaitsumigdle. nautsiviup orpisa a-
komisigut ingminut uniakalårtu-
ssissarpoK. anore nungutdlarnar-
toK. inungmut ilumortumik OKau-
sigssaligtut nangåssortutut OKå-
ngitsortariaKångitsututdle entai-
nartarpoK. tåssame tamånaugu-
narpoK inime inersimassut anori-
mit nungutdlarnartumit tusåssåt.
unuk ingerdlavoK, apiuardluni-
lo. sujugdlermik Kanerujugssuit
siligtut, tårmit igalånut aggertar-
tut naussussarssuångortardlutig-
dlo Kaumassut. kingoma Kamt
migdliartulerput akulikineruler-
dlutik sivisoKissumigdlo uvinga-
ssumik nåkariartortualersimåput.
tauva sanimut sågkalugtuinar-
put, persilerdlutik, tåssame uni-
ngikångame atissarssuarmine Ka-
Kortume kaujatdlagdlune ilung-
mutdlo itsuartordlune.
— hå aput takoriarsiuk! niviar-
siarKat mingnerssåt OKarpoK. a-
ngajuata nipangersarpå. tåssame
mencat aput nuånarissaraluarpåt,
kisiåne måna nuånårutigisinau-
nago isumaKarput. unup ingerdla-
nerssuane niviarsiarångup tåu-
ssuma aput pivdlugo OKausia tåu-
na kisingajangme OKausiuvoK. tå-
ssa sorssungnerup nalåne, sor-
ssungnerssuaK sujugdleK, nuname
avingarusimassume igdlunguame
pitsorpalugtume, ardlånik ajoKu-
teKartulingme.
angutåt igsiavoK avisimigdlo a-
tuardlune. tåssa sule atuagkane
atauseK uteKåtårtuarpå. Kenca ti-
kitarpå, tauvalo autdlartendg-
tardlugo. amåt alersinik ilårtui-
vok. agsut sukavoK, kigdlaigut kå-
putdlugo, amuvdlugo sukasumik
taimailiortuardlune tauvalo ilår-
tutine kipivdlugo, avdlamut kå-
putencigdlugo, sukavatdlåKaoK.
mérKat ingmingnut tikivigdlutik
nerriviup teKernuane igsiéput a-
visitdlo pisonrat issigingnårdlu-
git. nipaeKaut isumaKatigéKalu-
tigdlo.
KåumarKutigigsåmerugaluarpat
ine najoruminarpalungnerusaga-
luarpoK, pialuteKardlune, nerri-
vit Kalérait, åssilissat, pialuit. ki-
siåne Kilåmit umåssuseKarpalu-
ngitsumik nivingassoKarpoK ili-
ssanik avdlanik umåssusiaissu-
mik. iluaKutåungilaK KutdleK pe-
troliutortoK Kivdlersagaunera kå-
ngusagtå Kivdlertuinauvdlune. or-
ssoKångilaK. nivingåinångilaK, ni-
vingagardliuna.
KåumancutauvoK igkane nivi-
ngassoK seKersartOK Karbid-imik
ikumatilik. angutåta Kaumassor-
talemiarsimagaluarpå, kisiåne tå-
ssa Kaumanera kussanåipoK. uvi-
ngavdlunilo tungujorpalugpoK i-
kumanera ingianardlune, tåssalo
nukeKartitdlune Katimåjussartu-
mik nipenarpoK. tauva KameKå-
tålersarpoK tingmissatutdlo pa-
pingminik åpartårissutut Kagfar-
tårissututdlo ilissardlune. aitsåt
inugpalålersarpoK toKulivigtitdlu-
ne.
nanerussap peKUtit nungutdlar-
nere igkavdlo påpiarartaisa si-
mernere tikuartortussivai. ajoKu-
tit tamaisa erssersitdlugit. kinat
amitsut påsissagssartait påsiumi-
narsisitdlugit. saumarnup suka-
ngassup sut tamaisa ajorneruler-
sipai, åma tamingit, Kåumareu-
timingnut uliagssaerutut.
ilånériardlune silame encigsi-
vitsup taleK takisoK pujorfikut i-
lungmut mangutardlugo pissar-
poK, taimailivdlune kissarssut si-
låmortitdlugo. taimailigångat
mérKat isikordlugtarpåt Kanitik
lcungujulassutut angmatitdlugit,
kisamime soKUtiginartutuaK.
tåssame kissarssut aumaKarpoK,
ine kiagsauteKångivigsungilaK. ta-
komartaK iseraluarune imaKa ta-
måna maluginaviångikaluarpå.
tauva angajorKåt sapingisaming-
nik iliomiåsagaluarput. tåssa per-
rorutigåt sut tamaisa naggatå ti-
kitdlugo issertomiardlugit.
ilånime ilisarisimassait pulaor-
tarput. ilimagissaKartarunarput,
ilait Kutdlertut karbiditortutut
tagpigtigissunik isseKartarput. pi-
ngitsussårdlutik mérKat siutait
ipeKarsoralugit misigssortarpait.
tåssame siutait ipeKångitdlat ati-
ssaitdlo ilårtorsimavdlutik. ilaKu-
tarit. træskue issikimissårtarpaii.
tåssame pårivdluagåuput aluler-
Kåmerdlutigdlo. taimaigpéme ila-
Kutarit ajutuvigsimagunångitdlat.
kisiåne pitsugaluardlutik peraig-
sårtut. pitsunermit sapilemeK er-
ssertarpoK sut tamarmik sOKuti-
ginérukångata.
sujugdlermik ilaKutarit ajor-
patdlångivigsumik ingerdlåput.
tauvale angutåt sivisumik såku-
tujuvoK. kingomagut pitsåungit-
sumik suliaKarpoK, uvdlormut a-
kigssarserKalårnartumik, pisiag-
ssat akisoKaut, nåkariartulerput.
tauva nåparsimassoKameK. tamå-
na ilisimaneKardluinarpoK. ajor-
nartorsiutit aseruilerångata nå-
paut OKartarpoK tåssa uvanga pi-
ssugssångorpunga. månalo angu-
tåta ivssorsiutå nivautaK issip a-
putigdlo unigtipåt, inussutituari-
niardlugo. tamåna issertomeKar-
sinaujungnaerpoK. tåssa amigar-
tunik peKartuåinameK ingerdlåi-
narsinåungilaK. sapingisamik sivi-
sumik kussanartumik issertorni-
arssaråt, måna terissat nerissag-
ssausiviånut isisaerputdlunit.
angutåt avisinik atuarpoK tåu-
kutorKat uteKåtårdlugit. amåt i-
lårtuiuarpoK kipissugssåungitsu-
ssåmik.
alersip tugdlia, kigdlaigut ujat-
dlerdlugo kåputdlugo nusugdlugc
kipisuitsumik. taima ingerdlåinar-
sinaujungnaerpoK. taimågdlåt su-
aussamemit. uvdlut tamaisa. pu-
gutårånguit, migdliartortinavig-
dlugit. isse aputdlo issertugag-
ssau j ungnaerpoK.
tauvame? ilaKutarime tåuko pe-
riarfigssaKångitsungitdlat. inui-
me ilait ikiutsiancuvdlutik Kinu-
vigisinauvait. igkane inuit pit-
saussugunartut åssinge nivingå-
put. Kå Kainiaritse, åssilissat o-
Karput, kikutdlunit igåine piner-
sautigssandgput, taimåitumik na-
leKaKaut avdlanitdlo ikioncusså-
ngitsunut tuniniaråine iluaKutau-
sinåuput. aunalo KutdleK nivinga-
ssok, iluaKutåungilarme nivingåi-
narpoK atomeKarane tujormina-
Kutauvdlunilo. kisiåne amåta i-
ma pårivdluartigå Kivdlarigsutit-
dlugo uliamik orssugssautilingmut
akisugunaKalune. aunalo uiluvig-
ssup pua amussarissap Kåne. aki-
suvok, tåssame tusardlugo erau-
mitsugame, tamatigutdlo atåtap
tigugångamiuk OKalugtuarilerdlu-
gitdlo suna nunat takomartat piv-
dlugit atuarsimanerine uiluvig-
ssup puatigut anissutut OKausé i-
tarput. tåssame, ilaKutarit sivisu-
lårtumik perdlemavérsimasinåu-
put pigissatik tuniorarunikit, tå-
ssame inime isersimassut tamar-
mik nalungilåt pigissatik akisu-
jussut.
atåta atuarpoK avisimik. anåna
alersinik ilaortuivoK, méntat ni-
paitdlutik avisitonranik issiging-
nårput, ardlåinåtalunit malugi-
ngilå inarfigssångulersoK.
kisiåne anore sukagtisimavoK.
pissauneKalersimavoK, angerdlar-
sima vf eKångitsu j ungnaerdlune,
kisiåne tåssaulersimavoK såku-
torpagssuit nålagåt maligterpag-
ssualik. minutit igtualårtuinait
nagdliutarput sorssugkiat sanior-
Kualitdlarångata, persuvdlo pa-
miuisa igalåt anaulertarpait, tå-
ssalo nipaerutitdlatsiartamerit
encumitsut, taimailigångat anore
iliveKarfikut KimugserpalugtoK
tusarssaulersarpoK orpit akug-
dlorKuarpalugdlugit.
taima nipaerutitdlatsiamerane
matumut pissorpatdlak tusarpåt
silardlermut. inip matuvdlo silar-
dliup akornåniput igavfik torssu-
ssardlo. kisiåne tåssa tusarpåt. a-
tausiåinardlune pissorpatdlak.
anånartik issigåt arnåtalo Ki-
tornane. issai agdliput mérKatdlu-
me åma uineruput, tårtitdlutik
ersinermit. tamarmigdlo anånåt
mérKatdlo atåtamut issikuserput.
sule avisimut issigivoK. kisiåne i-
ssai aulariarneK ajorput, atuå-
ngilaK.
Kiviångilai naluvåtdlo KanoK er-
KarsauteKamersoK. angutauvoK
ingmingnit avdlaunerussumik er-
KarsartartoK, ersinermingnilo Ka-
noK erKarsamersoK naluvigpåt,
Kiviångingmatingme. kisiåne anå-
naK mérKatdlo peKatigigput. suna
nalunartoK tikiutilerångat ersi-
lersarput. encaimavdluarpatdlår-
påt. unuat ilåne sinigput. tauva
kasugtortoKarpoK. igalåp silatåne
angut KeKarpoK. unuaK måna aut-
dlåsautit, såkutungorKussauvutit.
sule sorssungneKarpoK.
angutåta nianre magssitipå na-
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliaritftarniaruk
årdlerKutiginago ...
sutdlivivtine modemiussume
nalunaencutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
lunaerKutardlo Kiviardlugo uvane
igkame nivingassoK imatutdlo o-
KalugtussissoK: bi åma ti (nipa-
ngerit utarKivdlutitdlo).
issai erKumitsumik Kingome-
Karput, imaKa angutip encarsar-
neranit pissumik, sukangassoK
nalussardlo Kaemussigångat pi-
ssartoK. åp, aggilerpunga.
— sunauna? anåna isuvssug-
POK.
Kiviarpai issikutut issigilerdlu-
gitdlo issailo nukigtorpalulerput.
igavfikut pårssuåkutdlo inger-
dlarpalungnera tusarnårpåt, ni-
paingåramik uningarKigsångåra-
migdlo sordlo anersårtorungnaer-
simassutdlunit.
tusarpåt issimit mato niperKa-
ssok magperpatdlagkå. anore i-
seipoK. nipaitdlerKingmat tusar-
påt apererpatdlagtoK: — månito-
Karpa?
isumaKarput sivisoKissoK. må-
ssalo pisugpalua tusågaluardlugo
sajulerput matukut putungmat, i-
lumorsårpalugdlune, tupigusug-
palugdlune. tupigusugpalugdlune.
tigumiaKarpoK. niviarsiantat
mingnerit nivdliatsiarput tigu-
miå takugamiko Kiåuminartumik
amilårdlutik isumaKaramik ersi-
naKissoK.
— ila åma sunauna? amåt i-
suvssugpoK.
— tåssa narssåinaup kukukua,
angutåt akivoK.
tåssa issaisa påsilerataKåt ting-
miarujuarånguaK.
atåtap tingmiénguaK angmalu-
kutdlak tigumiarpå, niaKualo
kuvdluata igdluatungånut talor-
simavoK.
— majuartarfit ujaragtåne na-
nivara, OKaipoK.
— kisiånile, kiap, ... anåna aut-
dlartipoK.
— apume tumeKångilaK, angu-
tå akivoK, tingmivdlune aporsi-
mavoK.
amåta tingmiaK tiguvdlugo su-
luisigut kunigpå.
— kissartorujugssuvoK, Kaigit-
se savtitdlugulo! OKarpoK. mér-
Katdlo ornigdlugo tingmiaK ag-
tualårpåt. tåssame mencuisa iluat
kissarpoK. påsinångilaK tingmiaK
toKungassoK taima kissartigisi-
naungmat sulungme nivingåinar-
tut iluåne.
— encuméKaoK ... atåta ing-
minut OKalupalungnemvdlune o-
KarpoK, apumit Kåtdluitsisitausi-
mavoK. kisiåne mato erKordlua-
vigdlugo tusameKarsinaussumik..
— isumaKarpunga navsuiame-
KarsinaussoK, anåna OKarpoK, ni-
viarsiarKatdlo tingmiénguaK ag-
tualårussåråt kigaitsumik aniat
igalånukarpoK. igalåmut angisu-
mit nigdlertumut kine tugtitdlu-
go silåmut itsuarpoK. nalungilå
suna takusavdlugo. tauva sut ta-
marmik ersserKingnerulerpoK, ta-
kuvå inuk KemertoK angutinit
angnerussut orpit akomisigut åu-
ngartoK.
tåssame kukukoK apumut nå-
karsimavoK månilo inime kiag-
tume aput mentuinitoK augdlune
kuseriamingutalerpoK. ilait o-
Kartarput narssap kukukua Kali-
pautilugtoK, åmalume takonruså-
rutigssåungilaK. kisiåne nalingi-
nartut Kalipautine atordluarpai,
sordlo pilutanit kajortunit Kali-
pautine pisimagå, Kajussiagssanit
inerisimassunit, Valmuiminermig-
dlo, unuavdlo tåmeranit kuseri-
arnerit mardlugsuit. narssap i-
ssertugarå, kiap ilisimangnigtup,
atsertariaKarpå, kisiåne avdlanut
oirautiginago.
kussanartunik mikissunik isiga-
KarpoK, amitsut mångertut. ting-
missame tåssane sut tamarmik
sagdlaitsumik angmalorput, nia-
Kua seKungingajagsimassunik i-
ssilik, siggua, tåssångalo auk ku-
lårdlune.
kingumut atåta avisiminut i-
ngerKigpoK, kisiånile kinguningua
igavfingmut ilane anitdlagfigalu-
git. ilaKUtaussut tamarmik nag-
dligssuivdlutik Kiangajagput, ki-
siåne tåssa kukukoK tOKungavoK,
erisarneKåsaordlo, tåssame neri-
neKamigsså isumagineKarmat. e-
risarérame migdliatdlaKaoK, sua-
me tåssa. inalugamernit ingming-
nut nuiutut mikissut, tingue, aKa-
jarua umatiminérarssualo miki-
ssok mångertOK iluanit anitdlag-
put, tåssa iluane Kaumassunik
tingmiaK KalipauteKarpoK.
alåta silamut anivoK, KaKortui-
nauvdlunilo apumit isencigdlune
akutigssat persillit nagsardlugit.
orssumineK sujatsivingmut iline-
KarpoK, imaKa pisuånguat, kisiå-
ne måna anånap sivnituånguane
tamaisa tigorarpai, nautsiat iga-
mut ikineKarput ingmingnut isu-
mavdlutaerunermik nungutitik
tigorångilait, tåssame anånap ne-
riungnerup nagdliutorsiumik ne-
rissagssånik igangmat. måssalo
inarfigssaK KångerikatagkaluaK,
nerrivik KalilemeKarpoK KaKor-
tumik kussanartumik, måssa kar-
bidimik Kutdliuvdlunit takuju-
minaitdlisaineraluanut akomute-
Kångitsumik. tauvale KutdleK si-
lamut anineKarpoK KamerKuvdlu-
go, nanerutdlo akisoK ikitdlugo
nerriviup Kånut ilineKarpoK.
silame tårtume anore Katimåg-
poK. assagput ermigdlutik, ig-
dlaerdlutik, kussagsardlutigdlo.
tauva nagdliutorsiumik neriler-
put. kukukoK avguameKarpoK,
tamarmigdlo mikissuaråinarmik
pigssaKarput, kisiåne ilumorpoK
tingmiångup tamaisa Kårsitdlar-
tingmagit.
7omT
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
kukamarKit téssåuput Toms Guld Karameller
13