Atuagagdliutit - 20.12.1973, Síða 16

jutdlime ilerioilersutit jutdlimut ilisarnautit
Kanigtume ungasigsumilo Kanga manalo
inuit ugperissait nålagauvfingmilo ugperissatut akuerissat nu-
nane najugkane erKåinilo pissutsit peuatigalugit åmalo ilanuta-
rit ukiut ingerdlanerine misigissartagaisa inuit atausiåkåt jut-
diip uanoK atornigssånik malitagssaKalersitarpait — avdiångor-
titsisitdlugitdlo.
orpiliaK, Ingilit, nisiancat, nane-
rutit nerissagssatdlo jutdlimut i-
lisamautigitinerpaussarpavut. i-
nugpagssuamut ama jutdlip i-
vangkiliua tåssaussarpoic ukiut
tamaisa nagdliutartOK nuånåme-
rup ilisarnautåtut.
uvane encarsautivtinisaoK, atu-
artup jutdlime ilisarissagssai pi-
lencåmeranit ilisimaneKardluar-
mata. tåssa ilisimatutut misigssor-
niångilarput jutdlime nagdliutor-
siomeK kuisimånginermit aut-
dlamerfeKamersoK, imaltinit ait-
såt ilisimassut pavångamitsanit
autdlamersimanersoK kangiamiut
tåuko Bitdlimimukardlutik aut-
dlamerånit, imalunit Jisusip inu-
ngorneranit autdlartlnersoK.
agdlagtugkat nalinginait, ag-
dlauserissat atuagarpagssuitdlo å-
ssigingitsut najoncutaralugit må-
ne oKalugtuagssat agdlangnexar-
simåput. imaKa tamarmik ilisi-
matutut påsissanut nalencutingi-
kaluarput, kisiånile soKutiginå-
ngitsungitdlat.
isumaKaruvit jutdlimut piner-
sauterpagssuit niuvertarfitdlo i-
galåvine piserKusårutit ukioK må-
na ingassagpatdlårtut, ilisimassa-
riaKarpat jutdle ugperissap tu-
n gåtigut nagdliutorsiorf igssatut
misilingneKarKårsimangmat ukiut
2. untritiligssånile — Kulamaitsu-
mik ukiut 4 untritiligssåne.
påvip agsut mianerssutigencu-
simavå Kilangmut tungassut Gu-
timik nalussugatdlamerme iler-
Kunut akuliutitinigssåt. tamatu-
muna akomuserniarpå mitårdlu-
ne atissalersomigssaK Jisusimut
atarKingningniardlune nagdliu-
torsiomerme pereunagit. ardlale-
riardlunilo ukiut untritilikutåt i-
ngerdlanerine åssigingitsunik ilu-
silerdlugo piumassaK tåuna sar-
KumiuneKartarsimavoK.
danskit inuiait pissusitoKåinik
tåmatsailiuivdlune katerssuissoK
H. F. Feilberg isumaKarpoK jut-
dle autdlarKåumut tamit nagdliu-
torsiutigineKamerånut tungati-
tausimassoK, tåssa toKusimassut
nagdliutorsiutiginerat, atuagkia-
nilo amerdlaKissut uparuarsima-
vai åssersutigalugit, inuit ilaicu-
tatik Kaningnerussut jutdlip u-
nuåne nåpitarsimagait.
svenskeK ilisimatoKatå Hilding
Celander åssersussisimavoK jutdle
fårot erdlingnartusiviånut inuiait
OKalugtuarissauneråne kulturikut
erdlingnartutivigtut. ilimanartipå
ukiut ingerdlanerine misilissarsi-
manerit navsuiamiardlugo OKau-
seK „jutdle" KanoK isumaKarsi-
manersoK tamarmik ilumårtorta-
Karsinaussut. sulime kiavdlunit
aulajangersinausimångilå osau-
seK tåuna sumit pissoK, imalunit
KanoK isumaKartoK.
ukioK 492 OKalugfingmut encu-
neKarpoK nanerutit nagdliutorsi-
omeKarnerat nanerutit pivdluar-
KuneKarfigssatut aulajangersima-
ssutut. peKatigalugo nagdliutorsi-
omeK enraisitsissusaoK Jisusip
silarssuarmut KåumarKutaunera-
nut. tamånalo kinguneKarsima-
vok ukiune akugdleme nanerute-
rujugssualiortalemermut, jutdlip
nanerussua, uvdlune ancaneK
mardlungne ikumasinaussoK.
nunane avangnardleme nane-
russuaKarpugut inime nanerutinit
avdlanit ingmikortitaussumik jut-
dlime nanerutitut. meterip Kerita
sivnerdlugo portutigisinaussarpoK
jutdlivdlo unuå tamåt ikuma-
ssugssauvdlune. Sverigeme nane-
ruteKarajugtarput ilaKutarit ta-
mai-mik ingmikut kivfatdlo tamai-
sa ingmikut naneruserdlugit. na-
nerutit tåuko sujuligtuisitaussar-
put. sulilo ilåne takuneKartarpoK
nanerusiaK ardlalingnik „talilik"
tale ilaicutarit tamarmik amerdlå-
ssusiånut nalencutanik. nanerutit
Kemertut atausiåkåne ikineitar-
tarput toKungassunut nanerutigi-
titat ikitdlatsiåinardlugidle emi-
naK KamineKartugssauvdlutik.
iluarsaerKigtoK Martin Luther
tåssautitaugajugtarpoK orpingme
nanerusersuerKårtutut pinersausi-
orKårtututdlo, kisiåne isumag-
ssarsiaK tamåna pisoKaunerujug-
ssugunarpoK. ægyptenimiutorKat,
rdmamiutorKat Tuluitdlo-nunåne
druitit gutitik nagdliutorsiutigi-
ssarpait palmit orpitdlunit avdlat
erKutdlugit nivingaiortorfigissar-
dlugitdlo paomanik pingussanig-
dlo.
måna uvagut jutdlip Kalé ator-
tarivut åssigingitsunik Kalipau-
sersugkat piner sagkatdlo titar-
tagkanik, KangarssuaK jutdlime
pflt Danmarkime tunineKarner-
pårtåt nårtunigssamut nåpautipi-
lungmitdlo igdlersdtauvOK.
pflt silarssuarme pitsaunerpåt s8- ■
nerpåtdlo USA-me sanåt.
REGARD |
Danmarks mest solgte mærke, i
Verdens bedste og tyndeste I
hygieine-gumml fremstillet 1 *
USA.
— Beskytter mod svangerskab ■
og sygdomme. 1
nererssuarnerme nerrivit Kale-
Kartitaussarsimåput. pitsut imaKa
tunginik atuissarput, avdlatdle
manilakulugtunik Kalilériardlutik
Kåvatigut sule KalilerKigdlugo ma-
nigsumik.
nerissagssat amerdlanerussa-
Kaut uvdluinarne nerissaussartu-
nit, nerrivigdlo kussanarsågkanik
issigissagssanik pinersagaussar-
poK, sordlo nigdlertunik uvagut
nerissagssiorulortamivtitut ukiup
ingerdlanerane nagdliutorsiorfiv-
tigut.
nerriviup Kencane Kagtunerssa-
liarssuaK ilåne nåpitagssaussartoK
— nerriviup Kiterpiåne Kaliap atå-
ne — pingorfeKarpoK sujugdler-
mik ilineKarKårtarsimangmata
karrit inerititait katerssuivfing-
mit kingugdlermit pissut igfiaru-
jugssuitdlo mardluk sule Kalili-
smane. sule taima Kagtunerssa-
liortameK svenskit ilentoråt
„jutdlip Kagtoma", åmalume Nor-
gep ilåne atausiåkåne sule ator-
neKartarunarpoK. pingårtitaussar-
poK jutdlikut nåvdlugit atanig-
sså.
ardlalingne evKiluisåmigssaK
Kalilinermut pissutaussarpoK ne-
rissagssat tamaisa Kalimik matu-
nerånut,. KaleK pémeKartardlune
pulaortunik isertoKarpat. tåssame
sussårtut jutdle Kimagutitisångi-
låt, isertuvdlo jutdlime encigsi-
nigssaK kigsautigisavdlugo encai-
måsavå, inime påukarut sujug-
dleic tikitinago.
ilerKOK, pugutarujugssuaK su-
aussanik ulivkårtoK pujortulnaK
erKutdlugo autdlåimik igitigalune
kingumut atulerserKingnigsså a-
jornakusorunarpoK. uvdlumime
autdlaiseKångitsut amerdlaKauti
„suaussat serKomertagdlit" tu-
ngavigalugit åma imåisinaussar-
Pok „suaussat taigdlartalernerat",
taimailiortamerdlo ivdlit tåssa
jutdlime nerrinerme misiligdluar-
sinauvat. taimanikut suaussanik
Kalutåumut OKumersissoKåsångi-
laK taigdlamineK jutdlip suaussai
jutdlivdlo nerissagssautai pivdlu-
git sananeKarértinago. isumag-
ssarsiaK Skaanimit pissugunar-
POK, kisiåne ilaliuneKarsinaugu-
nardlune Danmarkime ilisimane-
Kartumut, pulukit inuvait nerine-
Kalerångata. tåssa inussap kuar-
tiata nerinerinere tamaisa snapsi-
tortOKartardlune. tåssa nutångor-
sardlugo: taigdlamineK snapsitor-
tinane — avdlamik pencigtarane
taigdlåK ilaneKartinago!
jutdlime OKalugtuat ilait, ukiut
ingerdlanerine puigugssåungine-
russut tusamersågauvdlutik ku-
ssanartaKaut, kisiåne méncap er-
Karsartausianut nuånertaKalutik.
Bitdlimime savanik pårssissut
Jisusip inungomera tusaramiko
erninaK natdlavianukalerput tu-
niartorniardlugo. kingugdlersaråt
savanik pårssissut niviarsiarartåt,
tunissutigssaKånginame ajussår-
nermik KiassoK. kisiånile Kuvdlé
nåkarniariartut ingilip råsångor-
titarpai KaKortut, niviarsiarå-
nguvdlo katerssupatdlagpai inå-
ngavingmutdlo pajugutigalugit.
ukiorpagssungitsut Kångiuput
uvigdlamerup pitsup orpik sapi-
ngisaminik pinersarmago Kitor-
narpagssuaKaramime, tauvale au-
siait nigaliliatik siårtiterpait ku-
ssanarKeriarfigssaKångitsumik,
agdlåt méraK Jisuse aggerdlune
orpik pivdluancuvdlugo, tåssa ni-
galiliat sølvingordlutik akisor-
ssuit orpik kaujatdlagdlugo.
naussunut OKalugtuatoncanitu-
nut ilauvoK åma Jei'ikop roså,
tåuna pivdlugo OKalugtuaKardlu-
ne, Mariap Ægyptenimut Kimå-
titdlutik tumaine naulersartoK.
jutdlip unuåne imermut ikineKå-
saoK sujuligtutauvdlunilo kater-
ssuivdluarumårnermik.
ukiorpagssungitsut matuma su-
jomagut jutdlip uvdloriå augpat-
dlarigsoK akisukutdlagssuvoK i-
kingutinut tunissutaussartoK. uv-
dlume milliunilikutårdlune tuni-
neKartarpoK. tåuna Mexicomingå-
nérsuvoK, tåssane niviarsiaK nau-
ssorigsaissukormioK akigssaKarsi-
mångilaK mérKamut Jisusimut tu-
nissutigssarsinigssamut nålagia-
riartulerame. ingilip sancumerfi-
gå OKarfigalugulo avKusemup si-
nåne naussupiluit nauvdluarsi-
massut nutsuvfigisagai. OKalugfi-
ssårssuax tikileramiuk naussup
nua tamarmik augpalugtorssuar-
nik sivkersoKalerput. tamatuma
kingornagut naussoK ilisimaneKa-
lerpoK jutdlip unukuata ikuma-
ssutut naussuatut imalunit jut-
dlip uvdloriåtut.
kisiåne OKalugtaut pisimassuvit
iluvtine inigssaKartlneKameru-
ssarunarpavut? méraugatdlamiv-
nit erKaimajuarpara oxalugtuaK
sorssugfingne agssagkane toncor-
figssiane sorssungnerup kipititau-
nera sorssugfingme kitdlerme sor-
ssungnerssuarme sujugdlerme,
såkututdlo sorssungnerup nåkig-
taitsup nalåne tugsiarsimanerat
jutdlisiumik, inungmit inungmut
ilagsingnissutitut måssa ipertunik
uniformeKaraluartunut.
ukiune kingugdlerne endgsivit-
dliomerne åma ilåne tusartarpa-
vut jutdlip nalåne akiukungnaer-
toKartartOK. ajoraluartumik er-
KigsineK ukiox tamåkerdlugo a-
tortugssatut sule angunexarsimå-
ngitsoK!
ukiut untritigdlit matuma su-
jomagut Sibiriame angalanerme
ajomakusortume OKalugtuarine-
KarpoK, angalassut jutdlip unu-
kuane persorssuarmit ontivfig-
ssarsiortut igdlusissarfigssarsior-
dlutik. måssa angutit Kuliugaluar-
dlutik taima amerdlatigissunik
histigdlit, naussorigsaissup igdlor-
ssuanut aperivfingmingnut iser-
KuneKarput, agsutdlo Kujagi-
ssauvdlutik nererssuartitauvdlu-
tik kålinik, nerssussuit neKåinik
sujatanik, nerdlemik sujatanik
KåKortarissanigdlo, iggisigalugit
kimigtut imiardlo kvasimik tai-
neKartartOK — karrinit sémartu-
liaK. OKautsimikut påsisinauvdlu-
ånginerata ajomakusortipå åma-
lume ajomartorsiutit avdlat nu-
name takomartaminermut ata-
ssut påsisavdlugo sok inip teKer-
Kuane ungasingnerpåme nerrivé-
raKartoK igsiavigineKångitssumik
taimåitordle nerissagssanik ilio-
raivfigisimassamik. nerissagssat
nutåt erKututdlo pitsaunerssai pa-
niussup angajugdliup tåssunga
nerrivingmut iliartortarpai.
kisalime isumå påsilerataKåt.
nerissagssat ilagissamut asassa-
mut toKorérsimassumut entainiu-
tåungitdlat, kisiånile tunissutauv-
dlutik tamanut „takussariaKångi-
sanut". kinguningua åma påsinar-
sisineKarpoK pineKartut tåssau-
Vore mange kunder på Grønland
ønskes en
GLÆDELIG JUL
og et
GODT NYTÅR
MED TAK FOR GOD HANDEL 1 1973
POLAR-FOTO
Gothersgade 113 . 1123 København K
Telegramadr.: POLARROSE