Atuagagdliutit - 20.12.1973, Qupperneq 20

tassame jutdlilerpoK
„Santa Lucia Kaumamup inua“ —.
nåparsimaviup akunerssuagut
højtalerikut tugsiameK tusarner-
sok tusarssauvoK, tassame unuk
tåuna radiukut autdlakåtineKar-
mat uvdlOK Santa Luciap uvdlua-
nik taineKartOK erKainiameicar-
dlune.
nåparsimavingme nipåineKar-
poK nerinerup naligingmago. å-
mame inoKarpatdlångilaK. init i-
lane angut inusugtoK kisimitdlu-
ne KarsungaKalune nalavoK, mau-
ngåinardlo ukissivdlune maKai-
sserpalugtumik. kinå Karsunga-
KissoK issigilerdlugo påsissaKar-
narpoK silatorpalugtoK, aulajåi-
palungnerdlo Kardluine ipumersi-
massune takugssauvoK. issai sai-
massut maKaisserpaloKaut, inug-
tålo erKarsauteKarpaloKaoK, tå-
ssauvorme ajoKe inusugtoK. eri-
narssut tusarnårtitdlugo takor-
dlorpalugsimagaluarpoK, nång-
matdle entarsautine nangisima-
gunarpai. sunaunalo takordlorsi-
magå?
„tåssame jutdlilerpoK," tusar-
ssåungingajagtumik anersåmivoK,
kingumutdlo takordlugai tåku-
put.
sutorniartarfingme imigagssag-
dlerfiungitsume isersimavoK kav-
fisordlunilo. isilerdlune agdlagar-
taK takussane utancivdlugo iser-
simaniarpoK, tassame arfineK
mardlunut niviarsiarKat Santa
Lucia erinarssutigalugo isertug-
ssåuput, tusarnårusugkamigitdlo
iserérdlutik någpåssuk aniniar-
poK.
taimaitdlutik Kutdlit Kamlne-
Karput, nanerutitdlo nerrivingml-
tut kisimik ikumalerput. tauvalo
matup tungånit tugsiarpalungneK
tutsiupoK Kaumanerdlo augpila-
ngusersoK matup tungånit tåkut-
dlune. tåssauna niviarsiånguaK i-
neKunaKissoK sujugdlersaussoK
niarKumigut sisamanik nanerute-
Kardlune tigumiaKardlunilo isiler-
sok. kingugdlit isågaluarmata på-
singilai, sujugdleK alameK ajule-
ramiuk. erinageKaoK, kisalo su-
jorånguanut sågdlune unigpoit.
sule erinarssorput, niviarsiånguv-
dlo angut issigingnigtine torKar-
dlugo Kiviarpå, malungnénginga-
agdlagtoK:
Ole Elisassen,
Nuk.
jagtumigdlo augpitdlerpoK sordlo
ånilåruteKardlune, tauvalo kingu-
mut aniartordlune autdlarpoK.
takordluileraluarnine uggori-
ssutut ajoKe anersårulugpoK, tå-
ssame asasså månalo utanrissoK
tåunauvoK Jensine.
inip Kalipautåta KaumaKissup
sule Karsunganerulersipå kipi-
sarpalungårtumigdlo ukissitilcr-
dlugo.
angajorKåka, Katéngutika, asa-
ssara ikingutikalo måna ungasi-
ngårpåka, månilo takornartauvu-
nga. nauk nunancatigiligkåka su-
ngiuterérsimagaluardlugit månalo
Kimagdlugit igdloicarfiup nåparsi-
mavianut unigtariaKarsimavunga,
taimailivdlungalo ilisarisimassav-
nit tamanit Kimagausimavdlunga.
ilagigsinguåkalo imana jutdli-
milunit ajoKeKarsinåungitdlat. i-
lalo taimåisagpat AtåtaK nåking-
nigtoK-å ikiorniåkit OKalugfingu-
amingne jutdlip tipaitsungnartua
— Utroligt, at jeg sådan rent kunne glemme at invitere resten
af personalet til firmaets julefrokost ..!
— ila tupingnaKaoK, sulissuka avdlat jutdlimut frokosteriar-
Kuniardlugit puigorsimagavkit... !
tusarsinaorKUvdlugo tauva ami-
gauteKångineruvdlutik jutdlisior-
sinåusåput.
kingumut anersårulondgpoK,
erKarsautailo ingerdlarKilerput:
asanerpaussara Jensine måna
encarsautigissaleKåvkit, tåssame
ungasingårdlutit nagdliutorssua-
vut nagdlilerput, nalungilatdlo u-
kioK kingugdleK jutdlisioKatigig-
kavta KanoK nuånersimatigissoK,
månale ungasingårdluta nagdliu-
torsiortugssångorpugut. tamånale
tiguniartigo misilingneKautitut,
tåssame asangningnikut aulajåi-
sinauneK Kåumatine ardlaKartune
utarKinivtigut pissugssauvoK, ne-
riugpungalo uvavnut nåmagigtar-
dlutit utarKiumårtutit. Jensine a-
sassara pivdluarneK uvavtinut tu-
niuneKartugssaK aitsåt påsiumår-
pat nåmagigtardlutit utarKeréru-
vit.
anånaga, atåtaga Katångutingu-
åkalo måna jutdlileicaoK, pemar-
dlungalo Kimagsimaleravse uvav-
nut OKitsungilaK, nauk isumaKar-
simagaluardlunga ilagigsinguåka
nuånårdlunga jutdlisiOKatigiu-
mårdluse, sunauvfale Gutip av-
Kut avdla atoncugå. misilerKår-
niarpångame KanoK ingminut tu-
niutigisimanersunga. erKaima-
Kåvsile, tåssame måne ilisarisi-
massa.Kångilanga. åmalo kiserdli-
OKalunga nalavunga. inivne ta-
mavsilunit sinigfigssaKaraluartu-
se ungaseKåvsile. taimalo inune-
rup atortitai pavånga årKigssu-
neKartut nåmagalugit nuånårdlu-
talo tigussariaKarpavut, akerdli-
lersuisinåungilavume.
mårauvdlunga silagtulerKårniv-
nit ilivsinik jutdlisiOKatigingnig-
tarsimanika sarssuatitalerérpåka,
pingårtumik tugsiutit mérauniv-
nit nuånarissåka atorneKartitdlu-
git.
jutdlerujugssup uvdlåvane ite-
ruma erKarsautivkut najoruna-
Kåvse, tåssane asanerpaussaralu-
nit jutdlisioKatigisinåungilara, ne-
riusaungale jutdlime iseriartoru-
mårivse uvanga sivnerdlunga.
„tåssame jutdlilerpoK," anerså-
rulugpcK tauvalo nipe siutainut
tutsiupoK:
„jutdlip unuåne
ingilit nipait."
tugsiutip nuånareKissåta ator-
nerata artorssauteKalersipå issai-
nitdlo perKusersuitsunit Kuvdlit
kulerput, tåssalo kiserdliomerup
Kuvdlé artorssauteKartup aningit-
sorsinåungisai.
„pavuna KaumassoK nuingmat
inungnut jutdlilerpoK;
ånåussisserput erniungmat
tamåna pingulerpoK.
Kilagssuarme uvdlorissat
Kaumaneråtut angnikitsoK
seKernup Kaumamatut ingmat
/: umåssutitut såterpåt :/.
tugsiut nångmat Kilåmut soKé-
ngitsumut. ukissivoK encarsaute-
Karpalungålerdlune, erKarsautailo
ungasigsumut autdlararput. anga-
jorKåne Katéngutine ilagissanilo
kinguleriårdlugit issigissutut ili-
ssarpai, tåukununale Kanga jutdli-
siortarsimanere tåkutericigput.
sila atdlånceKaoK uvdloriarpag-
ssuitdlo Kilangme uisorilavdlutik
Kåumatdlo imigsisimassoK Kåu-
mareKalune nunaKarfingup Kulå-
ne KåumarsaissuvoK. igdlut ta-
mardluinarmik ikumåput, tåssa-
me jutdliareap unuarå. inusugtoK
mérarpalugtOK (tåssa ajoKe inu-
sugtoK) angajorKåne ilagalugit pi-
nersaeKatauvoK, nalornilerånga-
milo sagdlaitsumik aperissardlu-
ne, unuap KerKardluinalerpoK. pi-
nersainerminilo inilerput, åmame
angajorKåve unuap Keraanut a-
leKånut KaerKutisimåput jorngu-
ame sujugdleK (angajugdleK) jut-
dlisiorngålerpoK. unuap Kencar-
tordlo angutåta OKarfigå naneru-
tit igalåmitut ikiterKuvdlugit. i-
nusugtungup ikitilerdlugitdlo ta-
kulerpai åma avdlat ikitilersut i-
nuitdlo angatdlatilersiméput ig-
dlumit igdlumut, ilumut misigi-
ssaK nuånissusia, ikiterinine iner-
dlugo tunungmut Kiviarmat a-
ngutå arnålo suliungnaerdlutik
tunissutigssatik tiguvdlugit utar-
Kiput. tåssame ilerKoråt jutdliar-
Kap unuåne unuap Kencanut tu-
nioråutardlutik. Kungujulavdlutik
jutdlime pivdluancungmåne nuå-
nångårdlune akivai, nangminerdlo
tunissutigssane tuniutdlugit. av-
dlat piungnaerdlugit puiailerput
tamarmigdlo nuånårutigeKait tu-
nissutisiatik. angajorKånilo aning-
mata ernerat kisimilerame Kut-
dleK Kavsupå nanerutitdlo augpi-
lassumik Kaumanerisa ine Kåu-
marsarpåt, tauva sagdlaitsumik
jutdlisiutinik tugsiarujulerpoK pi-
nersautit ikussutigalugit.
ajc.Ke inusugtoK kingumut ta-
korruinerminit uipoK avdlalo ta-
kungilå KilåK KaKortumik Kalipag-
simassoK soKångitsoK. ugguarpa-
lugpoK, tåssame sup ardlåne per-
patdlagtup takorrugå nuånersoK
åungartipå, kingumutdlo nipåineK
KasunartoK nagdliupoK.
asassane takordlulerpå Kungu-
julavdlune saimarpalungårtoK.
tåunalo ’takcrdluleramiuk eriner-
palu.gdlunilo kipisarpalungåler-
sarpoK nalornilersardlunilo.
jutdlilerpoK. asassålunime u-
ngasigpatdlårpoK. ingagdlune ki-
serdliumertaraoK, ilame jutdle
KanoK atorumårnerpåt? asassani-
lo najortigilerumårnerpå? igdlo-
Karfik tåmarnartcKarpatdlårpoK,
tamånalo nalungilå. tåssame na-
lorninartorpagssuaKarpoK, i-
ngangmik inusugtunut ingminut
nålagkersinåungitsunut. nangmi-
neK asassane tatigå, åmale na-
lungilå tatiginaraluartut pututi-
taussarmata. tamåkule entarsau-
tigileraluarångagit neriungnerup
erKarsautit taimåitut matortarpai,
asanerpaussåtame sagdloKitama-
viångilå. månalo kiserdliordlune,
ilame kiserdliungårdlune, nalale-
rame erKarsåumigutdlo ingminut
neriorssortarpoK asassane najorti-
gilerdlugo jutdlisiorKåsagune må-
na misigissane erKaivdlugit asa-
ssane nuånårtiniangårumavdlugo.
ilame arnap tåussuma najortigi-
lerumårnigsså erinigeKalugo Kila-
nårissaKå, asaKigamiungme.
månale jutdlime agssangmitdlu-
gulunit pivdluarKusinåungilå, u-
ngasingårporme. agdlagkatigut
pivdluarKusimavå erKaimangåru-
mavdlugulo agdlagfigisimavdlugo.
asassaminik takordluinera tele-
fonip sujanemeranit akornuseme-
KarpoK. ånaiumångeKissanilo å-
naigamiuk uggoringårpå. kingu-
mutdlo nipaitdluinameK nagdliu-
poK, unuarorporme.
uvdlut tugdliutut assigiåKissu-
mik ingerdlåput, jutdlilo Kanig-
dlivdluinarpoK. sulilo angnermik
ajoKe inusugtoK nikatdlungaler-
poK. ilame ilagigsinguanilunit na-
jorsinåungilai jutdlivdlo ivangki-
liuanik tusardlersinaunagit. måni-
lo ilagissaKaranilo ilisarisimassa-
KångilaK.
jutdle Kanigdlivdluinartordlo
ineKatituå avdlatdlo pingasut a-
Kagumut angerdlartugssångorpul.
taimåitumigdlo unukut sutulera-
mik atautsimordlutik unugsiorput.
natdlukåtalermata ajoKe inusug-
toK iniminut iserpoK igalårdlo
angmardlugo. silåmut igdloKar-
fiup tungånut issigisinaulerpoK.
igdlut ikitersimagamik igalåvine
uvdlorissat augpilassut takugssao-
Kaut. atdlårKigkaluaKissoK uvdlo-
rissat anginerit kisimik erssiar-
Kalårput. igdloKarfingme Kutdlit
amerdlavatdlåt Kaumanerisa u-
kiup unua alianaitsoK matårsima-
våt. bilit ingnåtdlagissiutivdlo ni-
paisa nipåinigssaugaluaK akomu-
sersimavåt, taimalo ajoKe inu-
sugtoK maKaississagssaKartineru-
lerpåt. erKaimalerpai nunaKarfi-
nguame ukiup unua nipaitsoK a-
lianaeKissordlo.
Kilangme uvdloriarpagssuit ui-
sorilåput silalo nipaitdluinardlu-
ne. mérarpagssuit kisimik nipili-
ortuvdlutik tatsime sikusimassu-
me pinguarsimagaluit angerdlåsi-
måput. åmalo igdlut silatåine mé-
rarpalugtumik tugsiamerit nipae-
rusimåput, jutdliareavme unuko-
rå. nukagpiaraK Kulit migssåine
ukioKarunartoK kisimitdlune ig-
dlup sujoråne KeKarpoic, kinålo
nuånårpaloKaoK Kumutdlo uvdlo-
riarpagssuit issigingnårdlugit,
tauvalo nunaKarfinguaK inungor-
fine ungageKissanilo issigisinau-
lerdlugo. igdlut tamardluinarmik
igalåve naneruterpagssuamik i-
kumåput silatåinut apumut su-
kuluitsumut augpilassumik ki-
ngorneKardlutik. Kåumativdlo nu-
ngulersup aput Kivdlalårtuinå-
ngortitdlugo sancarfigisimavå,
nauk aitsåt nuilåraluardlune. i-
maK nunatdlo ungatdlit erssare-
Kalutik tamarmigdlo nagdliutor-
sicrpalugdlutigdlusoK Kåumarsi-
måput. nukagpiaraK pivdluarpa-
lOKalune KungujugpoK, ilame sor-
dlo sule tugsiartut tusågai, tåssa-
me silatangiaeKåtårtut ilagisima-
gamigit. „KåumarpoK nuna“ ki-
salo „nunavtinut KåumarKut tar-
ritdlune" naggasiutdlugulo „ingi-
lerpagssuit" (Guterput) sordlo su-
le tusågai. nunantatimik silata-
ngiameKardlutik tusamemeraiv-
dlutigdlo ineKUgingnigtarnere ilå-
nilo ipilitsiarssuarnik sukuanta-
nigdlunit tunississarnere. ilailume
tamarmik nuånårdlutigdlo jutdli-
siordluarKussissamere sordlo siu-
taine tusarssaussut.
kingumut Kilak uvdloriarpag-
ssualik umerulerpå, arssamerit
KalipautigeKissut tåkusimåput. i-
lumutdlo jutdle nuånersoK.
iserame angajorKåme aperssu-
lermåne nuénårdlune OKalugtupai
KanoK nuénertigissumik silata-
ngiaisimanermingnik. agdlåme i-
liniartitsissup åssilisimavai, nauk
unuaugaluaKissoK, KangamigoK
Kåumåtdlak.
arnåtalo asangnigpaloKalune a-
tissaiaramiuk neriseriardlugo i-
nartipå OKarfigalugulo: „aKago
jutdlerKigtugssauvoK uvdlåkut si-
latangiaissut tusamårniåsavase
siningniaritse. uvdlåralånguaK nå-
lagiartugssåuput." „anåna, aKago
silatangiaerKisaunga." „silatangi-
aerKigkumårputit, sinigdluarna."
„sinigdluama."
takorrugå nuånerserugtortoK i-
neKatå iserdlune perpatdlangne-
rata åungartipå. påsivå Kialersi-
mavdlune lgalårme angmatitdlu-
go åmuinaK ukissisimagame. ma-
toriardlugo inarpoK erKarsaute-
Karpalungårdlune. „tåssame mé-
raunivne nuånårdlunga jutdlisi-
ortarsimavunga angajorKåka Ka-
tångutika nunarKatikalo najor-
dlugit. ukioK kingugdleK anånaga
ungasingårdlune jutdlisiorpoK nå-
parsimavingme Danmarkimitume.
månalo åma najornago jutdlisiu-
saunga kiserdliordlunga Kima-
gausimavdlungalo."
erdloKerpalugtumik anersånt-
lugpoK erKarsautinilo Kimangni-
20