Atuagagdliutit - 20.12.1973, Blaðsíða 28

Sikuiuitsume KexertaK pat-
dligtailissaK Maltatut itoK
Jan Mayen-ip åssinga. såkutånarfik kenertap Kc.rK.anc amlneranlpoK (åssller-
KingneKarsimassoK Krigshistoriske Av deling-imit Oslo-mitumit akuerinenar-
nikut).
Oversigtskort over Jan Magen. Forsvarsområdet var på øens smalle midter-
parti. (Reproduceret med tilladelse af Forsvarets Krigshistoriske Avdeling, Oslo).
KuleKutåta uparuamiarpå KeKer-
taK Jan Mayen, inuit amerdlane-
rit radiup silagssamik nalunaeru-
taine tusartagåt. kisiåniliuna sor-
ssungnerssuarme kingugdlerme
akentanit pilerigineKamera su-
mivfine pissutigalugo kisime er-
KaisitsissussoK imame akugdler-
ssuarme KeKertamut seKinerajo-
Kissumut Malta-mut, tåssame Jan
agdl. nakorsaK
Aksel Rom
Mayen tåssaungmat KeKertångu-
aK anordlerajoKalunilo pujorajo-
KissoK sikuiuitsup imåne Kalåt-
dlit-nunåta kangiane Islandivdlo
avangnåne kangianitOK. nunap å-
ssingane inigå avdlorniussat sa-
nimukartut 71 gradiat kimukar-
tutdlo 8,30 gradiat Scoresbysundi-
mit 500 km taimatungajagdlo Is-
landimit ungasigtigissoK. sanane-
Kautimigut Islandimut åssingune-
ruvoK, tåssame OKalugtuatorKat
nunatut tåussumatut Kånat ing-
nermik antisinerisigut pilersitau-
simangmat sulilume nunap ilua
eritigsisimanane ilåne sule sa-
jugtarmat ingnermigdlo anitsisso-
Katsiartardlune. KåKaisa portu-
nerssåt Beerenberg portussuse-
KarpoK 2277 meterinik, ingnermik
anitsissartutOKaK, nuane iluliu-
manertarssuaK sermimik imalik
2 kilometerinik atitussuseKardlu-
ne. tamatigungajavik nua uligsi-
massardlune nuissanik putsumig-
dlunit. OKalugtuarissaunermigut
hollandimiut sikuiuitsuliartartu-
tOKait ilisimassaKalissutigineruvai
— ilåtigut sordlo atermigut, ma-
lungnartoKarpordlo Kanga piniar-
fiussarsimanerminik, kisiåne ki-
siåne ångarssuit ingnermitdlo a-
nitsinertigut arssakut naussoKå-
ngingajangninilo pivdlugit åsser-
suneKartarpoK Kåumatip nunatå-
tut issikuligtut, taimåikamilo ilu-
amik umassoKarsinaunane, au-
ssaunerane tingmiaKatsiartarpoK,
kisiåne teriangniat KaKutigutdlo
nanoK tikerårångata tåuko nunap
milumassuinik umassutuarai.
angissuseKarpoK 383 km* 2-inik
takissuseKardlune 55 km migssi-
liordlugit aminerssålo kilometerit
ardlaKångitsuinauvdlutik.
KeKertap uvdlune måkunane pi-
ngårutigineruvå silasiornikut pi-
ngåruteKamine, tamånalume pi-
ssutaunerpaussarsimavoK ukiune
kingugdlerne 50-ine soKutiging-
nigtunit pilemguneKalersamer-
minut. angnikitsunguamik aut-
dlartipoK: nunap pissusianik ili-
simatoK geolog norgemioK Jacob-
senimik atilik sorssungnerssup
kingugdliup kingomagut augti-
tagssarsioKatigingnut direktøri-
ngorsimavOK tåuko Svalbardime
piainigssamik soKutigissaicartut,
1920-t autdiartilemerat aningau-
ssarsiornikut KagfariartorfiuvoK,
piviussunik kinguneKartugssat i-
ngerdlånialigkatdlo Kulamarneru-
ssut autdlartiniamigssait periar-
figssaKalerdlutik. tåuna Jacobsen
takordluissamermik avdlanik ka-
litsissartOK peKardluarpoK tuluit-
dlo nunånut autdlartitauvdlune
aningaussalissugssarsiordlune. ki-
siånile Jacobsen Londonime sule
„sagdluliorujortitdlugo“ direktøri-
tut ingeniørimit perKigsåmeru-
ssumit taorserneKarpoK. tamatu-
ma kingomagut tåuko ingming-
nut iluareKatigigsingivigput, Nor-
gemilo tusatsiameKarmat ingeni-
øre 19.1-me ukioK inuiaicatigit pe-
Katigit, sorssungnerssuit mardluk
akornåne måna FN-isut sulissoK,
akuerisimagåt Norgep Jan Mayen-
imik pigingnigtunera — ilisima-
ssagssarsiortunik autdlartitsiniar-
toK silasiorfigssamik pilersitsi-
ssugssamik, Jacobsen unangmig-
dlertussutut ilisimassagssiortug-
ssat autdlartipai agdlåt tåuko Ke-
KertaK ilånik tigussaringnigdlutik,
kingoma Norgeme encartussissut
Kutdlersaisa Jacobsen agdlåt a-
kuerisimavåt KeKertap KerKanik
amitsumik pigingnigtutut! tai-
måitordle erKartussineK tugdleK
ajorssarfigå norskit nålagauvfiå-
nut taorsissugssångortitaugame,
tOKunerata kingomagut nålagauv-
fiup Jacobsenip pigissai kingor-
nussissuinit pisiarisimavai. Jan
Mayen tamatuma kingomagut
Norgep kungeKarfiata ilagiviler-
på, taimåituninilo maligdlugo ili-
simanerussumit Håkon VH-ånit
nålagkersugaulerdlune.
silasiorfik 1921-me sanåK 1944-
me aussaunerane ilaneKandgpoK
RadiosondeKarfingmik, tamatu-
malo angnertumik silap nanoK l-
nigssånik nautsorssuissarneK tu-
ngaviatigut pitsaunerulersipå, tå-
ssa silåinaK Jan Mayen-ip Kulå-
nitoK agsut ingmikut ingmat tai-
måitumigdlo aulajåinine pissuti-
galugo silarssuarme silamik naut-
sorssuissarnerme suniuteKartar-
dlune, åma radiosondinik taine-
Kartartunik Kutdlartitsissamikut'
(radiosondit tåssa Kutdlartausiat
issisiutigdlit, silåinaup naKitsine-
ranut ugtutigdlit silåinaup KanoK
isugutagtigineranut ugtutigdlit,
tamåko tamarmik radioarKåkut
nalunaerutigineKartardlutik) silap
sujumut KanoK inigssånik naut-
sorssuissamermut pitsångorsau-
tåuput.
silasiorfik moderniussup sania-
tigut, åma tåussuma isumagissar-
pai sinerissamik radiukut atåssu-
teKautit inugtaKardlunilo angutit
Kulit, tåussuma saniatigut uvdlu-
me km-it mardlugsuit tåussuma
ernåne loranstationeKarpoK nor-
gemiut igdlersornigssamut mini-
stereKarfiénit isumagineKartumik.
stationine tåukunane mardlungne
inugtainut ajungeKutigssat ataut-
simut atortugssatut suliarineKar-
simåput.
AtlantikoK Sikuiuitsuvdlo imå
Kalåtdlit-nunåta Islandivdlo Jan
Mayenivdlc akornånltut silap Ka-
noK inigssånut pingåruteKarput,
pissutigalugo silasiortut taissar-
tagåt sikuiuitsup silåinå nigdler-
toK angnertumik pissutaussarmat
aulajangissussardlune Europap a-
vangnåta kitåtalo nunat akung-
nagtumik kiåssusigdlit tikivig-
dlugit silagssaisa KanoK inigsså-
nut. sorssungnerssup kingugdliup
nalåne nalunarungnaivigpoK Ka-
noK silagssap sujumut ilisimasi-
naunerata pingåssusia ersserdlu-
arpoK ilånilo aulajangissugssavi-
ussardlune silåinåkut imåkutdlo
sorssungnermut, kisiåne åma nu-
nåkut sorssungnerme ingerdlatse-
riautsit tungaisigut silap KanoK
itugssaunera nautsorssutigineKar-
tarpoK KanoK iliornigssamut er-
Karsamermut. 1939-me novembe-
rime tyskit sorssussue slagkryd-
serit mardluk tuluit avssisimane-
rat anigordlugo Atlantikumut a-
nitdlåuput iligit umiarssuait i-
ngerdlaoKatigit piniarssåriniar-
dlugit. sorssutit tåuko mardluk
sujunertamingnik iluagtitsivatdlå-
ngitdlat, tåssa pissatuaringmåssuk
tuluit sorssutåt akungnagtoK Ka-
mutililersugaK krydserinut ikior-
te kisiat kivisingmåssuk ingming-
nit såkukineroKissoK. tuluit sor-
ssutaisa „Home Fleet“-ip ilaisa,
tåssa tuluit nunåta nangmineK
igdlersuissuisa, tyskit sorssussue
tåuko mardluk ilungersuvigdlutik
malerssoraluarpait, kisiåne tåuko
malugineKaratik Tysklandimut
uteiput Norgep sineriåta eraågut,
tåssa silap ajomera iluagtitdlugo
tyskitdlo sorssutinut nålagauner-
såta silardlungnigssåmk ilisi-
mangnigdlune pikorigsumik ta-
matuminga iluagtitårineragut.
1944-me decemberime, tyskit sor-
ssugfingne tamane tunuartitera-
luardlutik, tåssångåinaK akissiv-
dlutik såssussilerput, taineKartar-
tumik Ardennerine såssussineK,
autdlaiKåumut uivssuminartumik
sujuariartoKissumik, ilåtigut pi-
ssutigalugo silap tyskit ikiorma-
git: iligit tingmissartutigut pi-
ssauneKarnerunerat atomeKarsi-
nåungilaK tyskit Kamussuinut Ka~
leruarssualingnut pissutigalugo
uvdlut ardlagdlit silap ajortuar-
nera (pujoK). tyskit uvdlut Kulit
sujomutdlugit amartartut sila-
mik nalunaertartugssat Atlanti-
kumukartisimangmatigik.
1939-me 1. septemberime Norge
sikuiuitsup imåne aulajangersu-
mik nalunaertartunik tatdlimanik
silasiorfeKarput, tåssa Svalbard-
ime Isfjord Radio Jan Mayen-
ime Bjømøya-me kisalo Kalåt-
dlit-nunåta tunuane (Myggebukta
Mackenzia Bay-mitoK, 72°30’ av-
dl. san. åma Torgilsbu Lindenows
Fjorde-me, 60°30’ av'dl. san.), ki-
siåne aitsåt tyskit Danmark Nor-
gelo tigussarerérmatigik 1940-me
apemut oKatdlisigineKalerpoK i-
ssigtume silasiorfit KanoK pinig-
ssait norskit nålagkersuissuisa
Londonime Kimåsimassut tuluit-
dlo akornåne. tåssame tamåna ti-
kitdlugo silasiorfit silap KanoK i-
ssusia tamanut påsigssaussumik
nolunaemtigiuarsimagaluarpåt,
taimailivdlutik tyskit akeraisalo
tamarmik nalunaemtit tamåko i-
luaKutiginiartarsinausimavdlu-
git. 1940-me aussaunerane Kalåt-
dlit-nunåta tunuane silasiorfit
tåuko mardluk nalunaertalersug-
ssångortitéuput påsigssaujung-
naersagkanik, silasiorfigdle Jan
Mayen-imltoK piameKåsaoK Ki-
mangneKardlunilo, måssa tåsså-
nga silamik nalunaemtit ingmi-
kut pingåruteKaraluaKissut, isu-
maKarput tyskinit sassuneKarnig-
ssamut igdlersoriarfigssaKångi-
patdlårtut.
pilerssårutit tamåko aussaune-
rane ukiariartorneranilo 1940 nå-
magsineKarput, taimailiornikut
malungnartumik tyskit silasiomi-
kut amigauteKalersitauvdlutik.
taiméitumik sorssungneK tamåt
tyskit såkutue imarsiortut ting-
missartortartutdlo agsut ilunger-
suåput issigtune silasiomiameK
isumaginiarssaralugo atatiniar-
dlugulo, tamånalo ilåtigut pissu-
tausimavoK danskit Tunume ala-
pernaerssuissutitaisa tyskitdlo a-
kiunerånik tusåmassaussumik.
autdlarKåumut nazitstit piler-
ssårsimagaluarput nunap Kåne
Scoresbysundip erKåne silasiorfi-
liornigssamik, kisiånile USA, tai-
manikut 1940-me sule sorssuler-
simångitsoK, erssenugsumik nalu-
naermat Kalåtdlit-nunåt sorssuli-
sagaluarunik soKutigissamik ila-
gigåt (Danmark tigussaungmat
kingomagut amerikamiut canada-
miutdlo tamarmik Nungme kon-
suleKarfeKalerput), amerikamiut
taima nalunaemerat pissutigalu-
go pilerssårut nazistit taimaitipåt,
tåssa Hitlerip sorssungnemp aut-
dlartinerane Amerika kamagtisa-
soralugo agsut ersingmat. taimåi-
tumigdlo avdlatut iliordlutik sila-
siomeK ingerdlåniarpåt.
tyskit puissiniutåt „Sachsen",
sorssungnemvdle sujornagut ima-
nik tamåkuninga ilisimåringnig-
toK, avdlångortiteriardlugo sor-
ssutingortitauvoK ateKalerdlune
WBS 1 (Wetterbeobachtungsschiff
— umiarssuaK silasiorfiussoK)
septemberimilo 1940 silasiortua-
luit nagsardlugit Danmarksstræ-
dip kujatåtungånut Kalåtdlit-
nunåta Islandivdlo akornånut aut-
dlartitauvoK.. tåssånga umiarssup
silap Kanos inera aulajangersi-
massumik nalunaerutigissarpå
Trondheim-imut Norgemitumut
tåssungalo uterdlune upemåkut
1941, tåssa tamåniginamigssaK
navianarsivigsimangmat, tåssa ili-
git radiukut navssårilersimang-
måssuk umiarssuarmik nalunaer-
tartumik tamånitoKartoK. sordlo
taineKamissårérsoK tyskit silasi-
omertik angnertusititarpåt sumik
angnertunemssumik sorssungni-
kut nåmagsissaKagssamåleriar-
dlutik. sorssussup „Bismarck“-ip
atausiavigdlune tusåmassaussu-
mik sorssugkiarnituarssua, maji-
me 1941-me pissoK, taimailivdlune
sujuningånit piarérsagauvoic
„Sachsen“ip silasiorneragut si-
kutdlo Kaertartulersuinerdlo Dan-
marksstrædime påsiniavfigitiga-
lugit. tamatuma kingoma „Sach-
sen“ kingumut silasiorKilerpoK,
tamatumuna Kalåtdlit-nunåta Jan
Mayen-ivdlo akornåne, Kåuma-
terpagssuarne iligit radiukut u-
jardlersartuinut iluagtitsivdlune
naninavérsårtitdlune. 1944/45-me
kingumut tyskit umiarssuamik
silasiorniardlutik misiléndgput,
tamatumuna Kalåtdlit-nunåta
Spitsbergenivdlo akornåne.
tamatuma saniatigut tiklkumi-
naitsune soKångitsune silamik na-
lunaertartut inugtaKångitsut iver-
titaussarput tivsukartitaulerdlu-
tik, amerdlanertigut arKartartu-
nit, ilait ima ungasigtigissunut
Labradorip sineriåta avatånut
Canadame rusitdlo pigissåta Ke-
KCKertaK Novaja Zemlja-p entå-
nut. 1945-me martsime taimatut
jutdle 1973
jCltdlingajalerpoK — uvagutdlo pivfigssa« atorumavarput Ka-
låtdlit-nunåne pisissartuvut kigsautdlugit
jOtdfime pivdluangårnigssamik
tamatumånga peKataussumik ukioK KångiutoK pivdlugo Kuja-
vugut. sivitsoriångitsoK 1974 iserfigfsavarput, Kularisångilatdlo
ukiortåmfsaoK sapingisavtlnik pisissartQtlriiarumåravtigit tug-
dlQsimårtoK.
JUL 1973
Atter står julen for døren — og vi vil benytte lejligheden til at
ønske alle vore kunder i Grønland en rigtig
GLÆDELIG JUL
Samtidig siger vi tak for det gamle år. Snart skriver vi 1974
— og vær forvisset om, at vi skal gøre vort bedste også i det
nye år, for at De skal blive en tilfreds foto-kunde.
FOTO-MAGASIN ET A/s
Frederiksborggade 7 . København 1360 K.
28