Atuagagdliutit - 07.12.1978, Blaðsíða 11
NÅPIVFIK
uvdlumarne inunerme ajornartorsiutit
pivdlugit sågfigingnigtarfik
oKautsit
påtsivéru-
ssutigai
nalunginavtigo ajornartorsiut ma-
na OKautiginiagarput uvdlumfkut
ardlaligtigut nåpitagssaussoK a-
tuagagssiau una avKutigalugo pe-
rorsainermut tungassunik ilisima-
ssalingmut sågfigingnigpugut.
tåssauna uvigalo KavdlunåK nu-
kagpiarauterput sujornåk atua-
lcrmat kigsautigisimagigput klas-
sime KavdlunåtuinaK atuartitsiv-
fiussuminigsså, angerdlarsimav-
fingmine KavdlunåtuinaK OKalug-
figineKartarmat tamåna pitsaune-
rusoralugo — nauk uvdluinarne
igdlortåne kalåtdlisuinaK OKalug-
tut kisingajaisa ilagissaraluarai.
månalc sordin påsileriput klassi-
me taimåituminine påtsivérusau-
tiginarå, sordlulo iliniagagssane
kajumigerpiarungnaerdlugit. er-
Karsautigilerparpul klassimut ka-
låtdlisut OKalugfiussumut nugti-
niardlugo, åipåtigutdlo nalorni-
nartoKartitdlugo taima sivisutigi-
ssumik KavdlunåtuinaK atuarti-
taorérsimangmat påtsivérunerui-
nåsasoralugo.
KanoK iliusaugut?
CO.
akissut
ajornartorsiut agdlagkangne o-
Kautigissat igdloKarfingne nali-
nginaoKaoK kisalo ilaKutaringne
ingangmik mardlungnik åssigi-
ngitsunik OKausilingnik pingorfe-
Kartune inoKatigingne tamane su-
milunit silarssuarme nåpitagssau-
ssardlune. ajussårnaraluartumik
tupingnångitsumigdle mérKamut
tamåna tugtarpoK Kanordlo ilior-
dlune årKingniarnigsså iluamik
tikuåsavdlugo ajornakusortardlu-
ne. mérKavse ajornartorsiutå iliv-
se inoKatigingnivsine pissutsinut
agtumåssuteKarsinauvoK åmå-
taordle mingnerungitsumik atuar-
fiup ilumine måna uvdluvtine a-
jornartorsiutainut tungåssuteKar-
sinauvdlune. tåssame OKartoKar-
tarmat atuarfiup ajornartorsiutai
inuiaKatigit akunermingne ajor-
nartorsiutaisa tarrarssutigigait.
tamåkorpagssuitdle uvane ilå-
ngussusavdlugit inigssaKångilaK
taimåitumigdlo apernutit naitsu-
mik ima akiumavara:
perorsainermik imalunit atuar-
titsinermik sangmissanartut mi-
sigssorsimassait inuiaitatigitdlo
sumikaluartutdlunit misigissait
najorKutaralugit påsineKarsima-
vok mérKat inunguserissamingnit
mingnerungitsumigdlo agdliartor-
nermingne peroriartornermingni-
lo OKautsit atornerussait najorKu-
taralugit atuarneK autdlartitaria-
KartoK. tamåname mentap encar-
sartautsimigut ineriartornerane
kisalo kingorna kinaussutut mi-
sigissuseKarneranut iluaKutauner-
påusangmat. ilåtigutdlume åma
OKautiginiarneKartarpoK anånau-
ssup OKausé (modersmål) torKå-
mavigalugit atuartitsineK autdlar-
titariaKartOK, tåssame anånap
mérKamut inungorneranitdle pe-
roriartornerane najunerpaussar-
mat ilisarisimangningnerpaussar-
dlunilo.
agdlagkangne ersserpoK nauk
AKigssiaK Møller, perorsainermut
tungassunik ingmikut iliniagalik.
angerdlarsimavfivsine Kavdlunå-
tuinaK OKalugfigineKartartOK une-
raluardlugo OKautigigagko igdlor-
tåne kalåtdlisuinaK OKalugtut ki-
singajaisa ilagissarai tåssalo åma
imåisagunardlune åma ivdlit ig-
dlortåvisa angajorKåve kalåtdli-
suinaK OKalugtut ilaginerussarsi-
magitit. taimailivdlune mérKavit
uvdlormut KavdlunåtuinaK OKa-
lugfigineKartarnera — uvit anger-
dlarsimavfivse avatåne sulivfe-
Karsimagpat — kigdlilerujugssusi-
måsaoK. ajornartorsiut kisimitdlu-
ne aulajangernetc ajornaKaoK. tai-
måitumik kåmagtorumavavkit u-
vit ilagalugo atuartutivse klasse-
læreria kisalo atuartitsissue av-
dlat OKaloKatigiartorKuvdlugit.
taimailivdluse méricavsinut avKut
pitsaunerussoK nanineKarsinåu-
sangmat. åmåtaoK atuarfingne
angnerne tamane atualerdlåt
klassene sujugdlerne mardlungne
pingasunilunit atuartineKarnerå-
nut ingmikut sujunersuissartumik
peKartarpoK. tåunalo Kavdlunåtut
taineKartarpoK rådgivningslærer
for begynderundervisning.
piårtumik atuarfingmut sågfi-
gingnerKunaKause mérarse piv-
dlugo! AnigssiaK Møller.
merarput
kia pisavå?
ukiut arfineK-pingasut sivneKartut åi-
parissaralo katisimanata inoKatigig-
simavugut. mardlungnik méraKarpu-
gut, niviarsiaråinarnik, igdlungåtsiar-
ssuarmilo najuganardluta.
månale avigsårninalerpugut, isu-
maKatigissutigisinaunagule igdluvti-
ne pigissat Kanon avguåsanerdlugit.
åiparalo OKartarérpoK niviarsiarau-
terput angajugdlea nangmineK tigu-
niardlugo. tamåna erKortuliorneruva?
d.
akissut
aperautigineKartume malugivdluar-
tariaKartut tåssåuput:
1) katisimanane inåsatigingneK.
2) igdlume pigissat KanoK ilivdlugit
avguarneKarnigssånik isumasatigig-
sinåungineK.
3) åipaussup niviarsiarKamik anga-
jugdlermik tigusiumanera.
1-imut: katisimanane inbKatiging-
nea ukiune kingugdliunerussune ator-
nekariartuinartOK åiparingneK piv-
dlugo aulajangersagkat najorKutara-
lugit åndgssussivfigissåungilaK. a-
merdlanertigut avdlat akuliunigssåt
— sérdlo KUtdlersat — pingitsérniar-
dlugo taimatut in&KatigilersoKartar-
poK, inftKatigingnerdlo iluamik inger-
dlagatdlartitdlugo »åiparigtut« inå-
nertut issigineKarsinauvdlune.
Alibak Steenholdt, inatsisileritoK.
avigsårnialernermile apernutit a-
jornakusértut tåkusinåuput tamati-
gut éiparingnerme inatsisit najomu-
taralugit åndngneKarsinåungitsut.
tamåkulo måna tikitdlugo inatsisiti-
gut åmingssussivfigineKarsimångit-
dlat inuitdle mardluk akunermingne
Kanon iliortarnerat najorKutaralugo
skifterettikut åmigssussivfigissau-
ssardlutik.
2- mut: autdlarKautitut torcéma-
vigssatutdlo pingårnertut OKauti-
gissariaKarpoK inånatigit inåsatigi-
lernermingne ingmikut pigissatik
avigsålernermingne piginartug-
ssaungmatigik. pigissatdle inbKati-
gingnerup nalåne »åiparinit« atautsi-
mdrdlune pisiarineKarsimassut Ka-
noK iliorfiginigssåt ajornakusbrtoru-
jugssusinauvOK, amerdlanertigume
uvdluinarne inånerme erKarsautigine-
narneK aj ormat avigsålernerme Ka-
non iliortonarumårnersoK. tamatuma
kingunerigajugtarpå pigissat atausiå-
kåt pivdlugit isumanatigigkungnaer-
nen angneruniussilernerdlo.
aperautigineKartume katisimanane
indKatigingnenarsimavoK sivisungåt-
siaKissumik. inånatigit aningaussa-
Karniarnikut atautsimérsimagpata
igdlume atautsimbrdlune atugagssat
tamarmik tåukua akigssarsiait ator-
dlugit akilernenartardlutik pivfigssap
inbnatigigfiussup ingerdlanerane å-
ssigingmik pigingnenatigingnen pi-
lersarpOK. avigsålernermilo pigissat
tåukua avguarnigssåt skifterettime
(kredsdommerimit) suliarinenartug-
ssauvoK pigingnenatigingnerme ma-
ligtarissagssat najorKutaralugit. er-
Kartussissutigutdlo aulajangernenar-
sinauvoK pigissat nalenarnerussut ar-
dlånit piginenalisagpata åiparminut
aningaussanik nalenarneranut naler-
Kutunik tuniussaKarnigsså.
3- mut: niviarsiamanut anånausson
kisime angajornåtut piginautitauv-
dlunilo onartugssauvoK. inbnatigit
katisimånginerat pissutigalugo atå-
tåussoK angajornåtut onartugssåu-
ssusenångilaK.
kisiåne anånausson atåtaussordlo
isumanatigissuteKarslnåuput angajor-
nåtut onartugssåussutsip atåtaussu-
mut någtinenarsinaunigssånut, isu-
maKatigissutdle tåuna aitsåt atortu-
lersinauvon kredsrettime akuerinena-
rune. aperKutiginenartumile malung-
narpon anånaussup taimatut iliornig-
ssaK isumaKatigivatdlångikå.
Alibak Steenholdt.
kiserdliortoK
arnauvunga 31-nik ukiulik, mérå-
nguåka mardluk ilagalugit etage-
husime najugaKarpunga. kisimi-
pugut. merKama åipå atualerér-
pon. måne igdlonarfingme ilanu-
tagssaileKissarnermik kiserdlior-
taKaugut, nauk mérKåka ilane
méranatimingnik pulaortitsissara-
luartut. sulivfit ilane assaissartu-
tut suligaluarpunga, kisiåne tujor-
minarilerdlugo ivsan soraerama,
åma iluamik oKaloKatigssaKartå-
Martha Labansen, inungnik isuma-
gingningnerme sujunersorte.
nginama, tåssane sulissut navdlu-
någinangajaugamik. sulivfigssar-
serKigkaluarpunga kommunip ag-
dlagfiane uvalikuinaK assaissar-
tutut. kisiåne måna soraernigssa-
ra kigsautiginalerpara, åma imer-
niåinaleriarama inortuissaKåtår-
dlunga nålagaussavta inugsiar-
nersårfigiungnaermanga. åma i-
nerput akisunermik akigssarsiama
sivnerc sorpiarncK ajorput. måna-
Iuåsit avångusungnermik såriar-
figssaerukama agdlagpunga. sa-
uok iliusaunga?
b.
akissut
ajornartorsiutitit påsinarput åma-
lo ersserKigdluinardlune inersi-
massunik oKaloKatenartarnigssat
agsut pissariaKartikit. mérKang-
nik pårssivdluarsinåusaguvit pi-
ssariaKaKaoK inersimassoKating-
nik atåssuteKartarnigssat taimåi-
tumigdlo peKatigigfitdlunit ardlå-
nut ilånguniartariaKarputit.
imertarnerit kiserdliorningnik
tungaveKarsinauvoK taimåitumik
imerneK Kimåvfiginago kiser-
dliornerpit Kångerniarnigsså suli-
ssutigissariaKarpat. imernerit
nangminérdlutit soraertisinåungi-
kugko Nungme (tåssanimiuguna-
ravit) alkoholambulatoriamut
sågfigingnigsinauvutit, åmame tå-
ssane sulissut OKaloKatigalugit pe-
riarfigssanik avdlanik sungivfing-
ne atorsinaussangnik pigssarsini-
arsinaugavit.
inuniarningnutdle pingårute-
KardluinarpoK KanoK ingminut pi-
lersorsinaunerit. agdlagputit su-
livfigpit ånainigsså ånilångagalu-
go, åmame inortuiuåinåsaguvit a-
sortitaoriatårsinauvutit. åipåtigut-
dle nangmineK sarKumiupat akig-
ssarsioraluardlutit inivsinut aki-
liutitit angnertungårmata inussu-
tigssase angnikipatdlårtut. lands-
rådip ilerKorerKussai nåpertordlu-
git periarfigssaKarpoK kisimitdlu-
ne pilersuissussut inimingnut a-
kiliutaisigut OKilisåusinauvdlugit.
taimatutdle ikiorneKarnigssat a-
nguniarugko kommunime ikiui-
ssarnermut agdlagfingmut sågfi-
gingningnigssat pissariaKarsoråra,
tåssame imertarnerit åmalo suliv-
fingnik pårssivdluarsinaujung-
naernerit Kångerniåsagugkit so-
cialmedhjælperimik OKaloKate-
Kartalernikut ajornartorsiutivit
OKilisarsinaunigssåt angusinauler-
niåsagavko.
isumanarpunga piårnerpåmik i-
kiuissarnermut agdlagfingmut
sågfigingnisassutit ajornartorsiu-
tititdlo tamaisa sarKumiutdlugit.
inugpagssuit taima sågfiging-
nigtariaKartarput taimåitumigdlo
kångugissariaKarane, tåssanime
ikiorneKartugssauvutit nangmi-
nérsinaunigssat anguniardlugo. å-
raame sågfigingningikuvit mérKa-
tit atugardliortilersinauvatit, tåu-
nalo kigsautiginartineKarsinåu-
ngilaK.
inuvdluarit
Martha Labansen.
Antabusit
pivdlugit
angutauvunga 43-nik ukiulik — nulia-
narpunga tatdlimanigdlo Kitornanar-
dlunga, angajugdlitdlo inusugtor-
ssuångulerérput. ukiune kingugdler-
ne Kångiutune imertorujugssuångor-
nikuvunga, ilånériardlungalo ingmi-
nut ingassaginalertardlunga. ernar-
sartaraluarpunga nakorsiarniardlu-
nga issartagkanik imernavérsautinik
antabusinik piniardlunga. tamatigut-
dle nangåssordlunga taimaitinartar-
punga. apernutigerusugkaluarigauna
issartagkat tamåko inungmut KHnoK
suniutarnersut.
av.
akissut
Antabus åma Dipsan imigagssartor-
navérsautitut atorneKartarput. na-
„Nåpivfingme" ilingnik
sujunersuisavdlutik aper-
Kutingnigdlunit akissute-
Kåsavdlutik piarérsimåput
uko: nakorsaK Ove Rosing
Olsen, inatsisinik iliniagar-
toK Ålibak Steenholdt, i-
nungnik isumagingning-
nerme sujunersuissartoK
Martha Lahansen kisalo
perorsainermut tungassu-
nik ingmikut iliniagaKarsi-
rnassoK Aitigssian Møller.
apernutit matumane sar-
KumiuneKartut avatånit
nagsiussarsiaringilavut,
kisiånile årnigssuissoKar-
fingme sanåjuvdlutik å-
ssersutitut. nularnångivig-
sumik apernutenarniartut
amerdlanerpåt aterming-
nik sarKumiussiumassåså-
ngitdlat, taimåitumigdlo
agdlagkavse ataisigut „ati-
ussalinartåsause“.
ajornartorsiutit umåmio-
rinalerdlugit iluångilan,
taimåitumik kissingnak
sågfigisigut — periarfig-
ssan angmarnenarpoK.
unga agdlagit:
Nåpivfik,
AG Box 39,
3900 Nuk.
Ove Rosing Olsen, nakorsaK.
korsautit tåuko mardluk imigagssa-
mik atuerulugsimassupimerungnaer-
dlune misigissartagainut — sajung-
nermut, ånilånganermut kiagOKåtår-
nermutdlo — iluaKUtåungitdlat, atu-
lersinagitdlo taimatut timikut tarni-
kutdlo imigagssamit pilersumik ajo-
KUteKarsinauneK iluarsemårtariaKar-
pOK.
Antabus åma Dipsan isimavdlugit
imigagssartorneK aKagutårnermik så-
kortåmik kinguneKartarpoK imigag-
ssartorneK angnertungikaluarångat-
dlunlt. kinaK augpitdlertarpoK, Ornat
kagssugdlune, anersårtorneK sukag-
titdlune tigdlertumigdlo niaKordlung-
neK atutilerdlune. imigagssartorsi-
mavdlune suniunera såkortugångat
meriånguneK meriarnerdlo atulersi-
naussarput ilisimajungnaertOKarsi-
nauvdlunilo — tamånale KaKUtigårtO-
vok, angnertungåtsiartumigdle imi-
gagssartoråine atorneKångits&rtug-
ssaunane. imigagssamik atuitinane
Antabus Dipsanilo ulorianauteKå-
ngitdluinarput ukiorpagssuarnilo a-
torneKaraluartut ajoKutautitdlugit
takuneKarsimångitdlat. Antabus Dip-
sanilo umatilugtunut nakorsarneKar-
simångitsunut Kåumatinilo sujug-
dlerne pingasune nårtussunut atorti-
neKarneK ajorput.
atautsimut issigalugo: antabusitor-
dlune imigagssartornavérsårtOK imi-
gagssap antabusivdlo atautsimut su-
niutigissartagåinut nuénitsunut ku-
nutineKartarpoK, tamånalo tungavi-
galugo imigagssamut kajumingneK u-
ssernartorsiornerdlo angnikitdlisine-
Kartarput.
antabusitorneK nakorsiarnikut aut-
dlartineKarsinauvoK, NOngmilo åma
alkoholambulatoriamit ingerdlåne-
Karslnauvdlune. ima adresseKarpoK:
Quassunnguaq 18 B 768, telefon
2 26 55.
inåvdluarKussivdlunga
Ove Rosing Olsen.
1 1