Atuagagdliutit - 07.12.1978, Blaðsíða 28

atuartartut agdlagart. læserne skriver
Nunatsinnik paasissu-
tissavut killeqaqaat
Nalunngisatsitut Danmarkimi Ka-
laallit Nunatsinnilu inuusuttut 17-
iniit 212--t angullugit ukioqartut al-
laatiginninnikkut unammisinniarne-
qarput.
Unammisitsisuusut Det grøn-
landske Selskab, Lions Club Dan-
markimi, Kalaallit Nunaannilu qaam-
marsaanermi kattuffik, siunertarine-
rarpaat sapinngisamik amerlasuut
hjemmestyreqalernerup qanoq nassa-
taqarumaarneranik isummaannik
saqqummiisinniarnissaat. Taama so
qutiginarunartumik allaaserisassas-
sinneqarluni pileriallannaraluaqaaq,
nakeriallannaqaarli paasilerlugu aal-
laavissaqanngilluinnarluni, Taamaa-
lillunilu allaaserinninnermi ilaasinnaa-
junnaaruni.
Maani Qallunaat nunaanni kalaallit
inuusuttut ilinniartorpassuuvugut al-
laaserinninnikut unammisitsinermut
ilaangittuulersut, naak amerlaqaluta
soqutiginnilluinnaraluarlutalu. Soor-
mili allaaserinneqataasinnaanngittu-
gut? Aap, allaaserinneqataasinnaan-
gilagut tunngavissaqannginnatta. A,
ila-soormi tunngavissaqanngilangut?
Nunarput qimallugu Qallunaat nu-
naannut ilinniariartortinneqarsima-
vugut. Maanilu atuarpugut Kalaallit
Nunatisinnik atuagaaqqianik allanillu
naalakkersuinikkut paasititsiniuti-
nik, ilinniagaqarnitsinni isumaginnit-
tuusut tungannit isumassorneqanngi-
villuta, naak malugisimasatsitut u-
kiut makku nunatsinni naalakker-
suinikkut aalassassimaarfiugaluaqi-
sut.
Maani Qallunaat Nunaanni aviiser-
parujussuit ullormut saqqummersar-
tut Nunatsinnik nutaarsiassarsiorfi-
galugit quqperartuaraluarpagut, tul-
luusimaarutigisinnaasatsinnilli naam-
mattuuisinnaanerput annikeqaaq!
Taama allakkama eqqarsaatingaakka
qulequtapiluunerit ersarilluinnartut
Nunatsinni pisimasuplunnik oqalut-
tuartut nunami takornartamiilluni a-
j orusuutiginngittoorneq sapernartar-
mata aammalu kalaallit naalakkersui-
sutta oqaaseqaataannik allaaseri-
saannillu taarsertariaqarsorigakkit.
Allatut ajornartumik qaammam-
mut ilinniarnermut atatillugu kaasar-
fimmiumininnguanik ikereeqisunik a-
viisinut Nunatsinni saqqummersartu-
nut pisartagarisanut akilingassaqar-
narpoq.
Maanili kalaallit inuusuttut qassit
aningaasanik taama suunngilluinnar-
tigisunik kaasarfimmiulerneqartartil-
lutik taamaaliosussinnaappat?
Isumaqarlunnarpunga nunarput qi-
mallungu maanga ilinniariartortinne-
qarsimasugut ikippallaanik isumaqar-
figineqartugut maaniikkaluarluta nu-
natsinni politikkikkut qanoq malin-
naarususseqaraluartugut. — Piumas-
suseqaraluartugullu.
Peter Gr. Samuelsen.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunerp tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tki-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisianile ingmikut pissutigssa-
narsiniagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausmar-
sinaussarput. ildn gu tagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
nunavta pigissai
akilerårtamerme
politike erKomeK
Kalåtdlit-nunåne måne sujusingneru-
ssukut OKatdlisigineKarpoK kommu-
nit akornåne akilerårutitigut isertitat
KanoK avguaKatigigsitarnerat, månå-
kutdle landsrådip aulajangerpå nuna
tamåkerdlugo akilerårutaussugssaK 2
procentiusassoK kommunerpagssuit-
dlo aningaussarsiornikut ajornartor-
siuteKaraluardlutik akilerårutigiti-
tagkamingnik åpartitsiput. sdrdlo nu-
na tamåkerdlugo akilerårut 2 procen-
terpiåinånguaK, sdrdlo landsrådip o-
Katdlisigingilå, nuna tamåkerdlugo
akilerårut KanoK ilusilersorneKar-
sinaugaluarnersoK. Danmarkime par-
tit anginerpårtaisa tugdliata akilerår-
titsinerme politike Kitiutipå pilersit-
dlugulo isertitanik akilerårtartitsine-
rup issornartorsiorneKarnera tunga-
vigalugo.
s6k Kalåtdlit-nunåne onatdlisigi-
ngilarput akilerårtartitsinermut tu-
ngassut åssiglngitsut? sujugdlermik
aj ornartorsiuterpagssuit aj ornartoru-
jugssuit tusartitsissutigisavdlugit,
tåssa akilerårutit procentiånik Kag-
fainigssaK, tainenarérsoK Påmiune
K’aKortumilo borgmesterinit. isu-
magssåungila månåkut nangmi-
nerssornerulernigssapakuerineKariåi-
nångornerane OKatdlisigisavdlugo a-
kilerårtartitsinerup procentiata ta-
marmiussumik Kagfangnigsså kingu-
singnerussukut Kagfainigssaa akuer-
sslssutigiuminarnerutiniardlugo. aki-
lerårutit amerdllssutigssait atorfig-
ssalerujugssfiput, pingårtumik inå-
sugtut sulivfigssaileKinerata akior-
niarneranut tugdlianigdlo inungnik i-
sumagingningnermut tamatumanilo
sulivfigssaKångitsut pissartaganarti-
nigssånut.
imalOnit Hanorme mérnanut inig-
ssissarfit, månåkut landsrådimit 3
miil. kr. migss. ikililerivfigineKartut?
isumavdlåtivta sule pingårnerssa-
riuarpait sujunigssame sulissugssat.
amerdlasbrparuj ugssuitdlo nåmagtu-
nik isertitagdlit angnerussumik akili-
nigssamut akigssanardluarput, tai-
mailivdlungalo ajornartorsiutinut av-
dlanut pulavunga, tåssa akilerårutit
KagfagkiartuårtfltineKarsinaunerå-
nut.
s6k akilerårutit Kagfariartortuså-
ngitdlat imailivdlutik, akigssarsia-
Karnerussut angnertumik akilissar-
dlutik akigssarsiakitsutdlo akilisana-
tik? pingårtumik taimailiornerup tu-
ngavingmisut isumå måne Kalåtdlit-
nunåne sugssåungitsunit ilångaute-
Kartarnermik maligtarissagssanit a-
serortigåungitsoK Danmarkimisut
ilivdlune. ernarsautip tungavigisså
tuvit nukigtunerussut nulikåineru-
ssunit nangmagaKarnerunigssånik
ardlanangåtsiartut akerdlerinaviaru-
nångilåt?
akilerårtitsinerme politikip igdlua-
tungaisa pingajuat tåssa nunap ilai
akilerårtarfiungitsut. Kanon ingerdlå-
nenåsåpat nuna tamåkerdlugo akile-
rårutitigut kommuninutdlo akileråru-
titigut?.
sisamagssånik naggatågutdlo ajor-
nartorsiuteKarfik tåssa atautsimut a-
kilerårtitsissarnerme maligtarissag-
ssat? tamatumane ernortuliorneK Ka-
non ingerdlava? påpiaråinåkut aviku-
vit akilerårutigssaugaluatit iluanåru-
tigilårdlugit. suna pivdlugo akilerår-
tartitsissut akuliutisåpat Kanon in6-
KateKarnivtinut mardlåvdluta imalfi-
nit pingasåvdluta imalunit soKarata?
OKatdlisiginiartigo nåpertuivdluar-
tumik akilerårtartitsinerme politike
pernigsåruneruvdlugo, taimaiMvdluta
nåmaginarnerussumik akilerårtitsine-
KarKUvdlugo. åmalo angnerussumik
akissugssauierdluta pissortat pigisså-
nut taimaisiorsinauvugutdlo ilåtigut
aulajangissarnerne suniuteKaKatau-
lernivtigut KanoK inuiaKatigiussugut
aningaussalersorneKarnigssavtinut.
SP. nanorme ipa imåtigut angat-
dlatit nuånåriutit akileråruserdlugit?
Flemming Hovgård Christensen.
ukiut 10—15 matuma sujornatigut i-
lungersungårdlunga landsråde sågfi-
gigaluarpara ikiorKuvdluta anger-
dlarsimavfingme imigagssap ajoKU-
taunera pivdlugo. — supat, imigag-
ssap OKatdlisaunera autdlartilårdlu-
gulo ingmingnut erKartukusungina-
mik taimaititaråt. ilalo nikatdlornar-
tåssusia tatigalugit nålagkersuissora-
lugit. måssåkut ilungersfltileravsiuk
kingusinårpuse.
imerniartarfit iluamik tåikartorneK
ajorpase, tåukua ajonutaunerpau-
ssut. åssersåsiordlanga: uviussoK su-
livdlune soraerame avKusårdlune pisi-
niarfingmit imiårarsivoK. angerdlarsi-
mavfingmine imerpai. amigkitsivon.
aningaussat avdlanut atugagssauga-
luane imerniartarfingmukardlune atu-
kalåtdlit uvagut påsingnigtarnerput
maligdlugo onausen »pisussut« ima-
tut påsissarparput, tåssa pigissan su-
nalunit suliarineKarnermigut iluanu-
taulerdlune iluanårutaulersimassoK.
pingårtumik ukiune kivdliuneru-
ssune nålagkersuinen pivdlugo onat-
dlineKartitdlugo »nunavta pisflssu-
tai« tåinarineKarpatdlålerångata ag-
sut isumaKatigissarsimångilåka. sdr-
dlo åma Kanigtukut nunavta pigissai
åmaitsut pivdlugit radiukut OKatdli-
tOKarmat »nunavta pisilssuta« tåina-
rineKaKissut. åma emaimavara ukiut
pingasut matuma sujornatigut folke-
tingimut ilaussortan Lars Emil Jo-
hansen måningmat »nunavta pisilssu-
tai« tåinarineKaKissut pivdlugit aper-
KuteKarsimagama tamåko sånersut
sumlnersutdlo, akivordlo tåssaussut
ålia, aumarssuit, saviminigssan, auli-
sagkat, il. il. akissutainut tåukununga
tungatitdlugo erssårtåuneKanaoK s6-
Qanoq ilillutik »Tussiaatit« mitalliuti-
gineqarsinnaappat? Mitalliutiginnit-
tuussapput allaasitaamut akerliusut.
Allaasitaamik naqissimasut atuar-
nerat allaasitoqqamik naqissimasu-
nik atuarnertulli mitallernanngitsiga-
lunilu pissarsinartigaaq tamanut paa-
sinnikkusuttuugaanni soqutiginnit-
tuugaannilu.
Allaasitaamik atuarniarnermi a-
merlasuut allaasitoqqap sungiussari-
tissimasai kalikappallaartarunarpaat
taamaaliornermilu sungiussipallanni-
ssaraluaq ingalanneqartarpoq, kingu-
nerisarlugu inuup eqqarsaatimigut
lugsinarpai. angerdlarame KanoK i-
liorpa? ilagissånguane ernigserérsut
angerdlarame emigsivitdliortipai. i-
merniartarfeKångikaluarpat eraigse-
rérdlune najugagssarigaluane.
uvanga angnerpåmik pissarpåka
mérKat angerdlarsimavfingme ernig-
sisimanigssåt. imerniartarfit nålagait
ukorsé, åipagssånik OKautsit ilivsinut
uko tugtipåka: uvanga ilivsiugaluaru-
ma emigsivdlunga sinigtarnaviångi-
kaluarpunga angerdlarsimavfingne
emigsisimanigssaugaluaK ilivse ani-
ngaussarsiniåinardluse aserortarav-
siuk.
inugsiarnersumik inOvdluarKUSsiv-
dlunga
Katrine Kristoffersen,
Kokkedal.
runame uvanga peKatauvfigingisav-
nik.
isumaKarpunga pingårtumik nålag-
kersuissuvta tungånit »nunavta pisil-
ssutai« tåinarineKarpatdlålersut i-
nugtaussunutdlo erKungitsumik isu-
mavdlualugsinarnermik kinguneKåi-
narsinauvdlutik, åmalo nangminer-
ssornerulernigssaK pivdlugo taissi-
nigssamut isumernigssamut akornu-
tauginarsinauvdlutik.
kigsautiginarpon »nunavta pisd-
ssutai« pinagit pigissai« tåinarineKar-
talisassut. atagume neriugdluardluta
utarneriarta, imaKa KaKUgorssdngit-
sok nunavta pigissai iluaKUSsuå-
ngordlutik nunavtinut pisus sutingo-
rumårtut, tauva taimanikugssaK pi-
viussumik tamavta erssårtåukumår-
pugut.
Julius Jakobsen,
Arsuk.
eqqarsalersitsisinnaagaluanut immi-
nut mattunnera. Isumaqarnarpoq
inuunermi tamanna qaangerniarta-
riaqartuusoq, inummi imminut peror-
sarniaruni isumaliutissanik tamalaa-
nik tusarsinnaasaminik atuarsinnaa-
saminillu imminut immersorsinnaasa-
riaqarpoq.
Andreas Poulsen AG-mi nr. 44 9.
novemberimi saqqummersumi allassi-
masaanut sakkortuumik akissuteqa-
rusunngilanga, isumaqarpungalu pa-
katsisimanerujussuani paasisinnaal-
lugu. Allaasitaap eqqunneqarnerani i-
kaarsaarneq immaqa tassanngaan-
narpallaarsimavoq, atulersitaanerani-
lu sukumiisumik inuiaqatigiinni in-
nuttaasut tunniussivigineqarsiman-
ngillat paasinninniutissaannik, taa-
maattumik pilersimavoq paasinneq-
qaarani oqartarneq nalinginnaasoq:
— Ajorpoq, atorsinnaanngilaq, mital-
liutaannaavoq.
Atuarfimmi malunnartarpoq meeq-
qat angajoqqaamik sunniinerat tu-
naartaralugu allaaseq nutaaq aker-
liuffigisaraat, aamma tassani taamaa-
liornik ilikkagassaraluanut imminut
mattunneqartarpoq, soorlu qarasaq i-
nerikkiartuleqqunagu allallunilu eq-
qarsaatinik anitsisinnaaneq anguju-
managu pissusilersorneq, tamannalu
inuiaqatigiit innuttaannut minnin-
nguuneranniit tunniunniagaat sus-
saakkeerneqassappat taava isumaqa-
ssaaq inuiaqatigiit »nipaat kiffar-
tuunniaraluarlugu annemartui qimar-
ratigiinnarneqartut! Inuiaqatigiillu
kiffartuussaajumanngitsut!«
Hans A. Lynge, Qeqertarsuaq.
PER RØNNOW KØN1G
LANDSRETSSAGFØRER (H)
ARNE HOMANN
LANDSRETSSAGFØRER (H)
GUNNAR HOMANN
ADVOKAT (L)
J. KORSØ JENSEN
ADVOKAT (L)
A. STEEN HANSEN
ADVOKAT (L)
ANNERS P. DAHL
ADVOKAT (L)
GEORG DEDICHEN
ADVOKAT
HANS BOSERUP
ADVOKAT
Inuk Rejser under likvidation
Det meddeles herved, at undertegnede advokat Hans Boserup,
i henhold til anpartsselskabslovens paragraf 97 stk. 4 ved
likvidationsmøde i Grønlands Landsret den 9. november d.å.,
blev valgt som endelig likvidator i Nuuk Rejser, Grønlands
Rejsebureau ApS i likvidation, der likvideres efter reglerne
om insolvent likvidation af anpartsselkaber.
Enhver, som mener at have fordringer på boet, anmodes her-
ved om inden 3 måneder at melde deres krav i boet, ledsaget
af fyldestgørende dokumentation for kravets rigtighed.
Godthåb, den 21. november 1978
Advokat HANS BOSERUP
Boks 36 . 3900 Godthåb
kingusinårpuse
Atisatoqaq
atisartaarlu
28