Atuagagdliutit - 10.07.1980, Blaðsíða 6

K'ornup inuernekarnigssa
KGH-p tuavisarutigisimavå
— inueruneKarnera pmgitsortmeKarsmausimaga-
luarpoK. niorKutigssiaK atausTnaK aulajangTssutfne-
KarpatdlårsimavoK, tåssa sårugdlik.
tupingnangilaK inugpagssuit
OKartarmata K’ornoK kajunger-
narnerardlugo.
nunaKarfik KeKertaussångua-
mlpoK, Nup kangerdluane KeKer-
tarssuit ilåta sineriåne avangnar-
pasigsume. KeKertaussångup
ikeK nunaKarfiup avatånitoK ne-
rukitdlineKartipå, tåssalo nuna-
Karfiup ateKauta — K’ornoK.
KåKarssuit portusut nunaKar-
fik ungasigdlitdlardlugo ungalu-
simavåt — sordlume tåssa sunut
navianarsinaussut parKutarinia-
råt.
nunaKarfik sineruagssuavtine
alianåinerpåt ilåt.
ardlalinguanik erinarssåteKar-
poK K’ornoK pivdlugo — nuna-
Karfingme tåssane nunaKarsima-
ssut sanåvinik. erinarssåtit tamå-
ko ilait mardluk nunavtine tamar-
me naluneKångitdluarput. sujug-
dliutdlugo taissariaKarpoK »K’år-
nunguaK nuna«, taigdliorneKar-
dlunilo eriniorneKarsimassoK Ni-
els Nielsenimit, atuagkiortuvta
taigdliortuvtalo tusåmassaunerit
ilåta Frederik Nielsenip atåtånit.
erinarssåtip taigdlaisa ilåt
åssersutigssauvdluarpoK nuna-
narfingmiut nunanarfingmingnut
Kanon pissuseKarnerånik nanor-
dlo misigissuseKarnerånik:
»Kujåssutigilarput
pingortitsissumut
taima pitsautigissumik
nunanartingmatigut«.
K’årnoK pivdlugo erinarssut
avdla ilisimaneKardluartoK tå-
ssauvoK »alianaigeKåvkit nuna-
ga«. taigdliortuvoK Frederik Ly-
ngeugaluan, Avangnåta ninersi-
viane navdlunåt folketingiénut
ilaussortau sujugdlen. Frederik
Lynge K’ornup iliveKarfinguane
ilivenarpoK.
»K’ornoK toKuvfigisavdlugo
pivdluarnartusaoK, Kimåsavdlu-
gule artornangårpoK«, taima Kor-
normiusimassut ilåt onarpoK
Atuagagdliutine avisiliortumut
Jens Brøndenimut 1971-ime okto-
berip uvdluisa Kulingåne K’ornup
pissortatigortumik inueruneKar-
nerane.
naggåmik kivdligtinartOK
«. . . nunaKarfiup inue nugsimå-
put«, Jens Brøndenip nunaKarfi-
up inuerunera pivdlugo agdlause-
rissamine nangipoK, »peKutitik
pigissatigdlo portoriardlugit ig-
dloKarfingmukarsimåput. K’or-
noK Nåp kangerdluane niuverto-
ruseKarfiujungnaerpoK, sikut
autdlakåvfiat, sarfamit ilungmut
silåmutdlo ingerdlaortarfiat.
K’ornoK måna OKalugtuagssåinå-
ngorpoK uvdlumimit inueruvdlu-
ne. najugauvoK sueriisimassoK,
inuerusimassoK, kangerdlungmit
pujortulérarpaluerusimassoK, au-
lisagkerivingme ikårssuarnilo
ulåpuvfiuj ungnaersimassoK.
K’ornume suerupoK, inuerupoK
nipaitsorujugssåvdlunilo.. .«
«kisiéne Nflp kangerdluane nu-
naKarfinguaK tåuna Kanga pingå-
ruteKarsimagaluarpoK. kanger-
dlungme sårugdligpagssuit nuna-
Karfingmiunut pissårtitsiput. Ka-
agdlagtOK: Svend Møller
låtdlit-nunåne Kavsérpagssuarne
taimåipoK. inuit suliniardluartut
aulaniardluartutdlo taimane nu-
naKarfingmut tåssunga nugter-
put. tåssane periarfigssaKarpoK.
tåssane pissoKartarpoK . ..«
OKalugfingme naggatårutau-
ssumik nålagiarneK ima agdlause-
rineKarpoK:
»kalåtdlisut tugsiardluatårneK
OKalugfingmit tusarssauvoK au-
ssap anorånguatut OKortutut,
issikivigdlo nipilerssorningortitu-
tut itdlugo. najugkamik avdlamik
taima kussanartigissoKarnaviå-
ngilaK . . .«
nålagiarneK nerdliviliarnerdlo
nåmagsingmata iliveKarfingmu-
kåput. inuit 100-ngajåuput, K’or-
nup inuisa sivnere kisalo Nåp
kommuniane pissortat Kaemu-
ssatdlo uvdlup ingerdlanerane
nunaKarfingmukåsimassut. tå-
ssane KinoKatigigtoKarpoK — nu-
naKarfingmik, erKardlinik ilaKU-
tanigdlo kivdlingnartumik inåv-
dluarKUSsineK.
K’ornup nunaKarfiujungnaer-
nera, imalunit taineKartarneratut
niuvertoruseKarfiujungnaernera,
taimatut Atuagagdliutine ag-
dlauserineKarpoK.
KGH tuavisårisimavoK
pisimassoK Kulåne agdlauserine-
KartoK Kåumatinik pingasunik
sujorKutdlugo Nångme kommu-
nalbestyrelse agdlagarsisimavoK
K’ornup inuerutivingneKarnig-
ssånik naggataussumik aulaja-
ngernermut pissutaussumik —
tåssame K’ornoK iluamik inueru-
kiartuålersimavoK 1960-ikut Ki-
temunerata migssånit.
agdlagaK tamåna Nångme
KGH-mit pisstivok. K’ornume ni-
omutigssiorneK niuvernerdlo ta-
maisa KGH-p ingerdlatarai OKar-
tugssauvfigalugitdlo. agdlagaK
atsiorneKarsimavoK taimane
Nångme KGH-me pissortaussu-
mit N. Carstensenimit.
agdlagkame emaisitsissutigi-
neKarpoK K’ornup inuerusarne-
Karnera ima sukatigissumik pisi-
massoK agdlåt uvdloK tåuna (ju-
lip uvdluisa 29-åne 1971-ime) inu-
it 31 nunaKarfingme kiserngoru-
simavdlutik.
ilimanarmat tåukua sivnerutut
ilangåtdlugssue åma ukiap inger-
dlanerane nugterumårtut N. Car-
stensenip kåmagtåtigå kommu-
nip niorKutigssanik pilersuiving-
mik pilersitsinigsså, tamånalo
kommunalbestyrelsip augustime
atautsimlnigssåne OKaluserine-
Kamuvå.
N. Carstensen nangigpoK:
»niomutigssanik pilersuiveKa-
lernigssamik sujunerstit tamåna
soruname tunuartineKåsaoK aula-
jangiuneKarpat nunaKarfik inue-
rutdluinarneKåsassoK ukiap uki-
uvdlunit ingerdlanerane.
sågfigingningnivtlnut pissuti-
gissarput tåssauvoK inungnut
taima ikigtigissunut niorKutigssi-
ornerup pilersuineruvdlo tungai-
sigut sutdlissinerup akisuvatdlå-
rujugssuarnera, taimåitumigdlo
aningaussaKarniarneK emarsau-
tigalugo såkortåmik kåmagtåti-
gissariauarpoK nunaKarfiup inue-
runeKarnigsså, imaKalo utarKi-
saussumik kommunip niorKutig-
ssanik pilersuivingmik pilersitsi-
nigsså«.
KGH OKausigssaKaKigame
KGH OKarårpoK. tåunalume OKa-
rångat imailiatdlåinardlugo aker-
dlileriagagssaussångilaK — sule
taimane. oKarångame OKartar-
POK.
KGH pissauneKaKaoK, inuia-
Katigingne ingerdlatsivit ilarpa-
rujugssue OKartugssauvfigai. tai-
mane kisimitdlune nunaKarfingne
niomutigssiorneK niuvernerdlo
ingerdlatarai. kinguårigpagssuit
ingerdlaneråne taimåisimavoK.
åmalume inungnik eKitertitsine-
rup maligtarissagssiai tomåma-
vigalugit ingerdlatsivoK.
tåssalume kommunalbestyrel-
se aulajangerpoK K’ornoK pissor-
tatigortumik inueruneKåsassoK
oktoberip uvdluisa Kulingåne.
kommunalbestyrelsime ilau-
ssortanut ajornakusérsimåsa-
KaoK periarfigssanik avdlanik ti-
kuartussiniaraluarnigssaK. tu-
pingnångitsumigdlume taimaili-
orniaraluångitdlat. inungnik nug-
tertitsineK sule ingerdlavoK uja-
ragpagssuartut KåKamit sisårtu-
6