Atuagagdliutit - 10.07.1980, Blaðsíða 23

AG
Blå Kors pointitdlo
Atuagagdliutit nr. 25-me Anna
Lynge agdlagkanik angmassunik
Thomas Berthels-imut apemuti-
nik angmassunik agdlaganarpoK.
OKausitoraat atorneKartartut tu-
samigpagut kisiåne årKissutausi-
naussumik tikuaissoKångilaK-å-
sit. uvanga Blå Korsimut ilau-
ssortåinartut, åmalo ukiune Kuli-
ne kingugdlerne Blå Kor sip suli-
neranik suniarneranigdlo maling-
nausimassutut OKausenalårusug-
punga. aperKUtinigdlo imåitunik
sarKumiussaKarniardlunga.
sok Blå Korsimut ilaussortat
pointérniartarpat? taimailiortut-
dlo Kanon pineKåsåpat?
isumanarpunga pissutsit uv-
dlumikutut ingerdlåinarsinåu-
ngitsut. tåssame uvdlume pissut-
sit imåiput: Blå Korsimut ilau-
ssortaK imigagssarsemussåungi-
lan tunisserKUSsaunanilo. taimai-
liorsimagåine avdlamik avKutig-
ssaKångilaK kisiåne-una Blå Kor-
simit soraersitauvdlune.
taimatut åma ipoK pointinik
aigdlersimagåine soraersitaussa-
rianarpoK. sulilo soraersitaunig-
ssan Kularnångineruvdlune poin-
tinik niorKuteKarsimagåine. ta-
måkua nipitumik Blå Korsip tu-
ngånit oKautiginenartariaKarput.
ungasingitsukut aperssortitsi-
vugut. KaerKUSsinialeravta nulia-
ralo aulaj angersaigavta isumaKa-
tigigpugut imigagssagdlilårniar-
dluta. iluamik najorautagssaKå-
nginavta imailivdlugo aulaj a-
ngerparput. inup atautsip vine
nerrisigssaK literip agfå imiårnat-
dlo mardluk. Kaernussigavta imi-
gagssartortartut Kaereussavta i-
migagssauteKarunånginavtame i-
låinaisa ornigpåtigut. kingunerå-
lo atausiåkåt malugisimårdluar-
niata. aKaguane Blå Korsit kon-
sulentiat aperigavko taima pisso-
Karsimanera KanoK isumaKarfigi-
nerå erssemivigsumik akivånga
Blå Korsip inatsisai uniortisi-
magagkit Blå Korsimit nangmi-
nen piumåssutsingnik tunuartari-
anarputit.
taimåitumik isumanarpunga
uvdlume Blå KorsenaraneK er-
KarsautigivdluarKigtariaKartoK.
pointisiagssåka amen ajorpåka å-
mame sugssåka? aperssortitsile-
ravtale aivåka. Kaernussivugut i-
laKutaringnerput ikingutiging-
nerputdlo tungavigalugit, tama-
tumane apernutaussoK tåssa
una: sutortarpa? nuliaralo isuma-
natigigpugut tamatumane pi-
ngårtumik nagdliutorsiugaKar-
dluta Kaemussisaguvta ajortusi-
naungitsoK kigdlilingmik kimig-
tortaKångitsumigdlo imigagssag-
dlilåsaguvta. ama oKaloKatiging-
nivtine isumaKatigissutigårput u-
vagut imernavérsårtunerput ug-
perissarsiornermut atåssuteKå-
ngitsoK inunivtinutdlo isumang-
naitdlisautitut taimågdlåt pingå-
ruteKardlune. nagdliutorsiorner-
milo kigdlilingmik imigagssagdli-
saguvta bibelip tungånitdlunit a-
joKutigssaKångitsoK. ukiutdle
100-it matuma siornagut ajortuli-
ortut ajagtugaussaratdlarnerinit
tamåna autdlåveKartOK tåssa u-
vaguvtinut pivdluta taima isuma-
Karpugut Blå Kors emarsautigi-
nago. aunale ajussårnartua. uv-
dlume Blå Korsip inatsisai malig-
dlugit ernungitsuliortutut tunu-
amussaugavta. tamånauna ag-
dlångortitariaKartOK uvagui-
ngungnitsut inuit avdlåtaoK u-
vavtitut isumanardluktigdlo ilio-
rumassartut pissutigalugit.
avdlauvdluinarpordle. Blå Kor-
simut ilaussortap pointisiagssane
aigpagit aningaussarsiutigalugit-
dlo niorKutigalugit. tamåna Kula-
rutigssåungitsumik akissugssau-
ssusenångitsumik erKungitsulior-
neruvoK ajoraluartumigdlo uv-
dlume avdlamik avKutigssaKara-
påsisimassaeruneK
rnardlugsungnik paitsorneKar-
Pok Lars Chemnitz-ip onauseKau-
tåne AG nr. 24-me uvdloK 12. juni
1980 »agssait assagdlugit«. imåi-
ngikaluarpoK pingåningmata, ki-
siåne pissutitaugåine. . .
Europaparlamentime Kavdlu-
nåt ilaussortautitåta norskit Tu-
nup imartåne aulisarnerat pivdlu-
S° aperKutenaut apemuteKauti-
gingilå, uvangaliuna. suliaK ta-
rnåna OKatdlisigisimavara kom-
ftiissionip sivnissuinut atautsiml-
nerne malinartune pingasune nu-
nauteKarneK aulisarnerdlo piv-
dlugit udvalgime.
radiukut OKångilanga nalusi-
rnavdlutigo norgemiut Tunup ki-
ngugpainik 1980-ime 2500 tonsi-
nik pissagssanartitausimanerat.
tamåname ilåtigut uvanga nalu-
^gilara ukiordle åmalume AG-
mut onalugtuånguaK februarime
agdlagsimavdlugo. ajoraluartu-
^iik ilånguneKångitsortOK. aker-
^lianik onarpunga Kalåtdlit-nu-
nåne kinalunit (tamatumane åma
alapernaerssuissut) Kalåtdlit-nu-
n&nut ministereKarfingmiutdlQ-
ilisimatineKarsimångitdlat
79-ime norskit misilivdlutik au-
hsarnerånik, tamånalo ilumor-
Pok.
Lars Chemnitz nangipon, ki-
ngugpait 2500 tons 1980 -ime nor-
gemiut pissagssait amerdlavat-
'J'årtut. taimaitdluarsinauvoK,
^aluvara, nangminerdle isuma-
Karpunga ingassagpatdlångit-
spn. uvanga avdla issornartor-
siorpara. udvalgime parlamenti-
rn'l° onarpunga påsisimassaeru-
^erussoK onalusagåine misiliv-
Une pissagssanik, norgemiume
1979-ime aulisarmata kigdlenå-
ngitsumik, norgemiutdlo aulisag-
kat nanerérpait.
tamatuma kingorna 1980-imut
norgemiut KinuteKarput akueri-
nenardlutigdlo aulajangersumik
pissagssanarumagamik, sujuner-
tanartumik sulivfigssuarme su-
liagssanik aulisarnermut. OKau-
sen »misilivdlune aulisarneK« a-
tordlugo påsinarungnaersarneKå-
sångilan kommissionip Norge Tu-
nume kingugpangnik 1980-ime pi-
ssagssaKartisimangmago.
kisalo nålagkersuissut sujulig-
taissuånik issornartorsiuinermut
tungatitdlugo åma tåuna issor-
nartorsiuineK åssinganik ajoKU-
teKarpoK.
ajungilan JuntåK OKarsimang-
mat, EF-ip niaKordldtigssarå nu-
nat pingajuisa sivnerutunik pi-
ssagssaKartinigssait kalåtdlit
narragsautigissarianångisånik
Kanon kingunenåsagaluarpat.
matumane sivnerutunik pissag-
ssat pinenångitsunukua, kisiåne
misilivdlune aulisarneK — 1979-i-
me pisimassoK 1980-imilo pissug-
ssaK. misilivdlune aulisarnermut
tungatitdlugo nålagkersuissut
suj uligtaissuata suliagssarivdlui-
nåsavå penataunigssane. suju-
nertausinåungilaK EF-ip nunat
pingajue aulisagautivtinik misi-
ligtaerKuvdlugit piniåsagai, uva-
gut sujunersiorneKarKårnata.
isumanarpunga ardlåinånitdlu-
nit tamåna akerdlerineKangårna-
viångitsoK. suliaK erKortumik o-
KalugtuarineKåinåsaoK.
Finn Lynge,
18. juni 1980
atuartartut agdlagait. læserne skriver
ne inuk taimailiortOK Blå Korsi-
mit tunuartariaKarpoK. tamatu-
mane såkugssaK pitsaunerpåK tå-
ssa kristumiutut misiligaivdluar-
simanigssaK taimåitumik pissari-
anarpoK anersåkut akissugssåu-
ssuseKartumik nutångorsagau-
nigssaK Blå Korsime pilersisav-
dlugo. tamatumane inuit suli-
ssugssat inoKatimingnut ikiui-
nigssamut nalerKutungorsagau-
nigssait pissarianarpoK tamatu-
mungalo ilångutdlugo uvdlumi-
kornit anginerujugssuarmik mali-
gagssiuivdluarnigssap tungå er-
KumavfigissariaKardlune. nåmå-
ngilaK ilisimåsavdlugo Blå Kors i-
nungnik imigagssamut ajornar-
torsiuteKartunik ikiuiniartug-
ssaussoK. taimatordluinaK pi-
ngårtigaoK inuit ikiuinerme suli-
ssugssat suliagssamut nalerKutu-
ngorsarnigssåt. tamatumane Kri-
stuse nutåK taimalo kristumiu-
ssuseK nutåK pilersineKarsinåu-
ngitdlat. åmalo pitdlainigssamik
OKalungnigssaK mianerssutigi-
ssariaKarpoK sujulerssuissut i-
laussortamingnut iluamérsumik
anersåkut såkugssamik tunissini-
arsimångigpata, tamatumungalo
taorsiutdlugo anginerussumik a-
ningaussanik pinguarneK uvdlui-
narne ilaussortamingnut suniuti-
gigpåssuk.
Blå Korsimit tunuarKUssausi-
mavunga kisiåne tunualerssångi-
langa. uvavnume aperKutaussoK
auna: Blå Kors atorfigssaKartipa-
ra? akissutigssara åp-iuvoK, ta-
matumungalo ilångutdlugo er-
sserKigsarusugdlugo kristumiu-
ssuseK isumåkérfigingnigkuma-
nane ajagtuinertalik sunaussor-
dlunit atorfigssaKartinginavko.
taimåitumik sordlo OKarérsu-
nga anersåkut nutångorsagauneK
Blå Korsime pilersitarianarpoK
taimailioruvta aitsåt Blå Korsi-
mut akissugssåussuseKarnerput
påsisinaugavtigo. pointinigdlo ni-
omuteKåsaerdluta. tåssame ta-
matumunåkut misiligaunivtine
såkugssaKalisagavta.
imernavérsårtunivta ånåusi-
nåungilåtigut. åma imernavérsår-
tunerput kisime nåmamajångi-
laK ussernartunut sordlo pointér-
niarnigssamut tuniniåinginigssa-
mut anersåkut såkugssaKartaria-
Kåsaguvta. akerdlianigdle pingår-
tumik nagdliussissaKartitdlune i-
mernavérsårtuneK pissutiginago
ikingutigingnerdlo ilaKutarissu-
serdlo tungavigalugit tunissilår-
sinaunerup ajortutineKarneranik
Grønlandsposten ønsker at bringe et
stort antal læserbreve hver uge. Derfor
beder vi om, at indsenderne skriver
meget kort. Hvis læserbrevene er mere
end 200 ord, er redaktionen i regelen
nødt til at forkorte dem. Vi offentlig-
gør ikke anonyme indlæg, men hvis
særlige grunde taler for det, kan vi
bringe et læserbrev under mærke
istedet for navn. Send dit indlæg til:
Grønlandsposten, postbox 39, 3900
Godthåb.
isuma KimagtariaKarparput. ta-
måme ima ajortungitsigaoK Jisu-
sip nangmineK atortarsimavdlu-
go. inuvdluarKUssivdlunga
Samuel Hard, Nuuk.
Jørgen Olsen
tapersilårpara
uvguna taperserpara OKautsivta
emortumik atorneKarnigssåinik.
unale uparuarKårdlara OKautsiv-
ta kussanaitsorssuarmik atorne-
Karnerat radiome sulissunut tug-
tineKartarmat. — ukuale radiome
sulissutomat OKautsivut kussa-
nartorssuarmik atortarpait, sor-
dlo uko: UvdloriånguaK, Peter
Frederik Rosing, Hans Hansen
il.il. tåukununga Kujavugut.
kisiåne-una radiome OKalugtar-
tut ilaisa kalåliugaluardlutik (i-
maKa) kalåtdlit OKautsivut erKor-
tumik atusavdlugit artorssautigi-
vigtaråt.
tamatumunga pissutausori-
ssartagara månauvoK mérauner-
mingnit børnehavenit 1. klasse-
nitdlo Kavdlunåtut atualersima-
nerat. tamåna måne atuartitama
akornåne tamatigordluinaK ug-
pernarsautigssarsissarpara.
tåssa 3. klasserne 4. klassemilu-
nit kalåtdlisut atualerångamik o-
Kautsivta ilait KanorpiaK kalåt-
dlisut tåisavdlugit nalulertarpait.
tåssångåmtdlo kalåtdlisut ona-
lungniarneK Kavdlunåt oKausinik
akugan meriångunartoK autdlarti-
tarpoK agdlåt mémat akornåne
tunigdlåussutilerdlune.
mérKatdlo taimåitut ilait inu-
sugtungortarput OKautsivut er-
Kortumik iluamik atorsinaunagit
— åmalo Kavdlunåt OKausinut
taimåitardlutik. tamånåtaoK atu-
artitama atuarterérsimassamalo
akornåne malugissarpara.
taimåitumik mérångup atualer-
Kårnerminit OKautsine atuarfing-
me atordlugit!
taima radiome ilåne autdlakå-
titsivdlutik tutsiutartut ilarssue
nalunångivigkamik tiguinagkat
avårtautåinagdlitdlo ilagigait.
Kularnångitsumik suj uline OKau-
tigissavtut méraat atuarfiåne
autdlartinerdliugkat ilait. nang-
mineK pissQssutigingingisåinik o-
Kautsivtinik atuinerdlungortitat.
»nunap ilua inoKångilaK«. nav-
suiarnago tåuna ugperinagag-
ssauvoK. tamavtame nalugunå-
ngilarput atualerKånguanut ag-
dlåt.
taimaitdlune arnartåt autdla-
kåtitsissuserdlune sikup sinåliar-
poK. takussane sikup sinårssuane
imarssuaK Katsungangårmat Ka-
noK una OKaleriatdlartoK: »tar-
rarssåt sordlo imaK«. taimagdlo
OKaraluatdlarame ingminut nar-
Kipalångilardltimt tåssalo kuku-
nerujugssuane malugigunarnagu-
lunit.
piniartOK sikup sinårssuanu-
karpoK nalunago imarssuaK taku-
savdlugo, takussåle tåssa »tar-
rarssflt«.
K. Møller, ManitsoK
Kanormita’
isumaKaravit?
AG nr. 20-me Karl Abrahamsen
agdlaganarpoK Kulenutserdlugo
»siumukut nålagkersuissut pi-
årtumik atorungnaerdlit«.
ila Karl Abrahamsen angnertu-
nerussumik erKarsauterssulåralu-
arune taimatut OKauseKarsima-
naviångikaluarpoK. nalugunångi-
larpume ukioK atauseK Kångiu-
poK siumukormiut nålagkersui-
ssungormata. Kålip akerdlerisi-
naussånik OKarusugpunga: ukiu-
me atausmarme Atåssut nålag-
kersuissusimagaluarune Siumu-
mit pitsaunerussumik angussa-
KarsimanaviångikaluarpoK.
Kåle onarpoK »inusugtut tu-
nga vigissait puigorneKarput«. ila
paitsornangårmat agdlåt tåssane
såt pineKarnersut ersserKingne-
russumik oKauseKarfigineKarsi-
naugunångitdlat. uvangame inå-
sugtuvunga 20-nik ukiulik OKarsl-
nauvdlungalo månamut bygderå-
dinut Tunume ilaussortanut infl-
sungnerpaujugama. ilame Siumu-
kut inåsugtunut takussutigssa-
mik sulissutigingningikaluarpata
tamåna angusimanaviångikaluar-
para. tåssame inusugtut Kinerse-
Katausinaulernigssåt sarKumiu-
nenarmat taissineKalisangmatdlo
nunavtine Siumut ilungersorner-
pausimassutut OKautigissaria-
Karmat — sorunalume avdlarpag-
ssuit åma oKautigineKarsinau-
galuit.
Kåle aperilårdlagit: Atåssuti-
kut nålagkersuissåleraluarpata u-
torKait aningaussarsiait angneru-
lisagaluaramik?
åmalo Atåssutikut månåkut
nålgkersuissungoraluarpata isu-
manarpit »nunarput« pitsauneru-
ssumik anuneKalisassoK?
nunarKativnut kåmagtåtigi-
ssat KinersineKarnigsså iluanu-
tausinåungilaK (åmame pisinåu-
ngilaK siumukut inatsissartune a-
merdlanerussuteKavingmata). ki-
siåne nålagkersuinikut nunavtine
påtsivérunermik aKutsinerdliu-
lernermigdlo kinguneKartugssau-
vok, tamånalo nunavta siumut i-
ngerdlanigssaraluanut såkortu-
mik nukigdlårsaissugssauvoK.
Kåle, Kanormita’ isumaKaravit
Atåssut nunavtine nålagkersui-
ssåleraluarpat nunarput tåsså-
ngåinaK sujumukåsassoK?
ila Kåle, angnertunerussumik
erKarsauterssulårKårsimassaria-
Karaluarputit isumatit samumiu-
tinagit.
uvdlumikume påsisinaulersi-
mavarput sujornatigut landsråde
atåssutikormiumik sujuligtaisso-
Karatdlarmat inusugtut imigag-
ssaK kisiat politikerisimagåt, uv-
dlumikutdle malungnarsivoK o-
KautigineKarsinaulersimavdluni-
lo inusugtut nålagkersuinermut
avdlanutdlo sarKumeriartuinar-
tut, sujunigssamutdlo isumav-
dluarnarsigalugtuinartut.
taimåitumik pissariaKartåti-
ngilara sukasåmik oKåsavdlunga
»nunarKatika piårnerpåmik Ki-
nersigitse«. ima tutdie oKardla-
nga: nåmagigtaitdliåtit taimåitut
soKUtinagit sujumut ingerdlaniåi-
naKisa.
Amaluk Kristiansen,
TiniteKilåK.
merssomårdlugo
utorKatsissutigårput nanorta-
lingmiut porutsiortarnermik OKa-
lugtuartitavut paitsutsiarsi-
magavtigik. merssorKårdlugo ait-
såt niaKuagut imerneKartarniar-
tOK pårdlagtuanik agdlautigisi-
magavtigo. kukunivtinik narKi-
påtigut As. Bernhardtsenip Ag-
dluitsup-påmiup,.« agdluitsup-på-
miup. Bernhardtsen Kutsavigår-
put paitsornerput iluarsingmago.
23