Atuagagdliutit - 10.07.1980, Blaðsíða 7

tut, sulilo uneriarnane K’ornoK
uuguvå.
K’ornumut tungatitdlugo
“ujarnat sisulerput« 1963-ime.
aulisagkanik sulivfigssuan KGH-
P Pigingnexatauvfigisså Godthåb
fiskeindustri A/S taimane Nung-
uje nåparneKarpoK. aulisagkanut
Pisiariortugkaminut pitsaussu-
^ik akilissarpoK, tamånalo auli-
sartunit maluginenardluarpoK.
aiua aulisartunit Kornormiussu-
nit. K’årnume aulisartut angine-
fussunik angatdlatigdlit Nung-
uiut nugtilerput, tamånalo påsiv-
dluarneKarsinauvoK.
K’ornoK pissortanit nautsor-
ssuneKalerpoK ukiut nulit tug-
uhutut ingerdlaneråne inuerutug-
spatut, sordlume åma nunaKarfit
sinerissamitut ardlaligpagssuit
taima nautsorssuneKalersima-
ssut.
s^rdlume
taimåisimagaluångitsoK
1955-ime K’ornoK 260-it migssfi-
ne inonarpoK — tåssa nunavtine
aunanarfingnut angnernut ilauv-
ulune. ukiut Kulit xångiutut, tå-
®Sa 60-ikut Kitemuneråne, tåu-
kua agfaringisåinigdlunit inoxa-
lorsimavoK, tåssalo 1971-ip au-
Ssaunerane inuerutingitsiarner-
Uune 31-narnik inoKalersimavdlu-
he.
Vittus Mikiassen, mana 63-inik
ukioKartOK, 1955-imit ukiut sisa-
j^at K’ornoK sivnerdlugo Nup
kommunalbestyrelsiane ilaussor-
tausimavoK. taimane nunaxar-
Pugme inuneK ingerdlavdluarug-
tormat nunaKarfiup taimailivdlu-
Ue inuerutivigkumårnigsså tåssa-
Kalflnit emarsautigineKartarpa.
uvdlume K’ornume igdlut ino-
K^ngitsorpagssuit Kimerdloråine
®rKarsautigewaj ånångitsungilax
taimane Vittus Mikiassenip kom-
munalbestyrelsimut ilaussortau-
aerata nalåne inigssaileKissoKar-
tarsimanera. tamåna ilungersu-
aartorujugssunerarpå.
ila taimane sårugdlenaKiga-
’|}e> Vittus Mikiassen xungujug-
ulune oKarpoK. — aulisartorpag-
ssuit upernarnerane aussaunera-
Uilo K’ornumut pissarput ilaitdlo
ukissardlutik.
taimåitordle aulisartut baråké
aidinigdlit sananexarput kantina-
J'OftoKardlunilo. tamåko aulisar-
tuuit atordluarnenartarput ilua-
kutauvdluardlutigdlo.
~~ 1960-ikut autdlartineråne
aubsarnerup tungåtigut kinguari-
artorneK autdlartipon, Vittus Mi-
massen onalugtuarpoK. — sårug-
Qat ikiliartulerput, taimailinera-
ai*°. G-60-ip sulinine autdlartipå.
tUnissat akisa åssigingissuteKar-
aerat pissutigalugo aulisartut
''angmut nugtilerput, tauvalo
Vflgut mikinerussunik angatdla-
!gdlit umiårarssuinartut ajor-
aartorsiutivut agdliartulerput
anamilo sulivfigssaKarniarne-
ap tungåtigut nåkåukiartorne-
Kalerdlune.
Pipgits&rtineKarsmausi-
J^agaluarpoK
tuaissat akisa åssiginginerat Vit-
as Mikiassenip emartugå tå-
SaUsirnavoK inungnik enitertitsi-
tungavisa ilåt pingårute-
s r.uinartOK. åmame aningau-
atigut iluanåruteKarsinauner-
^ at tungatitdlugo KGH taima
rKigssflssisimagame. aulisagkat
KSsiSingitsut ardlagdlit aké igdlo-
artingne anginerujugssuput nu-
j^pf^fingne akiussuningarnit.
H"P tamatumunga patsisigi-
arPå igdloKarfingne sulivfig-
ineaiHiUt tunissinerup KGH-p
gerdlatsinerme aningaussanar-
ai?eranut pitsaunerunera nuna-
^agne tunissinermingarnit.
fi 97aussaunerane nunanar-
sårugdlik prima 40 cm siv-
ralugit angissusilik kilumut
akenarpoK 44 øre.
sarugdlik taimåitoK 26 cm siv-
erdiugo angissusilik igdlonar-
agne akenarpoK 56 øre kilumut.
K'årnoK, nunanarfik inueruneK (2)
AG
70-ikutdle Kitemukiartulerne-
råne nutåmik årKigssflssineKar-
mat åssigingissutit tamåko péru-
tutut OKautigissarianarput.
Vittus Mikiassen isumaKarpoK
taimåitumik tupingnångitsoK
inuit igdlonarfingmut nugtiler-
mata. Nuk nunavtine igdloKar-
fingne angnerssauvoK — taimane
ineriartupiloKalune. nitiussumik
pissortanarfik tåssarupoK ilinia-
gaKarfitdlo angisut tåssane ka-
terssusimåput. Kornormiut inå-
sugtortait tåssunga atuariartor-
talerput. angajorKåtdlume åma
misigisimassarput Kitornatik ma-
ligtariaKalerdlugit, taimailissar-
dlutigdlume.
åma Vittus Mikiassen nulilo
Nungmut nugput, åipåtigut nu-
nartik Kimagkusungingåraluar-
dlugo. taimane nitornait pingasut
Ndngmilerérsimåput — nukardlit
mardluk atuardlutik angajugdler-
dlo sulivfeKalersimavdlune.
maluginiarnartuvoK Kornor-
miusimassut ilait Atuagagdliuti-
nit OKaloKatiginenartartut ta-
marmik akuerssårtarmata aperi-
nenarångamik nunaKarfiup inue-
runera pingitsortineKarsinausi-
magaluarnersoK.
Vittus Mikiassen: — pingitsor-
tineKarsinaugaluarpoK, sordlo
ugkat sujusingnerussukut tuni-
ssaulersimagaluarpata, tamåku-
me K’ornup ernåne amigautåu-
ngeKaut. tåssa aitsåt iluaKutausi-
naunerat kisame påsineKalermat
niomutigssiarineKalerput. åma
Kaleragdlit ernaiginariartigik.
atausiåinångeKaugut pujortulé-
rénguit ulivkårdlugit atausiåinar-
dluta ningitagkanik amussigå-
ngavta. agfaringisaitdlunit nuna-
Karfiup aulisagkerivianut tuni-
ssarpavut — ilarssue salungniko-
ralugit igineKartarput. måna igi-
tagssartaerupatdlagput.
»sujumukarneK«
Therkild Jørgensen K’ornume
KGH-me sulissdsimassoK isuma-
KardluinarpoK taimane politikeri-
vut iluamik sujumut isseKardlu-
tik ernumavdluarniardlutigdlo pi-
simagaluarpata K’ornoK inueru-
simåsånglkaluartOK.
— åma taimane imåikavta: nå-
låinardluinardluta pigavta pissor-
tat pilerssårutaisa tunganut,
Therkild Jørgensen OKarpoK. —
tåssa åma G-60-ip isumaliutigssi-
ssutånut. emaimavara tusagag-
ssiutitigut samumiutikulårne-
KartaKissoK kalåtdlit eKiternig-
ssåta KanoK pingårtiginera. tuni-
ssagssiornikut niorKUtigssiorni-
kutdlo sujuariartorneKalisaoroK.
OKauseK sujumukarneK tamatu-
munga atatitdlugo ama tusar-
ssaoKigame! kisiåne åma mana
påsivarput tamåna igdlua’tunge-
KartOK, sujumukarneK.
— OKautigissariaKarpara soru-
name avdlatut ajornarmat isu-
mavdluardluta nukiartorpugut.
tamåna pivoK 1966-ime. åmame
Nångme méraKaravta atuartu-
mik. sunauvfale inigssarput sug-
ssåungitdluinarKigsårtoK, avdla-
tutdle ajornartumik nuvfigissa-
riaKarsimavarput noréravta. uki-
ok nfingitsoK avdlamut nuniarta-
riaKarsimavugut inigssaujung-
naerdluinarmat.
sårugdlik kisimitdlune
aulajangissuvatdlårpoK
— sårugdlik pissunginame?
— tåssa . . . tåssa uvagut ug-
pertitaugavta. taima OKåinaråine
ajungineruvoK, Therkild Jørgen-
sen OKarpoK. — pissutsit atautsi-
mut issigissariaKaramik, tåuna
G-60-ip inungnik eKitertitsinig-
ssamik isumaliutigsslssutå pissu-
nerpaujugunarpoK. nunaKarfing-
miut taimane isumavdluarput
nugterunik ajungitsorpagssuar-
nik sujunigssaKardlutik, sordlu-
me taima OKautigineKartartoK.
åmame aulisartuvdlune angatdla-
teKardlune pilerinarunaKigame.
igdloKarfingnime aulisagkanik
sulivfigssuaKarpoK. tåukunane
pissat suliarerujugssuarKårnagit
tunineKarsinåuput, nunaKarfing-
nr K’ornutut itune suliarerujug-
ssuarKårtariaKartaramik, ingma-
minérånguardlo kilumut akenar-
dlutik. tåssalume nunaKarfik
inuerutugssångormat taimatut
pissugssåinartut issigisimavar-
put.
— unale puigortariaKångilaK:
K’ornoK månamut inuerusimå-
ngitsugaluarune inussutigssarsi-
ornlkut nåkangångitdlulnardlune
pisimåsagaluarpoK.
— imaKa tunissagssiaK atausi-
naK, sårugdlik, aulajangissutine-
KarpatdlårsimavoK ?
— ilumut taimåipoK. taimait-
dluinarpoK.
— imåipa inuit ilaisa nugsima-
nertik perKigsimissutigileråt, sor-
dlumiuna pigingneKatigigfiliorne-
rup tamåna nalunaerå?
— ilåtigut taimåinguatsiarpoK,
Therkild Jørgensen akivoK. —
isumaKavigpugut K’årnoK inoKa-
lerKigtariaKartOK. pigingneKati-
gingnerup periarfigssarititai
atordluaråine isumaKavigpugut
tamåna piviussungortlneKarsi-
naussoK. uvangalume nangmineK
tagpavane igdloKarérpunga ukiu-
ne kingugdlerne fériarfigissartag-
kavnik.
ineriartorneK kigdligssaligax
Nåp kommuniata agdlagautainit
påsinarpoK kommunip tungånit
Nup kangerdluane inussutigssar-
siornlkut periarfigssat 1960-lkut
autdlartisimatsiarneråne isumav-
dluarfigineKarsimassut — tåssa
nunaKarfit K’ornoK Kapisigdlit-
dlo emarsautigalugit.
igdloKarfit nunaKarfitdlo inug-
tussusiat pivdlugo atautsimitita-
liap befolkningskommissionip
sågfigingningneratigut G-60-ip
upernarnerane Nup nunaKarfit
inussutigssarsiornerup agdliar-
tortitsineruvdlo tungaisigut peri-
arfigssåinik.
KornoK Kapisigdlitdlo erxar-
sautigalugit udvalgip kåmagtuti-
gå tunuarsimårtOKaratdlåsassoK
»pissutsit Kularnåinerussumik
nalilerneKarsinaulernigssaisa tu-
ngånut«. tamatumunga patsisau-
tineKarpoK nunaKarfingne tåuku-
nane sårugdlingniarnerup kingu-
ariarsimanera. K’ornume imeKar-
niarneK ajornartorsiutigssaKar-
narnerarpå årKingniaruminaitsu-
nik. umiatsialiveKarniarneK ud-
valgip nåmaginångitdluinarne-
rarpå, pingårtumik sikut ajornar-
torsiortitsissarnerat erKarsauti-
galugo.
taimatut nalilineK kommunal-
bestyrelsimit akerdlilerneKarpoK.
kommunalbestyrelse isumaKar-
poK Nup kangerdluane pivfigssap
kingusingnerussup ingerdlanera-
ne sårugdlingniarnikut ajorseria-
tårneK udvalgip issiginiarpatdlår-
simagå. åma tamatumunga ilagi-
titdlugo kommunalbestyrelsip er-
Kaisitslssutigå K’ornume aulisag-
kanik niorKutigssiorneK udvalgip
nalunaerusiåne OKautigineKartu-
tut nåkariarsimångingmat. kom-
munalbestyrelsivdle erKortdne-
rarpå imeKarniarnikut pissutsit
ajoKingmata piårtumigdlo pitså-
ngorsarniartariaKardlutik. tamå-
nalume pivoK 60-ikut ingerdlane-
råne.
kommunalbestyrelsip ersser-
xigsarpå K’ornup erKåne angat-
dlatinik mikissunik aulisarneK su-
liagssaKartitsivdluarsinaussoK,
pingårtumik ukiunerane, tåssame
tamåne aulisagkanik åssigingit-
sunik peKarmat. ukiume Kångiu-
tume (1959-ime) aulisarnerup
ajorsiatdlangneranut pissutausi-
mavoK sikualugpagssuit pissar-
nermingnit piårnerussumik ka-
ngerdlungmut anitdlangnerat.
åma Kapisilingne pissutsit tai-,
måitut atusimåput.
kommunalbestyrelsip emaisit-
sissutigå aulisarnerme nåkariar-
nerit taimåitut misigineKartarér-
simangmata, sordlo 1930-kut nå-
lerneråne. taimåitumik erininar-
seriångitsoK pissutsit ilorraup tu-
ngånut sågsinaunigssåt ilimagi-
neKarpoK.
»taimåitumik ineriartornerup
uriigtineKarnigsså mianerssdti-
givdluinartariaKarpoK«, taima
kommunalbestyrelse nalunaer-
poK. kisiåne isumavdluarneK tå-
ssunga kigdleKarujoK, tåssame
oxauseKatigit tåuko ima ilane-
Karmata: ». . . åma emarsautiga-
lugo ukiut ardlagdlit Kångiugpa-
ta aitsåt Nångme sulivfigssuit
atulerumårnerat«.
»sulivfigssuit« tåssane erxar-
sautigineKartut tåssa Godthåb
Fiskeindustri A/S kommunalbe-
styrelsip taimatut isumerneranit
ukiut pingasut Kångiututdlo
Nångme atomårtineKartut. tåssa
ineriartorneK ingerdlarKisaoK —
kisiåne Godthåb Fiskeindustrip
atulernigssåta tungåinånut.
akerdlilersuissuvingnik
taissagssaxångilaK
K’ornoK inuerutugssångortine-
Karmat nunaKarfingmiunit aker-
dlilersuissoKarsimanerdlune?
tamåna Atuagagdliutinit aper-
KutigineKarpoK Frederik Nielsen-
imut, kingugdliuvdlune K’ornoK
sivnerdlugo kommunalbestyrelsi-
mut ilaussortausimassumut.
— akerdlilersuissuvingmik
OKautigissagssaKångilanga, Fre-
derik Nielsen ewarsatsiariardlu-
ne OKarpoK. — kisiåne tåssa av-
dlatut ajornartumik akuerssisi-
måput. kommunip tungånit påsi-
sitsiniaissunik K’ornuliartoKar-
poK, nalunaerutigineKardlunilo
avdlatut ajornartumik inueruta-
riaKartoK tunissagssiat ikigpat-
dlålernerat pissutigalugo. tamå-
na påsinarpoK nunaKarfingmiu-
ssunit.
— pissortanit ilisimatitsissuti-
gineKarnerdlune sorpiait pissuti-
galugit nunaKarfiup inuerutaria-
Karnera?
— tåssa taimatut OKautigine-
KarsinauvoK. ilisimatitsissutit ta-
måko uvanga nangminérdlunga
navsuiauteKarfiginikdvåka. pait-
sorneKångitdlat. soruname utor-
xaunerussut ilåtigut agsut artor-
ssautigisimavåt nunaKarfingmik
KimatsissariaKarnertik, Frederik
Nielsen oKalugtuarpoK.
inigssaxamikut
sagdliutitausimåput
nunaKarfiup inue sivnerutut 31-t
tamarmik Nungmut nugterput.
pissortaKarfit påpiarautitik pigi-
ssatigdlo katerssoriardlugit
Nungmukåupait.
ilaKUtarit tamarmik kommuni-
mit 2.000 krunisitinexarput nug-
ternerme aningaussartutinut atu-
gagssamingnik. inigssaxarniar-
nerme udvalgip inigssanik avgu-
åussissarnerane nugtertut tamå-
ko sagdliutinexarput — kommu-
nip agdlagautai nåpertordlugit.
Frederik Nielsenip oxalugtuar-
nera nåpertordlugo tåssa igdlug-
ssaxarniarneK atautsimut issiga-
lugo ajornartorsiutauvatdlårsi-
méngilaK. ilåtigutdle utamisau-
ssumik igdloKartoKaratdlarsima-
vok, kingornale pitsaunerussunut
nugsimåput.
— atautsimut issigisagåine
maunga nusimanerit perKigsimi-
ssutigssaKarfigaiuk ?
— pemigsimissutigssaKartu-
tut OKarsinåungilanga. autdlar-
Kautåne sulivfeKarniarneK ajor-
nakusorpoK, ilåtigut ajornartor-
siutaungåtsiaxalune. nangminér-
dlunga tamåna misigåra. kisiånile
sulissartutorxatut anersåKardlu-
ne inuk sulisinaugune uvdlut
ingerdlaneråne nåmagtumik su-
livfigssaKarpoK måne . . .
normune tugdlerme atuaruk:
K’ornoK nunaxarfingorKigsinau-
vok pitsaussoK.
'60-ikut autdlartilårneråne kommunip tungånit kigsautigineKarsimavoK K'ornume inussutigssarsiutitigut ineriartornerup ingerdlåi-
narnigsså — kisiåne aulisagkanik sulivfigssup Godthåb Fiskeindustri A/S-ip NungmTtup (takuk åsseK) sananeKarnigssåta tungåinå-
nut. tamånalo pivoK 1963-ime.
I begyndelsen af '60-erne var man fra kommunalpolitisk side stemt på, at erhvervsudviklingen i K'ornoK skulle fortsætte — dog indtil
Godthåb Fiskeindustri A/S (billedet) bliver bygget. Og det skete i 1963.
7