Atuagagdliutit - 10.07.1980, Blaðsíða 10

AG
Nanortalingme igdloKarfiup pisoKartå
alianaitsoK måna avdlångutsailiugaussoK.
Nanortaliks gamle, idylliske bydel,
som skal være frilandsmuseum.
Nanortalik
nipaitsumik
inuerutug-
ssaugaluarpoK
1975-imile Kinersinerup kingorna kommunalbesty-
relsip Tage Frederiksen itortaliutdlugo sulfssutigi-
simavå piorsainerup autdlarterKingnigsså.
— malungnardluinarpoK Nanor-
talik nipaitsumik inuerukiartorti-
tagssatut emarsautigineKarsi-
magaluartOK. ninigaunivta nalå-
ne sanaortugagssat agdlilerinig-
ssatdlo piarneKarsimåput ilive-
Karfigssamut agdlåt. inutigssar-
siutitigut ineriartorneK unigdlui-
narsimavoK, erhvervsstøttemit a-
torniarnerit ajornarsivdluinarsi-
mavdlutik. KGH-ip pilersuinera
K’aKortumut nungneKarsimavoK
nunaKarfingnigdlo ineriartortitsi-
nen unikagdluinarsimavdlune.
taima OKarpon Nanortagdliup
borgmesteria uvdlup Kemarsima-
nerane nautsiviåne seninerssuaK
sågdlugo sangmerujoravta.
Tage Frederiksen nunavtine
borgmesterit inusungnerssaråt,
34-inarnik ukionartOK. ernlnaK
påsivara atåtagigaluame pissu-
sia åssigerdgå. iliniartitsisson
Jens Frederiksen uggornartumik
toKujårtoK Karasarigsorujug-
ssuan emaimavara, emarsaria-
tåtdlarKigsorujugssuan nunavti-
nilo agissaringnerpåt ilagisima-
ssåt.
niorKUtigssiorfik
pigingneKatigTgfik
1975-ime Tage Frederiksenikut
kommunalimut Kinigaunerata ki-
ngornagut sanaortorneK autdlar-
KigpoK sulivfeKarfitdlo inger-
dlavdluarKilerput. niowutig-
ssiornikut piorsaineK autdlarti-
poK, månalo aulajangerneKarpoK
10 miil. akilingmik niomutig-
ssiorfiliortoKåsassoK 1983-ime i-
nerérsimassugssamik. sårugdlit,
Kémat sulugpaugkatdlo tåssane
niorKutigssiarineKåsåput.
— Nunap-isuata entå aulisaga-
KarfigpagssuaKarpoK, tåukulo i-
luaKutigineKarsinåuput, Tage
Frederiksen onarpoK. månåkut-
dlo sulissutigårput pigingneKati-
gigfingmik igdlonarfingme aut-
dlartitsiniardluta angnerussu-
migdlo sangmisavdlugit aulisag-
kat sule niomutigssiarineKångit-
sut, tingmissat kisalo arferit ne-
Kait. savauteKarnikut piorsaineK
åma uvdlumikut ingerdlåparput
Kujanartumigdlo savauteKarfi-
vut amerdliartorput. erKarsauti-
gisimavarputaoK sanalugtarfig-
ssamik pilersitsiniardluta, tåu-
ssumalo tomavigssånik kommu-
ne ingmikortitserérsimavoK.
sulivfeKarfit piorsagåusåput
tainenarérsutut sulivfeKarfigti-
gut piorsaineK autdlartemigpoK.
utorKait igdluat agdlineKarpoK
mardloriautingordlugo, børneha-
ve nutåK atulemåmerpoK vugge-
stuigssardlo ingerdlåneKalerdlu-
ne. sulile amigautaussut ardla-
Karput.
— atuarfigput måna mikivat-
dlålersimavoK initdlo ikigpatdlår-
nerat pissutigalugo mérKat arfi-
ningornikut atuångivfeKartaler-
nigssåt pisinåungilaK. fritidsklu-
bertarnermutaoK init amigardlui-
narput. tupingnångilaK atuarfiup
agdlineKarnigsså sulissutigigav-
tigu, Tage Frederiksen OKarpoK.
åma nåparsimavik nutåungit-
sorujugssdvoK uvdluvtinutdlo
nalerKukungnaivigsimavdlune.
nutåmik pisårniardluta sujorniu-
simavarput, tamånale pisinåu-
Nanortalingme niorKUtigssiarineKartarput sårugdlit tarajortigkat, natserssuit neKait
Kerititat ugkatdlo panertitat Kingmit nerissagssait. såmerdleK tåssa ukiut 27 tarajor-
terivingme sulisimassoK formand Markus Erngsen, sanianilo fabrikip nålagånut sivni-
ssok Jehu Semsen.
I Nanortalik producerer man saltfisk, frosset klapmydskød og tørret uvaK til hunde-
foder. Til venstre ser man formand Markus Erngsen, der har arbejdet på anlægget i
27 år og Jehu Semsen, der var afløser for lederen.
ngigpat agdlilerinikut iluarsiniar-
niarparput. Agdluitsup-på nåpar-
simaveKarnikut Nanortalingmut
atalersariaKarpoK, sordle KGH-
ip Nanortalingmik pilersuinine
K’aKortup tigumisimassaralua u-
tertemigkå.
kommune peKatauvoK
piorsainerdle kommunip tungånit
sapingisamik peKatauvfiginiar-
parput inutigssarsiutit tungaisi-
gut aningaussalissarnikut. auli-
sartut savautigdlitdlo autdlarniu-
tigssamingnik amigkitortut pia-
rérsimavfigiuartarpavut. kom-
munilo amutsiviliortitsisimavoK
1 mili. kr. angungajagdlugit aki-
lingmik.
kisalo nunaKarfit ineriartorti-
neKarnerat ingerdlåparput. Aug-
pilagtoK niorKutigssiorfiliorniar-
parput, tugdliutdlugulo NarssaK
kujatdleK. nunaKarfit ingnåtdla-
gialersorneKarnerat puigorsima-
neKångilaK, sulilo tamaviårupar-
put Agdluitsup-påta igdloKarfig-
tut issigineKalernigsså.
Kujatåne kommunit pingasut
sapingisamik patajaitsumik sule-
Katigingnigssåt kigsautigeKåra.
kommunivtine najugaKartut ang-
nerutitaKarata mingnerutitaKa-
ratalo atuarissaisigut pitsångor-
saivfiginiardlugit sulissutaria-
Karpavut, Tage Frederiksen OKar-
POK.
Julut.
10