Atuagagdliutit

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Atuagagdliutit - 21.09.1999, Qupperneq 9

Atuagagdliutit - 21.09.1999, Qupperneq 9
GRØNLANDSPOSTEN MARLUNNGORNEQ 21. SEPTEMBER 1999-9 Inatsisartut siulittaasumik qinersissapput Isertitat akileraarutigisarneri nalakkersuisut allanngortikkusuppaat, pujortartarnermut inatsit sukanganinngortillugu, biilersinnaanermut allagartaq Nunani Avannarlerni atorsinnaasunngortikkusuppaat NUUK(LRH) - Inatsisartu- nut ilaasortat ataatsimeeqqi- lerput. Tallimanngornermi 24: september ukiaanerani ataat- simiinneq siulittaasumik qinersinermik aallamissa- vaat. Upemaaq Johan Lund Olsen-ip, IA, atorfigiligaa. Taamanili Inatsisartut Allat- toqarfiani persuarsiortoqaler- poq, ilaatigut Hans Enoksen, Siumut, siulittaasoqarfimmit tunuamiuteqarluni, Lars Karl Jensen-imit paarlanneqarlu- ni. Inatsisartunulli ilaasortat kisimik akuerisinnaavaat. Tallimanngornermi aalaja- ngerneqassaaq kina Inatsi- sartunut siulittaasunngussa- nersoq, tulliilu sisamat. Johan Lund Olsen-ip siu- littaasuuffimmi annaanissaa naatsorsuutiginngilaa. - Taamaassagaluarpat u- pernaaq akuersisimassan- ngikkaluarpunga, AG-mut oqarpoq, ilisimatitsissuti- gaalu siulittaasumik qinersi- nissaq nutaarsiassaanngit- soq. Inatsisartunut siulittaa- sumik qinersineq ukiaanera- ni ataatsimiinnermut atatillu- gu pisarpoq. voq, eqqarsaatigigaanni meeqqat atuarfiat pillugu isumasioqatigiinneq Kanger- lussuarmi ingerlanneqaq- qammersoq eqqarsaatigi- gaanni, Johan Lund Olsen oqarpoq. Akileraartarnerup allanngortinnissaa Akissarsiat akileraarutigisar- nerat pillugu Inatsisartut inatsisaata allanngortinnissaa Inatsisartuni oqallisigineqas- saaq. Aningaasaqarnermut naa- lakkersuisup Josef Motz- feldtip naalakkersuisut sin- nerlugit siunnersuutigissavaa biileqartitaanermi akileraaru- tip allinissaa. Akileraarnermut siunner- suisoqatigiit biileqartitaaneq 1999-imut ukiumut 20.200 kroninut nalilerneqarnissaa inassutigaat. Naalakkersuisut siunnersuutiginiarpaat bii- leqartitaanerup akileraaru- taasarnerani malittarisassat aningaasarsiatigut akileraar- utissanut toqqaannartumik aalajangerneqassasut, taa- maalilluni biileqartitaanerup nalinga 2000 aallamerfigalu- gu akissarsiatigut akileraar- tussaatitaanermut ilanngun- neqassasoq, ukiumut 40.000 kroninik naleqartussami. Naalakkersuisut siunner- suutaannut ilaavoq soraar- nerussutisiat ilanngaataasin- naasut siunissami ima iluar- sineqassasut, katissimasuin- naat pinnagit, aammali katis- simanatik aappariittut aap- parrrii toqoreemerani soraar- nerussutisianik pissarsisin- naalerlutik. Pujortameq millisillugu, biilernerulemerlu Taamatuttaaq naalakkersui- sut pujortartameq pillugu i- leqqoreqqusap atuuttup su- kanganinngortinnissaa kiisa- lu pujortarfigeqqusaanngit- sunik qulakkeerinninneq. Naalakkersuisunut ilaa- sortap Alfred Jakobsenip naalakkersuisut sinnerlugit siunnersuuteqassaaq »innut- taasut peqqinnerat pitsaaliu- illuni aaqqiinikkut pitsan- ngorsarniarlugu anguniakka- nut« ilanngullugu. Siunnersuut periarfissiis- saaq suliffeqarfiit tamanit or- ninneqartartut, soorlu tikit- tarfiit, utaqqisarfiit allallu ta- mat ornittagaannut ilaasut pujortarfigeqqusaajunnaar- sinnaanngorlutik. Nutaatut siunnersuutaas- saaq suliffeqarfiit nammi- nersortunit pigineqartut pu- jortaqqusinnginnermut ma- littarisassanut ilaatinneqa- runnaarnissaat. Naalakkersuisut paarlattu- anik isumaqarput Nunarput ukiuni arlalinni nunarsuarmi- oqatigiinnut ima akuliukkiar- tortigimmata, biilertartut nu- natsinnit allagartallit nunani avannarlerni aamma biiler- sinnaalertariaqartut. Taamaattumik naalakker- suisut Inatsisartunut kaam- mattuutigaat aalajangigassa- tut siunnersuut akuerissa- gaat, Danmark, Finland, Norge aamma Sverige-p Isumaqatigiissutaannut Nu- narput ilanngutissasoq, bii- lersinnaanermut allagartat biilillu nalunaarsorsimasut akuerseqatigiinnerannik ima- qartumut. Naalakkersuisut isumaqarput nunarsuarmioqatigiinnut akuliukkiartuinnaratta nunatsinni biilersinnaanermut allagartaq atorlugu Danmarkimi biilersinnaasariaqartugut. Landsstyret mener, at den stigende intetnationalisering gør bilister med grønlandsk kørekort i stand til at drøne frit rundt på de danske motorveje. Oqaluuserissassat Inatsisartut oqaluuserisassaat amerlasuut Johan Lund Olsenip takkussimanerarpai, inatsisartunullu ilaasortat si- unnersuutinik suli nassius- suipput. - Ukiaanerani ataatsimiit- tamertut allatut Inatsisartut aningaasaqarnermut inatsi- sissaat 2000-imut atuuttoq sammineqarnerpaavoq, Jo- han Lund Olsen oqarpoq. Meeqqat atuarfiata siunis- saa pillugu naalakkersuisut nassuiaatissaat nammineq pissanngatiginerpaanerarpaa. - Sammisaq pingaartuu- PIGISANIK NALUNAARSUINEQ Qupinngu EL-ApS-imut, akiliisin- naajunnaartut reg.nr. 188.495 sulia- rineqartumut, tunngasumik pigisa- nik nalunaarsuinermut atatillugu suliamik ingerlatsineqassaaq ataa- sinngomermi ulloq 1. november 1999, nal. 10.00 Kalaallit Nunaata Eqqartuussiviani, Ini Qaqortoq, Tjalfesvej 1, Nuuk, pigisat suliari- neqamerat naammassineqassanga- tinneqarluni akiliisinnaajunnaartar- neq pillugu inatsimmi § 143, imm. 1 naapertorlugu, aningaasartuutinut matussutissiissutit saniatigut alla- nut aningaasartaqanngimmata. Kalaallit Nunaata Eqqartuussivia ulloq 6. september 1999 SKIFTESAMLING I konkursboet Qupinngu El-ApS under konkurs, regnr. 188.495, afholdes skiftesamling mandag, den 1. november 1999 kl. 10.00, i Grønlands Landsret, Den Hvide Stue, Tjalfesvej 1, Nuuk, hvor boet forventes sluttet efter konkurslo- vens § 143, stk. 1, da der ikke er midler ud over, hvad der medgår til dækning af omkostninger. Grønlands Landsret den 6. september 1999 Landstinget skal vælge formand Landsstyret ønsker ændring i indkomstskatten, en stramning af rygeloven og at grønlandske kørekort skal kunne bruges i Norden NUUK(LRH) - Så er det endnu engang tid for Lands- tingets medlemmer at trække i arbejdstøjet. Landstinget begynder sit efterårsmøde på fredag den 24. september med at vælge formand. En stilling, som Johan Lund Olsen, IA, blev indsat i i foråret. Siden hæ- der været turbulens i Lands- tingets Bureau blandt andet med Hans Enoksen, Siumut, som ønskede at træde ud af præsidiet midt i perioden, hvorefter stillingen straks blev besat af Lars Karl Jensen. Dette kan dog kun ske med accept fra medlem- merne af Landstinget. På fre- dag afgøres det, hvem der skal være formand, første, anden, tredje og fjerede næstformand for Landstin- get. Johan Lund Olsen regner med, at der ikke bliver slin- ger i valsen, når hans kandi- datur kommer til afstemning. - Ellers ville jeg ikke have sagt ja til stillingen i foråret, siger han til AG og gør iøvrigt opmærskom på, at valget til formand ikke er en nyhed. Valget til formand for Landstinget skal ske op til hver efterårssamling. Dagsordenspunkter Johan Lund Olsen oplyser, at der er indkommet mange for- slag til Landstingets dagsor- den, og der indkommer fort- sat forslag fra landstings- medlemmerne. - Det mest omfattende emne er naturligvis, som på enhver efteråssamling, for- slaget til Landstingsfinans- lov 2000, siger Johan Lund Olsen. Selv ser han med forvent- ning frem til landsstyrets redegørelse om Folkeskolens fremtid. - Det er et vigtigt emne, specielt set i lyset af den net- op overståede konference om Folkeskolen, som foregik i Kangerlussuaq, siger Johan Lund Olsen. Ændring i indkomstskat løvrigt skal Landstinget diskutere ændring af Lands- tingsloven om indkomstskat. Landsstyremedlem for økonomi, Josef Motzfeldt, foreslår på vegne af landssty- ret, at der bliver gennemført en forhøjelse af beskatningen af fri bil. Den gældende hovedregel • er, at fri bil efter Skatterådets anvisninger for 1999 værdi- ansættes til 20.200 kroner på årsbasis. Landsstyret fore- slår, at reglerne om beskat- ningen af fri bil bliver fastsat direkte i indkomstskattelo- ven og med den hovedregel, at værdien af fri bil fra og med 2000 skal medregnes til den skattepligtige indkomst med et beløb på 40.000 kro- ner på årsbasis. Blandt andet forslår lands- styret også, at en fradragsbe- rettiget pensionsording i fremtiden kan udformes såle- des, at ikke kun ægtefæller, men også papirløse samleve- re, kan modtage pension efter en afdød ægtefælle eller samlever. Mindre røg, mere kørsel Landsstyret fremsætter lige- ledes forslag om en stram- ning af den gældende forord- ning om tobak og sikring af røgfrie miljøer. Landsstyremedlem Alfred Jakobsen vil på vegne af landsstyret fremlægge forsla- get, som er et led i »bestræbel- serne på at forbedre befolk- ningens almene sundhedstil- stand gennem forebyggende foranstaltninger«. Derfor åbner forslaget mulighed for, at en offentlig virksomhed i fremtiden kan indføre total forbud mod ryg- ning i for eksempel ankomst- haller, ventesale og andre lignende steder, der er omfat- tet af reglerne om offentlige lokaler og områder. Og som noget nyt foreslås det, at private virksomheder ikke længere skal være omfattet af rygeforbudsreg- leme. Til gengæld mener lands- styret, at Grønland i de sidste mange år har deltaget så meget i den stigende interna- tionalisering, at bilisterne bør have mulighed for at køre med det grønlandske køre- kort i de øvrige nordiske lan- de. Derfor opfordrer landssty- ret Landstinget til at tiltræde besluningsforslaget om at lade Grønland deltage i Overenskomst mellem Dan- mark, Finland, Norge og Sverige om gensidig aner- kendelse af kørekort og af registrering af køretøjer. Pujortartarnermut inatsit atuuttoq naalakkersuisut sukaterusuppaat - namminersortulli inatsimmut ilaatinneqarunnaassapput. Landsstyet foreslår en stramning af den gældende rygelov - private virksomheder skal dog ikke længere være omfattet af den. A88./ FOTO-ARKIV: KNUD JOSEFSEN

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.