Atuagagdliutit - 07.12.1999, Blaðsíða 10
10 • TIRSDAG 7. DECEMBER 1999
ATU AG AG DU UTIT
Nakorsassaaleqinerujussuaq inuit
inuuneranik akeqarsinnaalluartoq
- Nakorsassaaleqineq pissutaalluni peqqinnissaqarfik ullumikkut ajutoornermi
piareersimaffittut ingerlanneqarpoq, Nunatsimri Nakorsat Peqatigiiffianni
siulittaasunngortoq oqarpoq
NUUK (LRH) - Nakorsas-
saaleqineq inuit inuuneran-
nik akeqarsinnaanersoq Nu-
natsinni Nakorsat Peqatigiif-
fianni siulittaasunngortoq
Kent Kleinschmidt aperine-
qarami nangaanngivilluni
akuersivoq.
- Timmisartumut ilaalluta
timmisartortartoq napparsi-
marujussualerluni oqarpat
timmisartoq aqussinnaajun-
naarlugu, tamanna pissutsit
ullumikkut atukkatta assi-
gaat. Sallulluni oqassaga-
luarpoq timmisartoq orsus-
saaruppat nakkarnavianngit-
sugut. Aamma uanga sallus-
sagaluarpunga oqaruma na-
korsassaaleqineq inuit inuu-
nerannik akeqarnavianngit-
soq, Kent Kleinschmidt toq-
qissisimarpalunngitsoq oqar-
poq.
- Maannakkut peqqinnis-
saqarfik ajutoornermi pia-
reersimaffittut ingerlanne-
qarpoq. Nakorsaqanngilaq,
suliassallu allat suliarineqar-
sinnaanngillat.
- Imaanngilaq inuit ersi-
saarniarikka. Taamatut piso-
qamissaa soorunami kissaa-
tiginngilara, kisiannili nap-
parsimarujussuartoqalersillu-
gu nakorsamillu najuuttoqar-
tinnagu, taava inuit inuunerat
navianartorsiortinneqassaaq.
Nuummi Dronning Ingrid-
ip Napparsimmavissuani pi-
lattaasarfimmi Ken Klein-
schmidt nakorsaavoq. Tassa-
ni nalinginnaasumik nakor-
sat pingasut sulisussaatitaap-
put, pisortaminillu sianerfi-
gineqaqqammerpoq ilima-
narluinnartoq 15. januarimiit
kisimiilissasoq.
Taava ulloq unnuarlu pi-
gaartuusarneq aallarteqqis-
saaq. Nal. akunnerini 24-ni,
ullut tamaasa, taama oqar-
poq.
- Nakorsat pillugit ajomar-
torsiutip aaqqinneqamissaani
takusinnaasatuaraara pissut-
sinik atugaqalissagatta inut-
tut allatut inooqataalerluta.
Isumaqatigiinniamerit
Ukioq manna 1. april nakor-
sat isumaqatigiissutaat ato-
runnaarpoq, tamatumalu ki-
ngoma nakorsat nammineer-
lutik isumaqatigiissummin-
nik atugaqalersimapput. Den
Almindelige Danske Læge-
forening-imik, Nunatsinni
Nakorsat Peqatigiiffiat sin-
nerlugu namminersornerul-
lutik oqartussanik isumaqati-
giinniartartumik ilaannikkut
ataatsimeeqateqartoqartara-
luartoq, illua’tungeriit ima
imminnut ungasitsigipput,
allaat isumaqatigiinniarner-
tut taaneqarsinnaasut inger-
lanneqassanatik. Naak aam-
ma Kent Kleinschmidt Den
Almindelige Danske Læge-
forening-imut qinnuteqarsi-
magaluartoq isumaqatigiin-
niarnerit piaarnerpaamik aal-
larteqqinneqaqqullugit.
- Pissutsit naammaginan-
ngilluinnarput, Kent Kleins-
chmidt oqarpoq.
Taama aamma isumaqar-
poq peqqinnissamut naalak-
kersuisoq Alfred Jakobsen,
isumaqatigiinnianermut aku-
liukkumanani, sulisoqarner-
mut pisortaqarfik isumaqati-
giinniartuummat.
Nakorsat siullermik siun-
nersuutigaat akissaatit 50
procentimik qaffanneqarnis-
saat, namminersornerullutik
oqartussat siunnersuutigigaat
7 procentimik qaffaanissaq.
Tamatuma kingorna illua’-
tungeriit erseqqissunik nalu-
naaruteqarsimanngillat, ta-
marmik siunnersuutitik sia-
niitsuliornerarlugit oqan-
ngikkaangamik.
Kisiannili Den Almindeli-
ge Danske Lægeforening
isumaqatigiissutissamut nu-
taamik siunnersuusiomialer-
poq, tamannalu Kent Klein-
schmidt-ip erseqqinnerusu-
mik eqqartorumanngilaa.
Pigaartuusarneq
- Uatsinnut annertunerusu-
mik ajornartorsiutaanngilaq
akissaatit tunngavigisaat,
Kent Kleinschmidt oqarpoq.
- Ajornartorsiutaavoq pi-
gaartuusarnerujussuarput.
Pigaartuusariaqartarnerpas-
suatta ajunngitsumik akiler-
neqartamissaat kissaatigaar-
put, nakorsatut atorfiit tamar-
mik inuttaqartinneqanngin-
nerat pissutigalugu, taama
oqarpoq.
- Assersuutigalugu naat-
sorsuutigaara qaammammut
nal. akunnen suliffigisassak-
ka 173-it angoriissallugit 15.
januar nallertinnagu. Tama-
tuma kingorna ulloq unnuar-
lu nal. akunnerini 24-ni suli-
salissaanga.
- Danmark-imi akilersor-
neqarnertut akilersorneqar-
nissarput kissaatigaarput, pi-
gaartuunerit amerliartortillu-
git akissarsiat qaffakkiartor-
tarmata. Imaanngitsoq ani-
ngaasarpassuarnik akissar-
siaqarumagatta. Pisortaqar-
fimmulli takutikkumavarput
saniatigut qanoq suliasser-
sortartigigaatigut, nakorsas-
saaleqineq pissutigalugu.
- Taama suliuaannartigitil-
luni avataanit sulisussarsior-
tarneq ajornakusoortorujus-
suuvoq. Nakorsat amerlaner-
it Danmark-imit allamut aal-
lartarput nutaanik misigisa-
qarumallutik. Nakorsat sivi-
kitsumik maaneereerlutik so-
raaginnartarput. Assigaa
Danmark-imi napparsimma-
vimmi suligunik. Kalaallit
Nunaannik misigisaqarnissa-
minnut periarfissaqanngillat.
Nakorsat Danmark-imeersut
oqartarput maani Danmark-
imilu sulinerup taamaallaat
assigiinngissutigigaat maani
sulinngiffeqartannginneq.
Tamannalu tunngavigalugu
sulisussarsiortoqarsinnaan-
ngilaq, Kent Kleinschmidt
oqarpoq.
- Pisariaqalerpoq allatut
eqqarsalemissaq. Aaqqiissu-
tissamilli piareersimasumik
peqanngilanga. Nakorsaale-
qinermullu aamma ilaavoq
inissaaleqineq, meeqqanut
paaqqinnittarfinni inissaale-
qineq aamma aapparisap su-
liffissaqannginnera, Kent
Kleinschmidt oqarpoq, peq-
qinnissaqarfiup politikikkut
angusaqarniarnissaanik ujar-
lersoq.
- Peqqinnissaqarfik qanoq
ittoq kissaatigaarput. Politi-
kerit taamaallaat oqartarput
sapinngisamik akikinner-
paassasoq. Sunali kissaati-
gaat - peqqinnissaqarfik na-
korsaqanngitsoq. Maannak-
kut suut tamarmik ajalusuu-
lerput, aperisariaqarporlu pi-
sumi matumani aamma pisa-
riaqarnersoq peqqinnissaqar-
fimmi ajornartorsiutit aaq-
qinnissaanni Danmark-imit
ikiorneqamissamik qinnute-
qarnissaq, Kent Klein-
schmidt oqarpoq.
- Tamanna alianaralua-
qaaq.
Lægemangelen kan koste menneskeliv
- Lægemangelen gør, at vi i dag kører sundhedsvæsenet udelukkende som et nødberedsskab,
siger den ny formand for Grønlands Lægekredsforening
NUUK(LRH) - Uden tøven
siger den ny formand for
Grønlands Lægekredsfore-
ning, Kent Kleinschmidt, ja
til spørgsmålet om, hvorvidt
den akutte lægemangel kan
koste menneskeliv.
- Vi står i en situation, som
hvis vi var ombord i en fly-
ver med én pilot, som bliver
alvorligt syg og ikke længere
kan styre maskinen. Det ville
være løgn, hvis han sagde, at
vi ikke ville falde ned, når
der ikke er mere brændstof
ombord. På samme måde vil-
le jeg lyve, hvis jeg sagde, at
den akutte lægemangel ikke
kan koste menneskeliv, siger
en tydeligt frustreret Kent
Kleinschmidt.
- I øjeblikket kører vi
sundhedsvæsenet som et
akutberedsskab. Der er ikke
læger og tid til at tage sig af
andet.
- Det er ikke fordi jeg
ønsker at male fanden på
væggen. Naturligvis ønsker
jeg ikke, at det sker, men
hvis der ikke er en læge til
stede, når alvorlige sygdom-
me opstår, så er der fare for
menneskeliv.
Kent Kleinschmidt har job
på kirurgisk afdeling på
Dronning Ingrids Hospital.
En afdeling, hvor de normalt
er tre, og han er netop blevet
ringet op af sin chef, som har
fortalt ham, at han højst
sandsynligt bliver alene fra
15. januar.
- Så begynder døgnvagter-
ne igen. 24 timer i døgnet,
hver dag, siger han.
- Den eneste løsning, jeg
kan se på lægeproblemet, er,
at vi får forhold, så vi igen
kan leve som almindelige
mennesker.
Forhandlinger
1. april i år udløb lægernes
overenskomst, og siden har
lægerne kørt på individuelle
kontrakter. Selvom der ind
imellem har været møder
mellem Den Almindelige
Danske Lægeforening, der
forhandler for Grønlands
Lægekredsforening, og
hjemmestyret, har de to par-
ter stået så langt fra hinan-
den, at der reelt ikke har
været tale om forhandlinger.
Og det ser ikke ud til, at de to
parter når hinanden inden for
overskuelig fremtid. Heller
ikke selvom Kent Klein-
schmidt har bedt Den Almin-
delige Danske Lægeforening
om at genoptage forhandlin-
gerne så hurtigt som muligt.
- Situationen er uholdbar,
siger Kent Kleinschmidt.
Det samme mener lands-
styremedlem for sundhed,
Alfred Jakobsen, der dog
ikke vil blande sig i forhand-
lingerne, som hjemmestyrets
personaledirektorat står for.
Lægernes udspil var i
første omgang 50 procents
lønforhøjelse, mens hjemme-
styret svarede med tilbud om
syv procent. Siden er der
ikke rigtigt kommet noget
bud fra de to parter - bortset
fra de begge ryster på hove-
det af hinandens udspil.
Den Almindelige Danske
Lægeforening er dog igang
med at lave udkast til et nyt
forslag, som Kent Klein-
schmidt ikke ønsker at udtale
sig nærmere om.
For mange vagter
- Problematikken for os lig-
ger egentlig ikke i grundløn-
nen, siger Kent Klein-
schmidt.
- Problemet er de mange
vagter vi har. Vi ønsker at
blive ordentligt betalt for de
mange vagter, vi er nødt til at
tage, fordi der ikke er læger
nok til de normerede stillin-
ger, siger han.
- For eksempel regner jeg
med at have nået min må-
nedsnorm på 173 timer end-
nu inden jeg bliver alene den
15. januar. Herefter skal jeg
så arbejde 24 timer i døgnet.
- Vi ønsker at få samme
betaling, som i Danmark,
hvor priserne for vagterne
stiger, jo flere man har. Og
det er ikke, fordi vi ønsker at
tjene mange penge. Men vi
ønsker at vise direktoratet,
hvor meget ekstra arbejde
det giver os, at der ikke er
læger nok ansat.
- Når man arbejder så
meget, som man gør, er det
ikke til at tiltrække folk ude-
fra. De fleste læger søger kun
væk fra Danmark for at ople-
ve noget nyt. Når folk har
været her et stykke tid, siger
de fra. De kan lige så godt
blive på et hospital i Dan-
mark. Der er ikke fritid til at
opleve Grønland. Kolleger
fra Danmark siger, at den
eneste forskel på at arbejde
her og i Danmark er, at man
aldrig har fri her. Og det til-
trækker man ikke folk på,
siger Kent Kleinschmidt.
- I det hele taget er det
nødvendigt, at vi begynder at
tænke alternativt. Jeg har
ikke nogen grydeklar løs-
ning. Men manglen på læger
hænger også sammen med
boligproblemet, manglende
institutionspladser og mang-
lende arbejde til ægtefællen,
siger Kent Kleinschmidt,
som efterlyser politiske visi-
oner for sundhedsvæsenet.
- Hvad er det for et sund-
hedsvæsen vi vil have. Det
eneste man hører politikerne
udtale sig om er, at det skal
være så billigt som muligt.
Men hvad er det, de vil have
- et sundhedsvæsen uden
læger. I øjeblikket falder det
hele fra hinanden, og man
må spørge sig selv, om det
også i denne sag er nødven-
digt at henvende sig til Dan-
mark for at hente hjælp til at
finde en løsning på sundhed-
svæsenets problemer, siger
Kent Kleinschmidt.
- Det er virkelig trist.
Nakorsassaa-
leqineq
emumatitsivoq
NUUK (LRH) - Sulisoqar-
nermut pisortaqarfiup na-
korsallu akornanni isuma-
qatigiinniarnermut akuli-
unnissara kissaatiginngi-
lara, peqqinnissamut naa-
lakkersuisoq Alfred Jakob-
sen oqarpoq.
- Nakorsassaaleqineru-
jussuaq ernumatitsisoru-
jussuuvoq, tamannalu in-
nuttaasunut sunniuppoq.
Kisiannili qanorluunniit o-
qaraluaruma tamanna isu-
maqartinneqassaaq isuma-
qatigiinniarnermut akuliut-
tunga. Taamaalioruman-
ngilangalu. Isumaqatigiin-
niarneq ingerlanneqartoq
ataqqivara, akuliukkuma-
nangalu. Naallu isumaqati-
giinniarneq sivisoorujus-
suarmik ingerlanneqarsi-
magaluartoq, Alfred Ja-
kobsen oqarpoq.
- Pissutsit erloqinartoru-
jussuupput, uanga qanoq
iliuuseqarfigisinnaanngi-
sakka, Alfred Jakobsen o-
qarpoq.
- Aamma ilisimanngila-
ra isumaqatigiinniarneq
qanoq ingerlanersoq, paa-
sissutissinneqarsimanngin-
nania. Naatsorsuutigaara
pisortaqarfimmit ikiorser-
neqarnissaq pisariaqartile-
runikku saaffigiumaaraan-
nga, taama oqaipoq.
Lsægemangelen
giver utryghed
NUUK(LRH) - Jeg ønsker
ganske enkelt ikke at blan-
de mig i overenskomstfor-
handlingerne, der foregår
mellem personaledirekto-
ratet og lægerne, siger
landsstyremedlem for
sundhed, Alfred Jakobsen.
- Den store mangel på
læger giver da utrolig
utryghed, og den går ud
over befolkningen. Men
uanset, hvad jeg siger, vil
det kunne udlægges som
indblanding i en overens-
komstforhandling. Og det
vil jeg ikke. Jeg respekte-
rer de overenskomstfor-
handlinger, der er igang og
vil ikke blande mig. Heller
ikke selvom det har truk-
ket meget langt ud, siger
Alfred Jakobsen.
- Det er en fortvivlende
situation, som jeg ikke kan
gøre noget ved, siger
Alfred Jakobsen.
- Desuden ved jeg ikke,
hvordan det går med for-
handlingerne, for jeg er
ikke blevet orienteret. Jeg
går ud fra, at jeg hører fra
dem, hvis de mener det er
nødvendigt med hjælp fra
direktoratet, siger han.