Ráðunautafundur - 11.02.1979, Qupperneq 75

Ráðunautafundur - 11.02.1979, Qupperneq 75
67 frá upphafi barist gegn landeyðingunni með varnargörðum og melsáningum, og á seinni árum með geysimikilli áburðar- og frædreifingu úr lofti. Sjálfgræðsla hefur verið all nokkur á Landmannaafretti, einkum melgresi, en jafnframt hefur mjög mikið verið dreift þar úr lofti . Landgræðsluframkvæmdir í Rangárvallasýslu hafa um árabil tekið drjúgan hluta af fe og kröftum Landgræðslunnar, enda verkefnin þar stærri í sniðum en annars staðar. Til dæmis var áburðardreifing árið 1975 á Gunnarsholtssvæðiö samtals 423 tonn (13.5% af allri áburðardreifingu ársins), á landgræðslusvæði í Landsveit samtals 164 tonn (5.2% af áburðardreifingu ársins), og á Landmannaafrétt 120 tonn (3,8% af áburðardreifingu ársins). Arið 1978 var áburðar- dreifing á þessi sömu svæði : Gunnarsholt 280 tonn, Land- sveit 72 tonn, og Landmannaafréttur 192 tonn . Margir telja að áfok af framanverðum Landmannaafrétti hafi verið upphaf hinnar miklu landeyðingar sem geysaði nið- ur Landsveit fram á þessa öld. Hiö stóra uppgræðslusvæði á framanverðum Landmannaafrétti er því mikilvægur þáttur í varanlegri uppgræðslu og gróðurvernd í Landsveit. Árangur friðunar og uppgræðslu á Landmannaafrétti er góður á svo stuttum tíma (8 árum) . Til dæmis hefur melgresi náð sér það vel upp, að víðast er afgerandi munur innan og utan girðingar . Vingulsáningar norðan til á svæðinu hafa komið vel upp og eru áberandi , en líklega mun tegundasamsetning breytast með árunum. Á Gunnarsholtssvæðinu er sandfok nú næstum alveg úr sögunni, en allt fram undir 1950 var það daglegt brauð , einkum á vorin, að sandfok og moldrok byrgði alla útsýn þar . Mikill hluti uppgræðslusvæðanna er nú nytjaður til slægna eða beitar, eins og kunnugt er . Gefa þessi svæði því nú góðan aró, auk þess sem sandfoki frá þeim er aflétt á stóru svæði umhverfis. Upp úr aldamótum þótti einsýnt að sandfok mundi leggja Landsveit að mesu í eyði . Melsáningar og friðun hafa bjargað byggðinni. Landið innan landgræðslugirðinga í Land- sveit er í heild mikið gróið, aðeins stöku nroldarflesjur eru ógrónar, en túnvingullinn er óðum að breiðast út um þær .
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100

x

Ráðunautafundur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ráðunautafundur
https://timarit.is/publication/1260

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.