Studia Islandica - 01.07.1963, Blaðsíða 12

10
fragment af Egla (AM 162 A, fol., 0), allmant ansett som
det aldsta och ursprungligaste, pá en rad sprákliga punkter
avviker frán huvudhandskriften i Möðruvallabók.1 Efter-
som det galler ett spörsmál av stort principiellt och sakligt
intresse, skall jag hár lámna ytterligare ett litet bidrag till
diskussionen — sá mycket mer som det direkt rör det av
Nordal áberopade handskriftsfragmentet.
Fullföljande ett uppslag, för vilket jag har att tacka lek-
torn i islándska spráket vid Göteborgs universitet, mag. art.
Baldur Jónsson, undersökte jag frekvensen av satsinledande
en er resp ok er i Heimskringla och Egla. Liksom i min
föregáende undersökning delade jag upp det förstnámnda
verket i Snorri A (119000 ord), omfattande Ólafs saga
Tryggvasonar och Ólafs saga helga, och Snorri B (109000
ord), omfattande áterstáende texter i Heimskringla, inklu-
sive prologen. Det visar sig, att en er i hela arbetet domi-
nerar mycket starkt över ok er: proportionema ár i Snorri
A 480:24 och i Snorri B 433:29; totalt blir det alltsá
913:53 eller ungefár 17 fall av en er pá 1 av ok er. För
Egla blir bilden helt annorlunda: siffroma ár hár 192:140
eller c:a 1.4 fall av en er pá 1 av ok er. En nármare gransk-
ning av fördelningen röjer emellertid en sláende skillnad
mellan förra och senare delen av sagan. Sálunda ár pro-
portionen för de första 30000 orden i texten 152:5 eller
drygt 30 fall av en er pá 1 av ok er. övervikten för en er
ár m a o hár rentav ánnu kraftigare án i Heimskringla.
För áterstoden av Egla (i mnt tal 32000 ord) ár motsva-
rande siffror 40:135 eller c:a 0.3 fall av en er pá 1 av
ok er. Pá den punkten kommer nu det nyssnámnda frag-
mentet med ett viktigt memento. Det avsnitt — eller rát-
tare sagt de avsnitt — som tácks av det korta brottstycket,
inalles omkring 3000 ord, faller just inom senare delen av
sagan och företer i huvudhandskriften 8 fall av ok er. I
samtliga dessa 8 fall möter man en er i fragmentet, dár
1 íslenzk fomrit II. Egils saga Skalla-Grímssonar. Sigurður Nordal
gaf út. Reykjavik 1933, s rxxxi—lxxxvii.