Studia Islandica - 01.07.1963, Side 20

18
Absoluta tal Kvot
Fagrskinna 3:7 0.4
Víga-Glúms saga 1:4 0.3
Njála 15:59 0.3
Alexanders saga 4:18 0.2
Bandamanna saga (M) 1:5 0.2
Eyrbyggja 3:16 0.2
Grettla 6:30 0.2
Heiðarvíga saga 1:6 0.2
Laxdæla saga 3:19 0.2
Reykdæla saga 3:22 0.1
Bandamanna saga (K) 0:2 0.0
Droplaugarsona saga 0:5 0.0
Knýtlinga saga 0:12 0.0
Kormáks saga 0:1 0.0
Vápnfirðinga saga 0:0 —
Vatnsdæla saga 0:1 0.0
De sammanlagda talen för jamförelsematerialet blir
81:250, vilket ger en kvot pá 0.3. Denna genomsnittssiffra
övertráffas ju vida av framför allt Egla men ocksá av
Heimskringla. Om man ráknar med det sistnámnda verket
som en helhet (Snorri A + B) med kvoten 2.3, ár det bland
de jámförda texterna endast en som kommer högre, Gísla
saga Súrssonar. Av de följande fem sagoma med „positiv“
kvot erbjuder f ö nágra sá smá siffror, att man gör klokast
i att inte bygga mycket pá dem. Nár sálunda S-texten av
Eiríks saga rauða visar proportionen 2:1 och följaktligen
kvoten 2.0, H-texten dáremot 1:2 resp 0.5, kan det nog
lika vál bero pá en slump som pá olika skrivares förkárlek
för det ena eller andra uttrycket.
Att Egla i ett sprákdrag som detta visar en ánnu mera
markerad profil án Heimskringla, ár av allt att döma bara
vad man borde vánta sig. Med tanke pá de mángskiftande
kállorna till det stora historiska verket och Snorris sátt att
utnyttja dem (jfr om episkt nú s 16 ovan) vore det helt
naturligt, om hans personliga egenheter som författare
dár komme att framtráda mindre renodlade án i Egla.