Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 22

20
höver inte dokumenteras har. I honom har man med andra
ord, vid samma tid som Laxdæla författas och i samma
landsdel, exempel pá en man som har befunnit sig pá ett
liknande plan som sagans författare. xxx
Med dessa reflexioner láter sig Einar Ól. Sveinsson nöja.
Sjálv anser han det „tvivelaktigt, att det skulle tjána ná-
got till att söka namnge författaren,“ och han slutar sitt
avsnitt i ámnet med orden: „Men sá som kálloma ár be-
skaffade, máste denna frága alltid förbli höljd i dunkel,
och man fár dárför ge sig till táls med att författarens
namn ár okánt.“ (xxxrv f).
Det kanske dock kan löna sig att dröja ytterligare nágot
vid den ovannámnde Ólafr Þórðarson, „hvítaskáld“. Han
var brorson till Snorri Sturluson och bror till den kánde
historieskrivaren Sturla Þórðarson (1214—1284). Báda
bröderna var söner till Þórðr Sturluson med dennes frilla
Þóra, om vars hárkomst inget ár bekant. Ólafr, som dog
1259, torde ha varit nágra ár áldre án brodern och kanske
född omkring 1210. De námns ofta tillsammans i den stora
samtidskrönikan Sturlunga saga och spelade bágge bety-
dande roller i skedets offentliga liv. Ólafr innehade bl a
tvá gánger, 1248—50 och 1252, Islands högsta ámbete, lag-
sagomannens; det mellanliggande áret, 1251, innehades det
av brodem Sturla. Under sin senare tjánsteperiod drog sig
Ólafr enligt Þorgils saga skar'Sa tillbaka „fyrir vanheilsu
sakir“.
Einar Ól. Sveinsson antyder, att Ólafr Þórðarson hörde
hemma i Laxdœlas och Laxdœ/a-författarens landsdel. I
sjálva verket bör Ólafr ha varit alldeles ovanligt vál
hemmastadd i dessa nejder. Gárden Hvammr (i Dalir),
som enligt Laxdæla grundades av Unnr djúpúðga och vid
hennes död övergick till hennes sonson Ólafr feilan, skulle
komma att bli en central plats i sturlungamas historia.
Sturla Þórðarson (1115—1183), Ólafr hvítaskálds farfar
och den berömda áttens stamfader, bodde i mer án trettio
ár pá Hvammr (,,Hvamm-Sturla“), dár han ocksá dog.