Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 28

26
nágra mera markanta drag av en bestamd författare. Det
rör sig om ett jamförelsevis osjalvstandigt arbete, starkt
beroende inte minst av Heimskringla.1
Men eftersom det alltsá finns vissa indicier, som tyder
pá att Ólafr Þórðarson kan ha skrivit báde Laxdæla och
Knýtlinga (och veterligen inga som talar emot en sádan
hypotes), sá bör det vara várt ett försök att pá spráklig
vag vinna större visshet, positiv eller negativ. Kunde det
mot bakgrunden av ett stort sprákstatistiskt material pá-
visas, att just dessa báda sagor företer en gemensam och
klart avvikande profil, borde det vara ett starkt vittnesbörd
om att de har samme upphovsman. Och i sá fall torde det
vara svárt att uppbringa nágon annan kandidat till detta
dubbla författarskap án Ólafr Þórðarson hvítaskáld. Skulle
á andra sidan sprákstatistiken inte ge nágot deciderat ut-
slag, sá utesluter det givetvis inte, att átminstone endera
Laxdæla eller Knýtlinga kan vara hans verk. Men dárom
ger i sá fall undersökningen inget besked.
Den följande sprákstatistiken ár upplagd efter tvá helt
skilda linjer. Dels har jag registrerat „parord“ enligt samma
principer som redovisats i Snorri-Eg/a-arbetet. Dels har jag
i ett stort antal texter studerat frekvensen av en serie ord,
som befunnits karakteristiska för Laxdœla. Jag börjar med
presentationen av den sistnámnda undersökningen. För
metodiken inom detta avsnitt har jag dragit sárskilt stor
nytta av Alvar Ellegárds ovannámnda (s 12, not 1) arbete.
3. Frekvensundersökning över ett antal adjektiv
(resp adverb) och abstrakta substantiv.
Min tidigare vidlyftiga excerpering av ordförrádet i is-
lándska sagor har lárt mig, att frekvensen av vissa ord —
báde de mycket vanliga och de ganska sállsynta — kan
1 Se framför allt Gustav Albecks avhandling Knytlinga — Saga-
erna om Danmarks Konger — Studier i aeldre nordisk Litteratur,
Kjobenhavn 1946.