Studia Islandica - 01.07.1963, Blaðsíða 35
33
kálla. Sárskilt Rolf Heller har pá sistone velat — och vál
i stort sett ocksá lyckats — visa, att Laxdœla báde i motiv
och fraseologi tagit starkt intryck av den áldre kunga-
sagan.* 1 Bland jámförelsematerialets texter delar just Oddr
Snorrasons verk med Laxdœla en utpráglad förkárlek för
orden blíSa och sómi (liksom f ö ocksá sœmiligr). Det ár
vál inte uteslutet, att Lazdœ/a-diktaren áven i detta ordval
röjer en viss páverkan frán förebilden.
Nedan följer en sammanstállning, som visar den totala
frekvensen av adjektiv (A) och abstrakter (B) enligt tabel-
lema 4 och 5. Lángst till höger anges frekvenskvoten för
de olika texterna. Dárvid sáttes genomsnittsfrekvensen i
j ámförelsematerialet, texterna 1-7, till 1.
A B A+B Frekvenskvot
Laxdæla .... 160 166 326 3.9
Knýtlinga .... .... 128 94 222 3.2
1 Snorri A .... 124 78 202 1.2
2 Snorri B .... 107 60 167 1.1
3 Oddr .... 32 52 84 1.4
4 Egla .... 62 30 92 1.0
5 Eyrbyggja .... ... . 30 15 45 0.8
6 Njála . ... 57 40 97 0.7
7 Grettla .... 58 22 80 0.9
SUMMA 1 7 .... .... 470 297 767 1.0
Ráknar man alltsá de bágge serierna med sina inalles 35
olika ord som en enhet, blir frekvenskvoterna för Laxdœla
(3.9) och Knýtlinga (3.2) bortát tre resp tvá och en halv
gánger högre án den högsta (Oddr 1.4) inom jámförelse-
materialet. Ett kraftigare utslag kan knappast begáras.
En mera nyanserad bild av Laxdœlas och Knýtlingas
sárstállning fár man emellertid, ifall man studerar de
ifrágavarande ordens fördelning pá mindre textavsnitt. I
1 Jfr t ex Einar Öl. Sveinssons inledning till utgávan av Laxdæla
i Islenzk fornrit V, s xxvix och xui. Rolf Heller om Odds verk och
Laxdæla i Literarisches Schaffen in der Laxdœla saga (Saga, Heft 3),
Halle 1960, och Laxdœla saga und Königssagas (Saga, Heft 5), Halle
1961.
3