Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 37

35
den upptrader 2 gánger — hos Oddr — pá inalles 102 full-
standiga 5000-ordsavsnitt. I Laxdœla och Knýtlinga ár det
endast 3 av 20 grupper som kommer under den frekvensen.
Blott ett enda avsnitt har hár en lágre siffra án 10. Av
jámförelsematerialets 102 grupper hamnar dáremot 79
under 10.
Anmárkningsvárt ár att de báda högsta várdena, 57 och
43, möter i Knýtlinga. De framstár som sárskilt intressanta,
ifall man tar de ifrágavarande avsnitten i lite nármare
ögonsikte. Den sjátte 5000-ordsgruppen, som i Carl af Pe-
tersens’ och Emil Olsons utgáva börjar pá sidan 163 rad 10
(med ordet dvaliz) och slutar pá sidan 200 rad 23 (med
ordet hann), inrymmer bl a samtliga citat frán Markús
Skeggjasons drapa till kung Eiríkr Sveinsson (Erik Eje-
god) (död 1103), sammanlagt arton helstrofer och tio halv-
strofer i hrynhent. Det första citatet kommer pá sidan 165,
det sista áterfinns pá sidan 195. Som Albeck framháller,
synes emellertid just Markús Skeggjasons Eiríksdrápa vara
Knýtlinga-íöriattarens viktigaste kálla för framstállningen
av Erik Ejegods historia. „Det er Stativet, hvorover Kn.s
Forf. bygger sin samlede Skildring.“ (Knytlinga etc 136).
Nágra prosaförebilder har dáremot ej kunnat pávisas för
detta parti av sagan. Det innebár, att författaren hár kan
ha kánt sig mera obunden i sin egen prosa, som dárför
ocksá fátt mera av hans personliga prágel.
Ett likartat resonemang kan ge en möjlig förklaring till
den höga frekvenskvoten áven i det sjunde 5000-ordsav-
snittet, som strácker sig fram till sidan 227 rad 5 (t o m
ordet þeir). Hár ár det framför allt tal om hertig Knútr
Eiríksson (Knud Lavard, son till Erik Ejegod) (död 1131).
Om Knýtlingas kállor för hertigens levnad och död yttrar
Albeck: „Dette Afsnit hidrorer sikkert, som af Finnur Jóns-
son antaget, paa en særlig Fremstilling af Knud Lavards
Levned. Den har naturligvis nogen Lighed med de kendte
Fremstillinger (Ordinalet og Saxo), men udmærker sig
ved at udvise megen Selvstændighed. Den er sagamæssig