Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 44

42
A B A+B Frefcvens- kvot
Ljósvetninga saga C (23000) 24 20 44 1.3
Reykdæla saga (24000) 24 13 37 1.1
Hákonar saga Hákonarsonar (100000) 89 66 155 1.1
Fagrskinna (54000) 50 36 86 1.1
Fóstbræðra saga H (14000) 13 5 18 0.9
Kormáks saga (10000) 7 6 13 0.9
Gísla saga Súrssonar (19000) 12 8 20 0.7
Droplaugarsona saga (9400) 7 1 8 0.6
Resultatet av detta nu genomförda sprákliga test skulle
kunna formuleras sálunda. Mot bakgrunden av ett jám-
förelsematerial pá över en miljon ord (529000+609000 =
1138000) röjer Laxdœla och Knýtlinga i sitt centrala ord-
val en klar och exklusiv gemenskap. Varken inom adjektiv-
serien eller abstraktserien kommer nágon enda av de öv-
riga trettiotvá texterna i grannskapet av deras frekvens.
Laxdæla och Knýtlinga har i och för sig inga berörings-
punkter, som kunde göra en sádan inbördes likhet naturlig
och förklarlig. Med tanke pá det sakláge och de förutsátt-
ningar som ovan skisserats synes den slutsatsen nármast
oundviklig, att likheten beror pá att de báda sagorna har
samme upphovsman, och att denne författare ár Ólafr
Þórðarson hvítaskáld.
Godtar man detta resultat, kan man tydligen samtidigt
avskriva Finnur Jónssons förmodan, att Ólafr Þórðarson
skulle ha skrivit Fagrskinna. (Jfr s 23 f ovan.) Med sin
frekvenskvot pá 1.1 visar denna text i min sprákstatistik
en mycket ringa affinitet med Laxdæla och Knýtlinga,
mindre án de flesta andra i jámförelsematerialet.
Ovan s 19 har i ett citat frán Einar Ól. Sveinsson áter-
getts nágra yttranden av Ólafr Þórðarson. De ár hámtade
frán Þorgils saga skarSa, vilken i samlingsverket Sturlunga
saga styckats i smárre avsnitt och flátats in i Sturla Þórð-
arsons íslendinga saga, men som ursprungligen har existe-
rat som fristáende text; av denna finns ett brottstycke pá
tvá pergamentblad i beháll. Givetvis ár det allt skál att
med vederbörlig skepsis lyssna till föregivet autentiska orda-