Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 48

46
4. Frekvensen av anföringsverbet svara.
Islándska sagor nyttjar stundom svara som anföringsverb
i en nágot vidare bemárkelse án vad fallet ár i t ex nutida
svenska: inte nödvándigtvis endast vid svar pá en frága
utan mera i betydelsen ‘replikera’ eller ‘sága’ över huvud
taget. Jag hade fást mig vid att svara tycktes förekomma
ovanligt ymnigt just i Laxdœla och beslöt att göra en jám-
förande frekvensundersökning för att fá intrycket bekráf-
tat eller vederlagt. Kanske skulle man ocksá dármed kunna
vinna ett bidrag till författarbestámningen.
Excerperingen av anföringsverbet svara — det rör sig
hár enbart om direkt anföring, oratio recta — stöter emel-
lertid pá speciella osákerhetsmoment. Anföringsverben hör
till de ord som ofta förkortas i handskrifterna. Dárvid kan
ett s., som vanligen bör ásyfta segja, ibland tánkas avse
svara. Det ár dock endast dá s. stár framför anföringen
som den sistnámnda tolkningen ár möjlig. I motsats till
segja, som gárna upptráder inskjutet eller efterstállt, place-
ras svara sávitt jag kunnat finna sá gott som undantagslöst
före repliken — detta f ö liksom mœla. Annars förkortas
former av svara mycket ofta sv. eller su. — av allt att
döma som regel — och dá ár ju lásningen odisputabel.
I de normaliserade texter, med alla förkortningar upp-
lösta, som jag lagt till grund för statistiken, kan naturligt-
vis utgivaren en eller annan gáng ha tolkat ett hand-
skrifts-s. pá ett sátt som författaren resp skrivaren ej har
avsett. Men denna risk kan knappast bedömas som sá stor,
att den fár förödande konsekvenser för statistiken.
Nedan redovisas frekvensen av á ena sidan svara och á
den andra övriga anföringsverb i dels Laxdœla och Knýt-
linga, dels samma jámförelsematerial som frán början an-
vándes för adjektiv- och abstraktseriema i nármast före-
gáende kapitel. I kolumnen lángst till höger anges en frek-
venskvot. Relationen mellan antalet svara (552) och an-