Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 49

47
talet övriga anföringsverb (3624) i hela jamförelsemate-
rialet har givits vardet 1.0, och kvoten för varje enskild
text dárefter beráknats i förhállande till denna genom-
snittsfrekvens. För exempelvis Egla blir ekvationen alltsá
denna:
18 552-x
------- = -----------; x = 0.4.
268 3624
Frekvensen av svara ár m a o i Egla inte fullt hálften
av genomsnittet.
Svara övríga Frekvenskvot
Laxdæla .. 158 323 3.2
Knýtlinga 89 173 3.4
1 Snorri A .. 115 532 1.4
2 Snorri B 94 299 2.1
3 Oddr . . 40 193 1.4
4 Egla 18 268 0.4
5 Eyrbyggja . .. . 77 203 2.5
6 Njála . . 102 1684 0.4
7 Grettla . . 106 445 1.6
SuMMA 1 7 .. 552 3624 1.0
Frekvensen av svara varierar som synes avsevárt
blott mellan olika texter utan ocksá i skilda texter av en
och samme författare, sá som siffrorna för Snorri A,
Snorri B och Egla visar. Icke desto mindre — eller just
dárför — ár det páfallande och intressant, att Laxdæla
och Knýtlinga röjer sin samhörighet och sárstállning áven
pá denna punkt.
För att ge en uppfattning om hur pass jámn frekvensen
av svara háller sig inom de olika texterna har jag i tabell 9
redovisat fördelningen pá 5000-ordsavsnitt enligt samma
princip som i tabell 6 ovan. För varje sádant avsnitt i resp
saga anges först den faktiska relationen mellan svara och
övriga anföringsverb — t ex i Laxdælas första 5000-ords-
grupp 9/16 — och dár intill frekvenskvoten, i det námnda
fallet 3.7.