Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 56

54
I studien över Snorri och Egla var jag inne pá tanken, att
den starka sprákliga affinitet mellan Heimskringla och
Egla som parorden röjde, kunde bero pá att Egla rent mo-
tiviskt stár kungasagoma nármare án vad nágon av de
andra islánningasagorna gör. En sárskild jámförelse i kon-
trollsyfte med Oddr Snorrasons saga om Ölafr Tryggvason,
en av Snorris kállor för Heimskringla, bekráftade dock inte
en sádan förmodan. Och konfrontationen nu med kunga-
sagan Knýtlinga, bevisligen starkt beroende av Heims-
kringla (jfr s 26 ovan), vittnar som synes inte alls om
nágon speciell spráklig beröring mellan Egla och kunga-
sagorna i gemen. Egla visade minst dubbelt sá mánga par-
ord med Heimskringla som Laxdæla och övriga sagor och
stod i sá mátto i en klass för sig. Hár, i den nya tabellen
med Knýtlinga, ligger Eglas parordsfrekvens under Lax-
dælas. Det tycks ge ánnu ett várdefullt stöd át min slut-
sats av den tidigare undersökningen: Egla och Heims-
kringla har samme upphovsman.
Vad nu förhállandet mellan Laxdœla och Knýtlinga an-
gár, ger tabellen knappast nágot entydigt utslag. Visser-
ligen har Laxdæla ett mycket stort förspráng framför Eyr-
byggja, Njála och Grettla med genomsnittligt dubbelt sá
mánga parord — en proportion som starkt erinrar om
Eglas stállning i parordsserierna med Heimskringla. Men
á andra sidan kommer ju Egla inte lángt efter Laxdœla;
nágon klar distinktion kan ej utlásas mellan dessa báda
sagor. Emellertid torde Eglas framskjutna placering i detta
fall bero pá de sárskilda omstándigheterna. Knýtlinga har
som sagt tagit avgörande intryck frán Heimskringla, ett
förhállande som i detalj har kartlagts i Gustav Albecks
monografi. Men om man nu fár rákna med att Snorri
har författat inte bara Heimskringla utan ocksá Egla, sá ár
det nástan sjálvklart, att denna saga kommer att visa sig
starkt „överrepresenterad" i parordsseriema med Knýt-
linga.
Det ár dock möjligt att undanröja den sistnámnda olágen-