Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 63

61
Knýtlinga och 3.2 för Laxdæla. För de övriga texterna i
parordsundersökningen varierar frekvensen mellan lágst
0.4 (Egla och Njála) och högst 2.5 (Eyrbyggja).
Ocksá den sprákliga undersökningen ger alltsá klara
indicier pá ett nára inre samband mellan Brot och Knýt-
linga. Om Ólafr Þórðarson, som hár har hávdats, ár förfat-
tare till Knýtlinga, har han av allt att döma haft sin hand
med áven vid tillkomsten av Brot — eller ráttare sagt: den
text av vilken Brot ár ett fragment.
Slutord.
Hár ár ej platsen att nármare utveckla de eventuella
konsekvenserna av det försök till spráklig författarbestám-
ning som nu har genomförts. Blott ett par pápekanden má
göras.
Ifall mina resultat accepteras, fár de överensstámmelser
mellan Knýtlinga och Laxdœla som sárskilt Rolf Heller
förtjánstfullt har redovisat en mycket naturlig förklaring.
Heller ár böjd för att se de lexikaliska och fraseologiska
likheterna som en följd av att Laxdælas författare rent mo-
tiviskt tagit intryck av Knýtlinga (eller av dess förelöpare
Knúts saga helga). Men om Knýtlinga och Laxdæla i sjálva
verket har samme upphovsman, blir det kanske naturligare
att bedöma átminstone somliga av dessa fall mera som vitt-
nesbörd om Ólafr Þórðarsons personliga sprákbruk och stil.
Laxdœla ár ett av den islándska sagalitteraturens máster-
verk. Om man slutgiltigt lyckas knyta ett författarnamn
till verket, sá lágger det sjálvfallet inte en tum till sagans
konstnárliga váxt. Ett namn kan i och för sig synas intet-
ságande. Men ifall det som hár rör sig om Ólafr Þórðarson,
ger det obestridligen en mera nyanserad bild av sagaskriv-
ningens historia. För det första blir dateringen av sávál
Knýtlinga som Laxdæla sákrare, eftersom den kan stödja
sig pá bestámda ártal. Báda arbetena máste ligga före 1259,
áret för Ólafs död. A andra sidan bör Knýtlinga ha till-