Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands


Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands - 01.01.1913, Qupperneq 59

Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands - 01.01.1913, Qupperneq 59
Ársrit Ræktunarfjelags Norðurlands. 63 Frææxlun er notuð, þar sem ræktunarskilyrðin eru góð, eða þegar á að mynda ný afbrigði, og í sambandi við það er þá tíðast notuð víxlfrjóvgun. í Búnaðarritinu 2. ári (1888), bls. 130 — 131, hefir Stefán Stefánsson lýst »myndunareðli og þróun kartöflunnar.« Set jeg þá lýsingu hjer: »Kartaflan er hnúðmyndaður eða hnöttóttur greinarendi, oftast meira eða minna aflangur. Hún er nokkurskonar æxlunarfæri eða timgunarfæri kart- öfluplöntunnar. Hún safnar í sig næringarefnum, móður- plantan deyr, en hún lifir og geymir þennan forða handa hinni nýju plöntu, sem hún framleiðir næsta ár. Skotin eða spírurnar* sem vaxa út úr kartöflunni, leita upp til yfirborðsins, verða að grænum ofanjarðarstönglum og bera blöð, blóm og greinar. Oreinarnar vaxa upp úr hornunum á milli blaðleggsins og stöngulsins, eins og á öðrum plöntum. f*ær greinar eða skoi, sem springa út í hinum efri blaðhornum eða blaðöxlum eru grænar með reglulegum, grænum blöðum, en neðri blaðaxlaskot- in, er við hreykinguna hyljast moldu, leita niður í jörð- ina og verða að fölum eða hvítleitum jarðgreinum með örsmáum hreisturblöðum, og eru þau flest framan til á greininni. Þegar frá líður, fer hinn fjölblaðaði greinar- endi að þrútna og verða hnöttóttur — kartaflan fer að myndast —. Hnöllungurinn vex nú, eftir því sem á sum- arið líður; framan við smáblöðin á honum myndast dá- litlar holur eða lautir (augun), og ofurlítill knappur kem- ur í ljós í hverri holu, en blöðin sjálf verða að upp- hleyptri bogamyndaðri brún neðan við holuna eða aug- að. Petta sjest ljóslega á þroskaðri kartöflu. Stundum er dálítill sepi út úr miðri brúninni. Augun á kartöflun- um eru því blaðaxlir með knöppum eða brumi. Knapp- arnir springa út og verða að spírum. Spírurnar eru skot * St. St. hefir bent mjer á að hann vildi heldur viðhafa orðið »sproti« »áll«. Segir hann að orðið »áll« í merkingunni »spíra« sje fornt, enda kvað Skaftfellingar segja að kartöflur og korn »áli« og kart- öflur sjeu »álaðar«.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159

x

Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands
https://timarit.is/publication/268

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.