Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 4

136
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 19—24
mat umingmait tugtutdlo umassulersimåput, nu-
nale kiagtikiartumarmat umassut tåuko Dan-
markime umassujungnaersimåput. tåukule ukiut
ingerdlaneråne umassunit avdlanit silåinånut
nalerKutunik taorserneKartarnerånut pissutau-
vok Danmark nunavingmut atangmat. imatdle
kalåtdlit nunånik avatangissut umassut nuna-
miutat nangmingnérdlutik tikiussorsinautingi-
lait nauk ardlagdlit avKutigssaKarunik taimai-
liorsimanigssåt ilimasutigissai’iaKaraluartoK.
tauva aperKutaulerpoK inuit nangmingnérdlu-
tik erKussuisinåunginersut. tamåna oKåtårneKa-
rérpoK, tåssa savat, savaussat, nerssussuit, kuku-
kut histitdlo kalåtdlit nunånut erKuneKarnerisi-
gut. tamåna nunalerinermik Kavsitigut iluanå-
rutaoKissumik su j unigssaKardluarunartumigdlo
kinguneKarpoK. nunavdle timå K’aKortumit
Upernavik tikivigdlugo sumik iluanårniarfigine-
Karane inussutigssarsiorfigineKaranilo ipoK. ta-
måne inussutigssarsiorniarfigssaKångivingner-
dlune? ilisimatut apernutip tåussuma akinigsså
sidiagssarisavåt.
suliagssaK taimåitoK Kanoit suliarineKåsava?
nåmagsineKarsinauva nunap timåne Kalusså-
ngualerdlune ipernarniarnikut, n i vi u ga n gn i a r n i-
kut avdlanigdlo sugdlinernik pinialungnikut? åp,
taimåipoK. tamåkume umassuarånguit navssåri-
ssarneratigut påsisxnauvarput — tåssa nunane
avdlane misigssuissai’nei’it najoi'Kutaralugit —
milumassut sut ama tarnåne umasinåusassut.
aussane kingugdlerne misigssuissai-nivtine
påsissavut nåpertordlugit kalåtdlit nunåta nau-
ssue nunane imermilo naussartut mardluvingnik
ingmikortortalerpavut, tåssalo issigtup naussue
nunatdlo kiangnerulårtut naussuinik taisinau-
ssavut. issigtup naussue itsardle kalåtdlit nunå-
ne naussutuausimagaluai'put. ukiutdle tusintig-
dlit ardlagdlit kingugdlit ingerdlaneråne silåinå
avdlångorarnerulersimavoK. nikitåutuarsimåput
aussat nigdlertut ukiutdle issaisagtut åmalo au-
ssat sialuisagtut ukiutdlo issigtorujugssuit, tå-
ssalo tamarmik ukiorpagssuarnik sivisiissuse-
Kartardlutik. aussat sialuisagtut ukiutdlo issig-
tut atuneråne sugdlei'nit nunane kalåtdlit nunå-
nit kiangnerulårtune najugaKartut kangerdlung-
ne kiagtune nåpitagssaidei-sarput, issigtuvdle
sugdlerne avangnai’pardlutigdlo Kåicane Kutdlar-
nerussardlutik.
milumassut ilåta atausinaup ukiut ingei'-
dlaneråne silåinaup kalåtdlit nunane kiangneru-
lei'nera atoi’dluai’sinxavå, tåssa inup. Kavdlunåt-
siait ukiut tusintigdlit migssiliordlugit lxiatuma
sujornagut kalåtdlit nxinåt tildsimavåt tåssanilo
najxigaKai’siixxavdlutik ukiut 400-t sivnerdlugit.
silale nigdlertilerdlune umassuteKai'figiuminåi-
nerulermat inungnit issigtoi'mixmit eskimunit
inangerneKai'simavdlxxtik. soi-dlo itsaK Kavdlu-
nåtsiait eskimutdlo ingmingnut inangei’niusima-
ssut taimatutaoK uvdlume kalåtdlit nunåta nau-
ssxxtoKai naussutdlo kiangnerulårtume naussai’-
tut unangmiuarputdlusoK. sila issingnei’ulerå-
ngat issigtup naussue kuj avai'nei’uvdlutigdlo Kå-
Kane åpartei’tarput. akerdlianigdle sila kiangixe-
l'ulålerångat naussut issinginerussune naussartut
avangnarpardlutigdlo KåKane Kutdlai'nei'ussai'-
put.
taima kalåtdlit nunåta sugdlerne nxisigssoi’-
dlugit silåinåta avdlångoramei’inå pinago åmale
issigtup kiangnerulårtuvdlo kigdlingat aulaja-
ngei’sinauvarput. misigssuinivtigut påsivarput
nunap timå 400 m-nik portunerussoK Kap Fai'vel
tikivigdlugo sule nunanut issigtunut nautsorssu-
tai’iaKai'toK. tamåne tugto ilåtigut umassuvoK,
ukatdlit axdgssitdlo aussaK nångajagdlugo tanxå-
nitarput sugdlei’nitdlo kalåtdlit nunåta avang-
nåixisxit tunuatalo avangnånisordluinaK iput. tå-
ssa umingmait Kitåne umasinåusavdlutik
akoi'nutigssaKångitdluinai’put. isumaKarpungalo
umingmait tamaunga nuneKarunik neKitugag-
ssai-sivfigssaruj ugssusagaluartut. ingei’dlaoi’ner-
mingne Kitåne Melvillebugten Tunumilo Blosse-
villekysten unigfigisimavai sikumit akornuser-
neKai'sinxagame, sulilo månamut Kångei’siixiana-
git inungnitaoK taxxxåne akornuserneKarsimanine
pivdlugo. Ivnångarnup ei’Kåne umingmait inung-
nit 1850-p ei’Kåne nungutausimåput. unxingmang-
nik tamaunga tikiussencigtai’iaKarpugut åmalo
Kitånut erKussissariaKardluta. nunap timerssua-
ne KåKat umassuisaKissut xåmassulei’susagaluai'-
pai. åma tugtunik TunuliånssissariaKarpugut,
tagpavaninxe inusavdlutik akoi’nutigssaKångit-
dluinarmata. sujornagut Tuno tugtuligssusinxa-
galuardlune ukiut 50 migssiliordlugit matuma su-
jornagut tåssångåinaK nungusimåput, sunale ta-
matumunga pissutaussoK sule rnåna tikitdlugo
påsineKångilaK.
Kitåne sule ilåtigut tugtoKalårpoK, uvdluni-
lo måkunanerpiaK auvarianit piniai’neKartoru-